Sötvattnet kan i princip inte ta slut, så länge vatten avdunstar och faller igen som regn. Vi kan dock ha brist på sötvatten på olika håll i världen ifall regnmängden inte täcker behovet, eller om sjöar och vattendrag är förorenade och därför otjänliga som dricksvatten. Att förse bristområden med vatten via desalinisering av havsvatten görs på vissa platser, men det är ganska dyrt. Det är bättre att hitta sätt att minska vattenåtgången och effektivisera återanvändning av vatten.
Blåmussla, Mytilus edulis. Bilden tagen av Rainer Zenz.
Vi är några elever som söker en biolog som har kunskap om ett klibbigt protein som blåmusslor använder sig av. Detta klibbiga protein ska kunna äta sig med mänskligt framställt lim.
Det stämmer att blåmusslors byssustrådar är väldigt tåliga, och håller fast musslan på ett väldigt effektivt sätt. Trådarnas innehåll och uppbyggnad är dock ganska komplicerade. Forskare har fått en bättre förståelse för detta relativt nyligen, så du kan läsa mer byssustrådarnas struktur här.
Vandrarmussla, Dreissena polymorpha, är en invasiv art i Nordamerika. Bilden tagen av GerardM.
Jag undrar lite om invasiva arter och deras inverkan på ekonomi och hälsa i drabbade områden. Tror du att problemen med invasiva arter kommer öka i framtiden? Finns det något sätt att minska spridningen av invasiva arter? Finns det tydliga exempel på invasiva arter som negativt påverkar ekonomi och livskvalitet hos drabbade? Vad tycker du är det bästa sättet att kontrollera invasiva arter, med ekonomi och miljö i åtanke? Biologiska metoder, kemiska, o.s.v. Finns det positiva sidor vad gäller invasiva arter?
Det var många frågor! Ja, problemen med invasiva arter kommer förmodligen öka i framtiden med tanke på den allt mer omfattande globala handeln. Man försöka hämma spridningen, men det är svårt. En del invasiva arter är t.ex. prydnadsväxter som har förvildats, och det kan man hindra genom importstopp, men det är nästan omöjligt att kontrollera spridning av arter som följer med människan, som t.ex. vandringsmusslan vars larver kom till Nordamerika i ballastvattnent från stora skepp. Invasiva arter som har haft en tydlig påverkan inkluderar vandingsmusslan, kudzu, vattenhyacint, mördarsnigeln, och kaniner i Australien. Även om det är svårt att stoppa införseln av invasiva arter, det är ändå bättre att jobba förebyggande – när en invasiv art väl har etablerat sig är den nästan omöjlig att bli av med. Ibland använder man sig av naturliga fiender som biologiskt bekämpningsmedel, och kan funka bra om man har tur. De introducerade kontrollarter kan ha en positiv effekt, men en invasiv art är dålig för ekosystemet nästan per definition.
Föremål av ben? Bilden skickades in av Jerry Sjöberg.
Vad tro du detta är för ben? Är ihåligt. Nyfiken på det. Från något exotisk djur tror jag.
Svårt att säga. Någon slags snäcka från ett tropiskt land, kanske?
-Mats Hansson
Det är verkligen svårt att avgöra från en bild. Jag skulle gissa att det är horn som har färgats på något sätt, och inte ben. Men det går nog inte att ge ett säkert svar, tyvärr.
Hur långt tid tar det för jorden/naturen att bryta ner hundars avföring fast & flyttande form. Undrar även VAD det är i naturen som bryter ner avföring och helst namn på de bakterien eller vad det nu kan vara.
De flesta källor säger att det tar upp till ett år för hundbajs att brytas ner. Ju kallare klimat och mer protein i hundens föda, desto längre tid tar det. Det är framförallt bakterier som bryter ner bajsen. Det är med andra ord en bra idé att plocka upp efter sin hund eftersom det tar ett bra tag innan bajsen försvinner!
Jag har bl.a. Kaukasisk fetblad som marktäckare. Alla plantor blommar inte alltid. Ibland ganska begränsat. Vad gäller för denna växt bl.a. beträffande blomning?
Jag tror att vattentillgången är ganska avgörande för blomningen hos denna art (som jag själv har mycket av i trädgården). Fetbladsväxter är ju ”konstruerade” för att kunna överleva även där det är mycket torrt, men blomningen uteblir ofta om de inte får tillräckligt med vatten. Sedan brukar fetbladsväxter generellt uppskatta fosfatgödsling!
Pelamis-systemet omvandlar vågrörelser till energi. Bilden tagen av P123.
Kan man omvandla havsvatten till energi?
Ja, det kan man. Oftast handlar det om att omvandla rörelseenergi från vågor eller tidvattensströmmar till elektrisk energi. Men det pågår även forskning om att omvandla gradienter i temperatur eller salthalt till energi. Eftersom det finns så mycket energi i form av havsrörelser kan detta vara ett viktigt tillskott till framtidens hållbara energikällor.
Kvadratspindel, Araneus quadratus. Bilden skickades in av Maria G.
Såg den här spindel på min sons skola. Jag tyckte den va väldigt lik en korsspindel fast en annan färg. Sen hittade jag en som liknade mer denna spindeln och tror att det är en kvadratspindel. Är det så? Tycker det ser ut som en riktig liten halloween spindel pga färgen.
Sveriges största daggmask, Lumbricus terrestris. Bliden tagen av Michael Linnenbach.
Jag ska undersöka två platser om var daggmaskar trivs bäst. Så jag tänkte undersöka ett fält. och en lövskog. Men var kommer det vara flest? och varför? eller har du något bättre förslag på var jag ska undersöka?
Enligt denna artikel från 1997, daggmaskar föredrar fält och ängar framför lövskog eller granskog. Den viktigast anledningen verkar vara hur mycket näringsämnen som finns tillgängliga i marken. Fält och ängar innehåller mycket kväve, men marken i en granskog är ganska näringsfattig. Det spelar också vilken roll vilka träd finns i lövskogen. Bok och ek är mindre omtyckta, förmodligen för att deras löv också innehåller mindre kväve. Det skulle därför kunna vara intressant att jämföra olika lövskog, beroende på andelen bok/ek.
Kommentarer