Celldifferentiering från stamcell till vävnad. Bilden skapades av OpenStax College.
Jag undrar vad ni tycker är det roligaste med att jobba som biolog. Tycker det låter som ett roligt och spännande jobb.
För mig är det en ynnest att jobba med något som är långt mer komplicerat än ens egen fattningsförmåga.
Biologers arbete kan vara mycket olika. Man kan jobba som biolog på många organisationsnivåer, från cellernas system av samverkande molekyler, via komplexa organismers invärtes system för att få cellerna att fungera tillsammans, upp till stora ekosystems samverkan mellan arter. Man kan använda många olika teknikarsenaler. Man kan ha olika mål, från grundforskningens kunskapssökning inom alla organisationsnivåer ovan, till att ta fram tillämpningar inom medicin, miljövård och bevarandebiologi, matproduktion etc., eller att utveckla samhällets biologiska allmänbildning som lärare eller annan kunskapsförmedlare. Alla dessa är viktiga, och du kan säkert hitta något som passar dig!
Än så länge så har man så vitt jag vet inte lyckats hitta jordlikt liv på någon annan plats i universum förutom just här på jorden. Men bara för att det inte finns jordiskt liv, alltså det som vi ”biologiskt” anser vara en levande varelse betyder väll inte det att det nödvändigtvis inte finns avancerade ”livsformer” på andra ställen. De livsformerna kanske bara inte uppfyller kraven för det liv vi har här på jorden, men att det ändå finns någon annan typ av liv som vi inte utforskat. Vad tror ni om detta?
Det är en svår fråga. Först och främst är jag osäker på vad du menar med “avancerad”. Logiskt tänkande? Själv tycker jag att allt liv är mycket avancerat. Redan en ensam bakteriecell, med sin samverkan av tiotusentals delar (proteiner, nukleinsyror, fetter, kolhydrater, småmolekyler etc.) är synnerligen avancerad. De flercelliga eukaryoterna skall vi inte tala om. Växternas förmåga till uppfattning om omgivningen och att ta “intelligenta” beslut baserade på minnet av tidigare episoder i livet är extremt avancerat.
Det har spekulerats mycket genom tiderna hur liv skulle kunna se ut om det uppstått separat från det jordiska. Jag brukade skämta, att om en person faktiskt skulle träffa en utomjordisk livsform så är det troligare att hen ringer till Anticimex en till en UFO-organisation. För att ta något extremt – astronomen och poeten Peter Nilsson spekulerade om liv i form av metallkomplex inuti supernovor; ett liv vi aldrig skulle kunna få kontakt med – Lönlös spekulation? Utomjordiskt liv skulle knappast se ut som oss. Dock, det är extremt många pusselbitar som måste ha fallit rätt på plats för att vårt eget liv skulle uppstå, och det är omöjligt att gissa vilka andra varianter som skulle kunna finnas. Vi naturvetare har framgångsrikt jobbat på med att dra slutsatser om det vi vet, och undvikit spekulation.
-Allan Rasmusson
Astronomer och astrobiologer jobbar i nuläget framförallt med att försöka hitta tecken på liv som liknar jordens på andra planeter (dvs, kol- och vattenbaserad med syremetabolism). Inte för att det anses vara den enda möjliga typ av livsform, men snarare för att det annars svårt att veta vad man ska leta efter.
Om vi tittar på livets utveckling på jorden kan vi dra en preliminär slutsats att det är ganska svårt att utveckla intelligent liv, jämfört med enkla livsformer som bakterier. Det verkar nämligen ha gått snabbare att utveckla bakterieliknande livsformer från kemiska system, än att ta steget från bakterier till komplexa djur. Därför gissar jag att om vi hittar utomjordiskt liv kommer det med största sannolikhet att vara bakterieliknande livsformer (om vi lyckas känna igen dem!).
Större träfjäril, Cossus cossus. Bilden tagen av Entomart.
Såg en mycket lång 10cm citrongul larv på Skärtorsdagen ute på min semesterö utanför Ronneby. Tjockleken var ca 1 cm och ej hårig. Litet svart huvud. Inga teckningar på segmenten som var 12-14 st. Var kan det ha varit för insektslarv? Hittar inga liknande bild på nätet. Tyvärr kameralös just denna dag.
Det är alltid svårt utan bild, men den väldiga storleken i kombination med ett litet, svart, huvud för tankarna till larven av större träfjäril (ibland även kallad trädödare), Cossus cossus. Det är en ganska vanliga figur, där larven lever i allehanda lövträd. Den lämnar dock träden för att förpuppa sig i jorden, och då kan man finna den krypandes på marken som du har gjort.
Det enda är väl att den här larven är orange eller rödbrun, och inte särskilt citrongul. Men variation finns det ju, så kanske kunde du söka på bilder av större träfjärilens larv och se om det ser rätt ut?
Sommarljus, Oenothera lindheimeri. Bilden skickades in av Joumana Solibi.
Jag vill veta vad detta är för växt och om det finns frö, för att odla. Dessa finns på ett hotell när bassängen i Grekland . Det är långa strå med små blommor som verkar tåla värme.
Hamster, Mesocricetus auratus. Bilden tagen av Keith Pomakis.
Är lärare och min fråga kommer först från en elev men har nu snurrat runt i arbetslaget efter det. Årets nationella prov i svenska innehåller faktatexter om hamstrar. Det står där att hamstrar i det vilda gräver långa tunnlar under jorden. Men var gör den av jorden som den gräver loss? Först skvätter den väl upp sanden runt hålet, men när den kommit en bit ner? Pressar den ihop jorden då bara? Bär den ut den i kinderna? Hur gör den?
Jag har försökt söka lite information med varierande framgång, så svaret blir kanske lite mer av en spekulation. Men: jag tror nog att hamstrar i huvudsak knuffar eller skyfflar ut jorden ur sina gångar, precis som många andra tunnelgrävande smådäggdjur gör. De använder säkert munnen till viss del i tunnelbygget, åtminstone ser det ut som att de gör det i de videos jag hittat. Men tills syvende och sist är det nog mer effektivt (dvs. mer jord på kortare tid) att knuffa ut massorna de gräver undan med kroppen istället för att bära ut det lite åt gången i kindpåsarna. Se här hur hamstrar gräver:
Tittar man på andra hålgrävare med stora kindpåsar, kindpåsråttor (familjen Geomyidae med ett drygt 30-tal arter i Central- och Nordamerika; kallas ’gopher’ på engelska), så verkar det åtminstone som att de i huvudsak skyfflar jorden framför sig när de gräver ut sina stora och komplicerade tunnelsystem. Här är en bra videoupptagning på hur det kan gå till:
När jag samlade ihop den sista veden och lyfte på plåten som jag haft som botten såg jag en hel del gångar och en stor hög med ekollon! Min fråga är, kan detta vara ett ekorrbo eller samlar skogsmöss på ekollon också? Jag ser ofta ekorrar i närheten men aldrig hört talas om att de bygger under jord.
Skogsmöss kan säkert samla ekollon också. Och en ekorre skulle näppeligen krypa in under en plåt på marken. Vilken mössen säkert tycker är ett utmärkt skydd!
Sumpbäver, Myocastor coypus. Bilden skickades in av Eric Austin.
Jag var på en park i Bonn i helgen. Där fanns några vattendrag och då kom några djur simmade. Vad heter djuret?
Jag säger sumpbäver (Myocastor coypus). Det här är från början en sydamerikansk art som togs till Europa för pälsindustrin. Den har sedan rymt från pälsfarmer och etablerat sig på många håll på kontinenten. Som jag förstår det anses de vara ganska besvärliga eftersom de ställer till en del oreda där de finns, bland annat genom att gräva ut stora tunnelsystem i strandbrinkar och på närliggande åkermark. Det svenska namnet till trots är den mycket närmare släkt med marsvin än bävrar.
Jämfört med en bisamråtta (Ondatra zibethicus) är sumpbävern mycket större (bisamråttan är ungefär som en kanin eller lite mindre), har en kraftigare mustasch, tydlig simhud mellan tårna på bakfötterna, och överlag ett litet grovhugget utseende med större öron och ögon. Bisamråttan har dessutom en svans som är lite plattad från sidorna, ungefär som en bäversvans på högkant (men smalare, såklart). Bisamråttan har också kommit till Europa för pälsens skull. Den finns bland annat i norra Sverige, dit den invandrat från Finland.
Gröna bönor, Phaseolus vulgaris. Bilden tagen av wanko.
Jag undrar över mineralinnehåll i växter. Det sägs ju att t. ex. Persilja innehåller järn. Men gäller det oavsett var persiljan är odlad? Jag har alltid trott att växten tar upp det från marken, men alla jordar innehåller väl inte järn? Vidare funderar jag på om järnet är essentiellt för växten, växer det t. ex. inte Persilja om järn saknas? Tänker att om man ska odla hemma i fönsterkarmen så måste man kanske ha koll på mineralinnehåll i jorden om det ska bli näringsrika grönsaker, eller?
Alla växter, liksom de flesta djur och i alla fall vi däggdjur, behöver järn. Växterna behöver inte så mycket, men det är nödvändigt för rätt många processer i dem. Får de inte fatt i tillräckligt med järn så blir det gula bristfläckar på bladen; de kan alltså inte bilda klorofyll om de järn saknas! Även olika andra omsättningsprocesser i bladen, t ex omhändertagande av syrgas, kräver lite järn. Och järn finns i de flesta mineraljordar. Vanligt stenmaterial innehåller nästan alltid lite järn, ibland mycket så man utvinner järn ur det. Och visst kan därför järn-innehållet i marken variera; vissa mineraljordar väldigt mycket, medan torvjordar kan ha väldigt lite i sig. Och vissa växter tar upp mer järn än andra. Persilja hör förvisso till dem som tar upp rätt mycket järn, men det finns nästan lika mycket eller mer i fullkornsmjöl och fullkornsflingor av olika slag.
Gråtrut, Larus argentatus. Bilden tagen av Arnold Paul.
Finns det någon kunskap om vilken frekvens på ljud som måsar inte tål?
Ja, det finns forskning kring ljud som ett sätt att hålla oönskade djur borta, bland annat fiskmås. Metoden går antingen ut på att hitta en frekvens som liknar artfränders larmrop, eller som gör fysiskt ont. I båda fallen finns det problem med metoden. Ljud som skrämmer bort djur funkar tillfälligt, men fiskmåsar så pass intelligenta att de lär sig rätt snabbt att det är ingen fara och kommer tillbaka. Det kan också vara svårt att hitta ett ljud som är störande för djur men inte för människan. En kombination av olika signaler (t.ex. ett högt ljud tillsammans med en blinkade lampa) kan göra åtgärden mer effektiv kortsiktigt, men i det långa loppet kommer måsarna alltid att lära sig att de kan strunta i ljudet utan konsekvenser.
Kommentarer