Fråga en Biolog

Småkryp inomhus mitt i vintern

Större björkbärfis, *Elasmostethus interstinctus*, är en av våra vanligaste bärfisar. Den tycker särskilt om björk, men kan hittas på många olika slags lövträd. Liksom de flesta andra bärfisar, övervintrar större björkbärfis som vuxen. Den söker sitt vinterkvarter i det översta marklagret, under bark, eller på vintergröna växter som gran och thuja. När vårvärmen kommer, vaknar den till liv och letar efter en partner att göra nya bärfisar med. Det kan såklart hända sig att man oavsiktligt får med sig bärfisar inomhus på vintern, till exempel med ved eller granris. Stugvärmen lurar djuren att tro att våren är kommen, vilket kan leda till oväntade besök i hemmet. Bilden är tagen av Bo Sandell.

Jag hittade denna lilla bagge krypande på min hand inomhus i början av januari. Jag har försökt att googla på den men inte hittat något. Kan ni hjälpa mig?

Djuret du har hittat är ingen skalbagge, utan en skinnbagge i familjen kölbärfisar. Närmare bestämt är det ett djur som på svenska kallas större björkbärfis, och på vetenskap heter Elasmostethus interstinctus. Större björkbärfis är vanlig i hela landet, och både vuxna och ungar livnär sig framförallt av björk. Bärfisen övervintrar som vuxen, och jag tror att den har kommit med er in till exempel med ved, granris, eller något annat typiskt vintrigt. När djuret kom in i värmen vaknade det till i tron att våren är kommen.

Att det inte är en skalbagge ser du bland annat om du vänder på djuret. Alla skinnbaggar har en lång sugsnabel som de äter med, medan alla skalbaggar har käkar. Dessutom syns det på din bild att djuret har få, men långa leder i antennen. Skalbaggar har minst 9, korta, antennleder.

– Andreas Nord

Tack så mycket för ett snabbt och utförligt svar! Då är det säkert så att den kommit in med veden som vi eldar med.

mars 17, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spillning från vilket djur?

Vi tänker oftast på spillning från älgar och andra hjortdjur som varianter på torra, hårda kulor. Det stämmer bra när älgarna äter torra och svårsmälta saker som bark och kvistar. På våren och sommaren, och en stund in på hösten, äter djuren framförallt färskt foder och då blir spillningen lösare. Älgens sommarspillning kan faktiskt vara ganska lik en komocka. Bilderna är tagna av Magnus Häger.

Jag hittade den här högen på tomten till vår sommarstuga i Skebobruk, norr om Norrtälje. Vad för djur kan ha lämnat den där?

Storleken på spillningen, tillsammans med det allmänna utseendet, gör att jag tror att detta är sommarspillning från en älg. Vi tänker oftast på älgspillning som olika varianter av torra och hårda kulor, men det gäller bara på senhöst, vinter och vår när älgarna äter torra, svårsmälta saker (t.ex. bark och kvistar) som stannar så länge i magtarmkanalen att nästan allt vatten absorberas. När det finns grönska ute äter älgarna istället en stor del lättsmält, färsk föda som passerar magtarmkanalen fortare, och då ändrar spillningen form.

Spillningen på bilden ser nog så gammal ut, så jag tror att den lades långt tidigare än frågan sändes in.

Vi har skrivit om älgens sommarspillning vid några tidigare tillfällen. Kolla in den här länken.

– Andreas Nord

mars 14, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ej sötpotatis och ej avokado – men vad är det då?

Flaskkurbitsar med hårt skal – kalebasser – har använts av människor i tusentals år. Användningsområdena har stor spännvidd, från musikinstrument till dryckeskärl eller skålar för mat. Bilden är tagen av Lars Malmberg.

Jag fann dessa saker i ett litet vindsutrymme vid ett panelbyte. Mest tycker jag att det ser ut som en sötpotatis, omkring 20 centimeter lång. Men är det kanske något stekelbo istället? I utrymmet finns inga springor som är större än att något annat än insekter kan ta sig in, så byggarna har fått husera i fred. Jag är förstår mycket nyfiken på vad det kan vara. Vet ni?

Jag känner mig bekväm med att säga att detta inte är något insektsbo. Mest tycker jag det ser ut som någon kalebass, alltså en hårdskalig flaskkurbits som i sin tur är besläktad med gurkor. En bild på frukten i genomskärning, hade kanske fört oss närmare sanningen. Kalebass är hursomhelst en viktig kulturväxt som har odlats i tusentals år, och använts till allt från dryckeskärl till musikinstrument. Hur de hamnat innanför panelen på vinden, kan jag dock inte svara på.

– Andreas Nord

mars 13, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En mullvad i snön?

Kan detta vara spår från en mullvad?

Jag förstår att tankarna dras till mullvadens skovlar, men min bedömning är att detta märkliga spår är gjort av mindre fågel som hoppat fram i snön med breddade vingar. Det är spetsarna på vingpennorna som ger upphov till de strålformade avtrycken i snön. En mullvad skulle ha lämnat en tydligare stängd, eller halvöppen tunnel efter sig, och även på barmark är framfötterns (”skovlarnas”) avtryck förskjutna från varandra i spårlöpan, inte sida vid sida som här. Under vintern brukar mullvadar dessutom retirera längre ner i marken för att undkomma tjälen.

– Andreas Nord

mars 12, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Uttern raskar över isen?

Spårlöpa efter en utter som sprungit över isen. Precis som hos många andra djur, är det inte ovanligt att uttern trampar ”fot-i-fot” när den rör sig snabbt. Bilden är tagen av Eva-lotta Kvist.
Spårstämpel från utterns framfot. De fem tårna, och den tudelade, stora, trampdynan syns tydligt. Bilden är tagen av Eva-lotta Kvist.
En februarimorgon fanns dessa spår på vår damm. Kan det vara utterspår? Jag ser dock inte något spår efter en svans.

Av allt att döma är det mycket riktigt utterspår: fem tåavtryck i spåret ger vid handen att det rör sig om ett mårddjur, och storleken på spårstämplarna (jämfört med kängan) utesluter egentligen andra kandidater. I flera av framfotsstämplarna syns också utterns stora, tvådelade, trampdyna tydligt. Att svansen inte syns i spårlöpan beror på både snödjup och gångstil. Här ser det ut som att uttern har rört sig fort över isen – i språng – och då är det mindre sannolikt att svansen släpar. Jag skulle dock tro, att de vertikala strecken i snön faktiskt är gjorda av svanstippen.

En rolig observation av ett ikoniskt djur som återhämtat sig ordentligt de sista 15 åren.

– Andreas Nord

Kul att få svar på min fråga, vi har ju anat att vi har en utter i våra dammar. Vi har sett spillning på våra stenar och googlat fram att det nog var efter en utter. Men det var första gången vi upptäckt spår, men uttern har nog varit här några år. Vi har kräftor och små fisk i dammarna, så det är nog passande föda kan jag tänka mig. Vi är glada för vår utter och förstår att vi har bra vattenkvalitet och trevlig miljö för alla vilda djur.

mars 10, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skalle på skolgården – Vilket djur kan det ha varit?

Det är inte ovanligt att hitta djurskallar i naturen, eller för den delen i vår absoluta närhet. Oftast rör det sig om en hjort av något slag, till exempel ett rådjur. Hjortdjur saknar dock framtänder i överkäken, som ju finns på bilden. Istället är det här en skalle efter en tamgris eller ett vildsvin. Bilderna är tagna av Anna Dalegren.

Denna skalle hittade vi på en övergiven skolgård i närheten av Mariestad i mitten av februari. Den var cirka 20 centimeter lång. Vilket djur kan det ha varit?

Det är en skalle av någon slags gris, och om det inte ligger något slakteri i närheten bör det vara ett vildsvin. En tamsvinsskalle borde dessutom ha ett märke efter bultpistolen i pannan, men jag kan inte avgöra säkert vilken slags gris det faktiskt var.

Att det är en gris syns lättast på att överkäken har framtänder, vilket inte hjortdjur och andra idisslare har. Dessutom är det typiskt att andra och tredje framtanden (saknas i bild) är framåtriktade. I vänstra överkäken saknas, förutom tredje framtanden, hörntanden och första främre kindtanden.

– Andreas Nord

mars 7, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför är det så många snäckor i Lagan?

Kölskivsnäcka, *Planorbis carinatus*, lever tillsammans med andra skivsnäckor i långsamtflytande och stillastående sötvatten. De kan ställvis vara ganska vanliga. Bilden är tagen av B. Schoenmakers.

Jag har märkt att i ån Lagan i Strömsnäsbruk, norr om Markaryd i Småland, är hela botten täckt med sniglar. Det är tusentals där det är 4 till 5 meter djupt, och man får dom på kroken när man fiskar. Vad är det som gör att det blir så många ? Och är det något som hotar fisken?

Med stor sannolikhet handlar detta helt enkelt om att förhållandena för snäckorna är särskilt bra där du fiskar. Det kan till exempel handla om att det är god näringstillgång och god vattenkvalitet, eller att det finns någon annan parameter som särskilt gynnar snäckorna. Under rätt förhållanden kan många olika slags djur nå mycket höga tätheter på liten yta, men i takt med att naturliga miljöer förstörs i större utsträckning blir det allt ovanligare att se detta. Saken är egentligen ganska ledsam, i det att den vittnar om hur stor påverkan som människan haft, och fortsätter ha, på sin omgivning.

Jag har svårt att se att fisken skulle fara illa av detta. Tvärtom är sniglar och snäckor ett uppskattat inslag i dieten för många olika slags fiskar, till exempel öring och abborre.

– Andreas Nord

mars 6, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Miljö Ryggradslösa djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skalbaggar i sovrummet om natten

Öronvivlar är växtätare och många arter tycker särskilt bra om olika prydnadsbuskar som syren, liguster och snöbär. De vuxna djuren gnager på bladen, medan larverna äter på växternas rötter. Därför är öronvivlar vanliga i trädgårdar varifrån de kan komma in i våra bostäder. Vissa arter kan också utvecklas i blomkrukor, bland annat växthusöronviveln (*Otiorhynchus sulcatus*), som är en av våra vanligaste arter och den allra vanligaste inomhus.

Vi har under en veckas tid hittat skalbaggar runt om i huset och vet inte om de är skadedjur eller inte. Jag såg att ni hjälpt andra lista ut vad det är med hjälp av bilder så jag ville dela med mig av en bild, så att också kan få hjälp. Vet ni vad det är för art, och om den är ett problem här hemma? Det är ganska obehagligt när man hittar en rackare ovanför sängen under natten, så om det finns ett sätt att bli av med baggarna får ni gärna tipsa.

Det är en växthusöronvivel, Otiorhynchus sulcatus. Den äter av många olika slags växter och växtrötter och är vanlig i stora delar av Sverige. Till skillnad från många andra öronvivlar kan växthusöronvivel också föröka sig i blomkrukor. Den är dock inte alls farlig för några delar av huset, och uppträder endast undantagsvis som en allvarlig växtskadegörare för hobbyodlare. Jag skulle tro att ditt djur kan ha kommit in med någon kruka eller blomlåda.

Vi har skrivit om växthusöronvivel vid flera tidigare tillfällen. Kolla in den här länken.

– Andreas Nord

mars 5, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad håller häggen på med?

Hägg (*Prunus padus*) är en stor buske eller ett litet träd som växer vild i hela landet. Den blommar med ljuvligt doftande blommor på våren, och är viktig för bin och andra pollinerande insekter. Det är ganska vanligt att häggar slår rot från nedböjda grenar som hamnat på marken, men i sådan omfattning som på bilden har vi aldrig tidigare sett! Bilden är tagen av Erik Alkert.

Är detta en hägg som försöker likna ett mangroveträd eller? Jag har aldrig sett något liknande här i Märsta norr om Stockholm. Den här växer nedanför en slänt, men det finns inget liggande vatten i närheten. Kan ni förklara vad som händer här?

Det ser märkligt ut, men jag håller med om att det ser ut att vara en hägg. Det är inte helt ovanligt att häggar utvecklar rötter från grenar som blivit nedböjda och hamnat på marken, även om jag aldrig det på så här många och grova grenar från samma träd.

– Torbjörn Tyler

Tackar för ett snabbt och trevligt svar. Bra att ni finns!

mars 4, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har gått i snön?

Grävlingar går inte i dvala på vintern, utan spenderar den mörka årstiden i en slags vintervila där de lever av energireserver som byggts upp under hösten. Emellanåt är de dock ute och rör på sig, inte sällan i perioder med litet mildare väder. De tydliga avtrycken efter långa klor gör grävlingens spårstämpel ganska typisk. Bilden är tagen av Mattias Halvarsson.

Jag lyckas inte tyda vad detta kan vara för spår. Spåren gick längs en bäck norr om Nyköping i Södermanland. Jag såg dem 14 februari. Vet ni?

Här är det en grävling som varit ute på en vintertur! Grävlingen är en typisk hälgångare, så avtrycket ser nästan ut som ett björnspår i miniatyr. De långa klorna, som sticker långt till mycket långt framför tårna, är också typiskt. Grävlingen har förvisso fem tår, som andra mårddjur, men innertåns avtryck är ofta svagt eller helt försvunnet.

– Andreas Nord

Tack för ett bra svar. Vi misstänkte grävling men vi såg inte avtryck från alla tår.

mars 3, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar