Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Evolutionära skillnader mellan män och kvinnor?

Många av våra idéer om vad som är ”typiskt manligt” eller ”typiskt kvinnligt” påverkas av samhällena och de kulturella sammanhangen vi växer upp i. I själva verket är könsskillnader sällan binära. Bilden är skapad av AnonMoos.

Jag har ett par frågor som jag är nyfiken på och som berör det mycket känsliga ämnet om evolutionära skillnader mellan män och kvinnor. Det här är ett oerhört svårnavigerat fält i samhällsdiskursen idag och frekvent hör jag i de mest sedvanliga medier om hur i synnerhet män bör förändras på olika plan. Inte sällan efterfrågas beteendeförändringar hos det manliga kollektivet såsom – ”Män bör visa mer omtanke, skapa större utrymme för sårbarhet, upphöra med alla typer av uttryck som kan associeras till det ordet ”macho”, samt att engagera sig mer i dessa och relaterade frågor offentligt”.

Till vilken grad kan vi förvänta oss att sociala förändringar hos kollektivet, likt de jag beskrev ovan, kommer att producera ”bättre” utkomster för män och kvinnor som grupper och samhälle? Vad händer exempelvis med manlig och kvinnlig sexualdynamik under sådana spelregler? Skulle vår psykiska hälsa påverkas tror ni?

Betraktat utifrån vad vi vet om evolutionsbiologi är jag nyfiken på vad dessa typer av fenomen verkar göra med oss. Finns det kanske till och med en gräns för hur mycket vi kan anpassa oss och fasa ut skillnader könen emellan?

Skillnader i kognition och personlighet mellan könen är små överlag i förhållande till de individuella skillnaderna. Det finns dessutom olika typer av data som tyder på att graden av monogami har ökat under våran utveckling, samt att fysiska skillnader mellan könen har minskat när det gäller vissa egenskaper. Skillnaden i kroppsvikt mellan könen hos människan är till exempel ungefär hälften så stor som hos våra närmaste släktingar schimpanser (ca. 15% kontra ca. 30%). Vi vet också att sociala förväntningar har en stor påverkan på vårt beteende, och föreställningar om manligt och kvinnligt är föränderliga över tid och mellan kulturer. På medeltiden fanns det till exempel en allmän uppfattning att kvinnor hade starkare sexdrift än män.

Utifrån detta kan vi konstatera att många av våra idéer om vad som är ”typiskt manligt” eller ”typiskt kvinnligt” påverkas till stor del av samhället som vi växer upp i. Det viktigaste när det gäller interaktioner mellan könen är förmodligen individuell kompatibilitet, beroende på varje persons unika personlighet. Jag har därför svårt att se att det skulle vara skadligt för arten eller samhället att anamma en mer nyanserad syn på kön.

– Jessica Abbott

februari 18, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför försvann den sabeltandade tigern?

Den sabeltandade tigern, Smilodon, som levde i Nord- och Sydamerika för omkring 10 000 år sedan fascinerar med sina spektakulära hörntänder. Det finns många teorier om varför de försvann. Här får vi hjälpa av en gästexpert för att reda ut saken! Exemplaret på bilden hör till arten Smilodon californicus och finns att beskåda på Naturhistoriska Riksmuseet i Washington, USA.

Hur dog Smilodon och vad finns det för hypoteser om hur den dog?

Smilodon som levde i Nord- och Sydamerika dog ut i slutet av den senaste istiden för omkring 10 000 år sedan. Varför den dog ut är inte helt klarlagt men det finns flera teorier/spekulationer om varför. Enligt en uppgift så steg temperaturen under en 5000-årsperiod efter istiden med 6 grader vilket ledde till miljö- och klimatförändringar som i sin tur ledde till att mängden bytesdjur minskade. Bland annat lär mängden gräsmarker där bisonoxar betade ha minskat genom att skogar tog över. En annan teori är att att det var människan som jagade Smilodon. Det finns också spekulationer om att sjukdomar kan ha spelat roll.

På sidan Varför har sabeltandade tigern dött ut? sammanfattas dessa möjliga orsaker till Smilodons utdöende.

– Leif Johansson, gästexpert från Fråga en Geolog

februari 17, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur hittar molekylerna varandra inuti cellerna?

Vår arvsmassa lagras i DNA-molekyler i våra cellkärnor. När ett nytt protein ska bildas skrivs DNA först över till en spegelvänd kopia som kallas mRNA. Denna lämnar cellkärnan och rör sig ut i cellvätskan. Där läser en organell som kallas för ribosom av information i mRNA och ser till så att rätt aminosyror används för att göra de nya proteinerna. Men vad är det egentligen som gör att de olika delarna hittar varandra där i cellen? Våra experter försöker reda ut begreppen.

Jag undrar hur proteiner, aminosyror och mRNA kan transporteras inom en cell. Vad är det som gör att de hittar rätt, vad är det som ger de energi och hur använder de energin för att åka framåt? I skolan får vi enbart förklaringen att de tar sig framåt till mRNA och att de passar in rätt med tRNA, men jag vill veta mer exakt hur det sker.

Trevligt att du undrar! Det är ingen lätt fråga att svara på. Hur det går till är väldigt variabelt och skulle därför ta väldigt lång tid att förklara i detalj.

I korthet styrs transporten av mRNA från kärnan till cytoplasman, och sedan till olika delar av cytoplasman, av ett flertal olika mRNA-bindande proteiner. Efter translationen så styrs transporten av var och en av tusentals olika proteiner av korta bitar av proteinerna själva. Dessa fungerar som adresslappar genom att de specifikt interagerar med olika receptorproteiner, som var och en dirigerar transporten till en organell eller del av en organell. Aminosyror diffunderar fritt i cytosolen, men behöver också transporteras över membran, då genom att passera specifika transportproteiner som sitter i membranen.

– Allan Rasmusson

februari 16, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har lämnat spår på vår tomt?

Rödräven, Vulpes vulpes, är vanlig över hela landet och den lever gärna helt nära människor. Spåren påminner om tamhundens, med fyra framåtriktade tår som lämnar tydliga klomärken. Räven har dock en ganska gles trampdyna, där baktårnas framkant inte överlappar med framtårnas bakkant. En brukar säga att det går att dra ett rakt streck genom ett rävspår utan att linjen rör vare sig fram- eller baktår. Bilden är tagen av Annika Lundberg.

 I den nyfallna snön ser vi att ett djur sprungit över vår tomt (kväll eller natt) Spåren är 8×5 cm och det är 32 cm mellan andra och tredje tass, 78 cm mellan första och fjärde. Eftersom vi har katt som är både inne och ute undrar vi vad detta kan vara för djur. Vi har försökt att identifiera spåren via hemsidor, men inte lyckats. Vi bor i ett lugnt stadsområde på småländska höglandet. Inga hundar i de närmaste trädgårdarna.

Av vad jag kan se är detta rävspår: fyra framåtriktade tår med tydliga klomärken, och glesa trampdynor så att baktårnas framdel inte överlappar med framtårnas bakdel. Spårställningen (diagonalt ställda tassavtryck) och steglängden (70-80 cm) stämmer också bra med en räv i trav. Spårstämpeln är kanske lite stor, men det beror ju också på hur en har mätt. Avtrycken är inte så definierade i bakkanten på grund av den lösa snön, så hela avtrycket blir skenbart större än bara själva foten.

– Andreas Nord

februari 15, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har lämnat spillning på gräsmattan?

Spillning från något på gräsmattan i en villaträdgård i småländska Huskvarna. På många håll i landet ligger rådjur nära till hands när liknande spillning hittas alldeles i människans närhet, men även den ganska lilla dovhjorten är en tänkbar kandidat i södra änden av landet. Bilden är tagen av Ulla-Britt Wiking.

Den här spillningen hittades på gräsmattan i vår trädgård, ganska centralt i en äldre villa i Huskvarna med trafikerade gator runt om. Den låg direkt på gräset – inte i någon grop. Gatan utanför vårt hus gränsar mot Hva stadspark med stora ekar. Ovanför parken finns branta berg med ekskog upp mot ett större skogsområde.

Vi har nyligen sett spår i snön som vi tror kommer från räv.

Det ser ut att vara spillning från något hjortdjur, och i en trädgård ligger väl rådjur nära till hands även om spillningen ser litet stor ut. Dovhjort finns också i området, men jag vet inte hur ofta de vågar sig in i tätbebyggda områden. Ofta är spillningen från våra mindre hjortdjur i formen av små, separerade pellets som påminner litet om harlortar. Dock ingen regel utan undantag, och även hjortar kan producera mer sammanhållen spillning som denna.

– Andreas Nord

februari 14, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för ogräs som tagit över vår nya äng?

Sträv kardvädd, Dipsacus strigosus, är kanske inte en typisk ängsväxt men den producerar samtidigt mycket nektar och pollen till glädje för många pollinatörer. Eftersom den dör efter att den blommat är den lätt att kontrollera om en bara tänker på att ta bort blomställningarna innan de sätter frön. Bilden är tagen av Lind-Mari Fridström.

Vi har försökt skapa en liten blomsteräng hemma, men hela området togs tyvärr över av denna växt samma år. Bilden togs i Lomma i Skåne under hösten 2021, på ett område som till våren dessförinnan varit täckt med nässlor. Bladen är flera decimeter långa, se nässlorna i bildens övre kant för storleksjämförelse.

Vet ni vad det är för något, och hur man kan bli av med den så att ängen kan få en chans? Sprids den med frön?

Det är sträv kardvädd, Dipsacus strigosus, som kommer att blomma nästa år. Det är väl inte riktigt vad en vill ha i en traditionell äng, men trots allt en växt som producerar ganska mycket pollen och nektar åt pollinatörerna.

Kardvädden dör när den har blommat, så hindrar en den från att släppa sina frön så bör den försvinna efter hand.

– Torbjörn Tyler

februari 11, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har lämnat de här spåren i snön?

Spårstämplar i snön. Vem är det som har gått här? Bilden skickades in av Lars Olov.

Vilket djur har gjort dessa avtryck?

Utan vidare information om omgivande miljö, avtryckens storlek och bild på hela spårlöpan är det här en svår uppgift. Bildvinkeln, snett bakifrån, gör det än mer komplicerat.

Jag ser två möjligheter:

1) Det kan vara spår efter något hunddjur: fyra framåtriktade samt lika långa baktår. Spårstämpeln är ganska kompakt, dvs. baktårna överlappar de två framåtriktade tårna. Det stämmer bra på en tamhund som har ”dubbeltrampat”, alltså satt fram- och baktass nästan överlappande. Det händer ibland, men är inte typiskt hundar. I hundspår kan du se tydliga märken efter klor framför tårna. En enskild spårstämpel är 4-12 cm, beroende på ras.

2) Spår efter en tamkatt, vilket stämmer bra med spårstämpelns utseende och de ganska runda tårna, samt vad som ser ut som avsaknad av klomärken. Du bör då kunna se att de främre tårna är lite olika långa. Spårstämplarna stämmer också bra på hur en spårlöpa från en gående tamkatt ser ut. En enskild spårstämpel är omkring 3-4 cm. Jag får mer kattkänsla än något annat.

Utan fler bilder på stämplar och på hela spårlöpan (flera tassavtryck i förhållande till varandra) tror jag inte att vi kommer mycket längre.

– Andreas Nord

februari 10, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har raskat över isen?

Spår i snön på isen utanför Lidköping. Vem är det som har gått här? Vi tycker att det mest ser ut som spår efter en grävling i galopp. Bilden skickades in av Monika Andersson.

Spåren på bilden fanns på en damm i skogskanten utanför Lidköping. Vi har försökt med olika gissningar men inget verkar stämma. Lodjur, grävling, iller…

Som alltid med spår hade det varit bra med en storleksreferens. Det är också försvårande att stämplarna är något gamla samt i lös snö på hårt underlag, och således dåligt definierade.

Här i alla fall några tankar. Lodjur har mycket rundare spårstämplar och illerns dito är oftast något mer avsmalnande framåt, med största bredden tydligt bakom spetsen. Min spontana tanke var utterspår, baserat på platsen (vatten) och litet trekantiga avtryck med spretande tår. Utter stämmer emellertid dåligt med vad som ser ut som avtryck efter tämligen långa klor i alla stämplar (uttern har korta). Inte heller spårställningen (alltså hur avtrycken ligger i förhållande till varandra) är särskilt utterlik.

Baserat på ganska långa klor tillsammans med spårens inbördes förhållande sätter jag därför mina slantar på grävling. Spårställningen stämmer också utmärkt på en grävling som rör sig i galopp. Grävlingar har förvisso ofta mer parallella spårstämplar där  tårna sitter nästan som på rad, men nu är avtrycken väldigt dåligt definierade. Dessutom blir inte tassavtrycken lika väldefinierade när djuret galopperar jämfört med när det rör sig långsammare och sätter hela tassen i marken.

– Andreas Nord

februari 9, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spillning från en hare, eller något annat?

Den här spillningen tycker vi mest ser ut som lämningar efter en hjort. Harens spillning är mindre och rundare, och inte lika spetsigt utdragen. Rådjurets vinterspillning ligger nära till hands för den här observationen. Bilden är tagen av Rolf Ginman.

Kan detta vara spillning från hare eller något annat? 

Det litet utdragna, blanka utseendet tillsammans med det faktum att spillningen åtminstone delvis sitter ihop, gör att mina tankar förs till spillning från en mindre hjort av något slag. På många håll i landet är rådjur det mest sannolika och med utgångspunkt i storleken på en normalstor ”lönnäsa” kunde det nog stämma bra här. Här kan du se och jämföra harens och rådjurens spillning.

– Andreas Nord

februari 9, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur får löken energi att växa sig stor?

Lök är gott och bra till många olika saker. Men varifrån hämtas energi som gör att plantan orkar producera en stor, välsmakande lök? Vår expert Allan Rasmusson reder ut begreppen. Bilden är tagen av Colin.

Jag undrar vilken del av löken som står för energiinhämtningen. Är det blasten som befinner sig ovanför marken eller lökfrukten i jorden? Och hur ser lökfruktens celler ut? De kan väl omöjligen innehålla kloroplaster eftersom de inte har tillgång till solljus?

Trevliga funderingar!

Energin för hela växten hämtas in av bladen, ovan jord, genom fotosyntes, men planterar du en lök så finns det naturligtvis ett näringslager i den till att börja med. Observera att löken är inte en frukt utan ett vegetativt föryngringsorgan som blir till utan sexuell interaktion. Lökens celler ser rätt tråkiga ut: En ser i princip bara cellväggar och kärnor. Det finns plastider men de är inte gröna och kallas därför inte kloroplaster. De är små och syns dåligt.

Blomma och frukt/frön har många sorters celler, som alla ser olika ut. Här finns en bild på en lökblomma.

– Allan Rasmusson

februari 8, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg