Fråga en Biolog

Möt våra experter – Jessica Abbott

Under sommaren passar vi på att presentera alla experter som hjälper till att svara på frågor som våra följare skickar in. Nu har turen kommit till Jessica Abbott, som berättar såhär om sig själv:

Jag är lektor i evolutionär genetik på Lunds universitet, och min forskning handlar om utvecklingen av könsskillnader och könskromosomer. Jag kommer ursprungligen från Kanada och inledde mina universitetsstudier där på University of Guelph. Under tredje året av min grundutbildning kom jag till Lund tack vare ett internationellt utbytesprogram. Jag gillade Lund och stannade kvar för att slutföra min masterutbildning, sedan doktorerade jag på polymorfism hos flicksländor. Efter ett par vistelser hos andra lärosäten kom jag tillbaka till Lund 2012 och har jobbat här sedan dess. Jag tycker evolutionsbiologi är spännande för att den ger oss svar på ”varför”-frågor.

På min fritid gillar jag att läsa science fiction och fantasy, lyssna på musik, träna, och laga mat. Jag är även känd från Fråga Lund.

Du kan läsa mer på Jessicas hemsida.

juli 18, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan jag pryda hemma med fågelfjädrarna jag hittade i trädgården?

Fågelfjädrar kan vara nog så vackra till prydnad i hemmet, här exemplifierat med vingfjädrar från en nötskrika (*Garrulus garrulus*). Men är det alltid oproblematiskt att ta med sig fjädrar hem? Kanske finns det risk att få med sig ohyra in? Kanske finns det sjukdomar som kan smitta mellan fågel och människa? Vi försöker reda ut begreppen. Bilden är tagen av Michael Gäbler.

Jag har hittat några stora fina fågelfjädrar på min tomt och skulle vilja hänga upp dem som inredning inomhus. Jag har lagt dem i plastpåsar i frysen nån vecka. Räcker det för att eliminera ev risk att fjädrarna bär på ohyra? Behöver man bekymra sig för någon risk för virus?

Det räcker alldeles utmärkt. Du kan lugnt använda fjädrarna inomhus nu. Några zoonotiska virus – alltså sådana som kan smitta från djur till människa, finns inte på fågelfjädrar. Hittar du lösa fjädrar är det därför inga konstigheter att behandla dem som du gjort. Jag hade dock varit försiktig med att plocka fjädrar från fågelkadaver, eftersom fågelinfluensa numera också kan drabba icke-sjöfåglar. Från vad jag kan läsa ut av ditt mejl, är detta dock inte fallet här.

– Andreas Nord

juli 17, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för skalbagge vi hittar härhemma?

Den vackra skalbaggen *Korynetes caeruleus* saknar svenskt namn och hör till den ganska lilla gruppen brokbaggar (Cleridae). Arten trivs inomhus, där den är ett riktigt nyttodjur som jagar trägnagarlarver i fuktskadade möbler eller byggnadsvirke. Att hitta *Korynetes* i hemmet kan därför betyda att det någonstans finns undermåligt virke som angripits av skadeinsekter. Bilden är tagen av Marie Lindholm.

Vi har sedan ett par månader tillbaka noterat denna skalbagge inomhus. Den är mörkblå, blank, flyger ibland och är mellan 5 och 7 millimeter mm lång. Vi har sett enstaka då och då, oftast i taket eller på golvet. Varje gång har vi fångat in den och släppt ut, men det har dykt upp nya efterhand. Förra året såg vi inga skalbaggar, men då eldade vi å andra sidan inte lika mycket eftersom vi fick tillträde till huset i slutet på april 2024. Kanske har den kommit in med veden under vintern? Efter att vi upptäckte den så har vi dock flyttat veden och har ingen ved inomhus längre. Däremot så upptäcker vi fortfarande skalbaggar inomhus lite då och då. Det dyker upp nya några gånger i veckan på olika platser i huset.

Skalbaggen hör till den ganska lilla familjen brokbaggar (som på vetenskap heter Cleridae). Arten heter Korynetes caeruleus, men något svenskt namn finns inte. Till skillnad från många andra brokbaggar lever Korynetes gärna inomhus, där larverna är glupska rovdjur på andra insektslarver och ägg. I synnehret äter Korynetes-larverna larverna av ’dödsur’, det vill säga någon av de trägnagarna envis trägnagare, strimmig trägnagare och skäckig trägnagare, som alla lever i rötskadat byggnadsvirke där de kan göra skada. Korynetes är därför både ett nyttodjur och en visselblåsare – dess närvaro i ert hem kan peka på att ni har problem med röta, men eftersom det är en vanlig skalbagge behöver det inte vara så.

– Andreas Nord

juli 15, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Andreas Nord

Under sommaren kommer vi varje vecka att presentera två av våra experter som hjälper till att svara på era frågor. Först ut är Andreas Nord, som är ansvarig för driften av Fråga en Biolog. Det är Andreas som sköter om bloggen och som håller i spakarna bakom kulisserna på våra sociala medier och på mejlen. Till honom kan ni ställa frågor om allt praktiskt som rör Fråga en Biolog. Såhär säger Andreas om sin forskning:

Jag är fågelfysiolog och forskar på hur fåglar hanterar extrem kyla och värme och hur olika förhållanden under utvecklingen påverkar hur de fungerar som vuxna. Särskilt intresserad är jag av hur djur i polarområden gör för att klara de långa och kalla vintrarna, och hur olika slags extremväder, till exempel värmeböjar, påverkar hur djur fungerar och beter sig. På fritiden är jag en hängiven entomolog och arbetar i första hand med skinnbaggar och skalbaggar. När jag inte svingar håven tar jag gärna en fisketur.

Läs mer på Andreas hemsida.

juli 14, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Märklig insekt på fönstret

Harlekinnyckelpigan, *Harmonia axyridis*, hör ursprungligen hemma i Sydostasien. Den har i modern tid introducerats på många platser runt om i världen för biologisk bekämpning av bladlöss. Det visade sig senare att harlekinnyckelpigan är mycket invasiv. I Götaland har harlekinpigan under det senaste årtiondet blivit en av de allra vanligaste nyckelpigorna. I stadsmiljö kan den vara helt dominerande. Bilden är tagen av Magnus Ulvnäs.

Vad är detta för larv eller insekt? Den var 10 till 15 millimeter lång och satt på en trädgårdsstol i Nyköping. Kanske en larv som skall förpuppas?

Det är en litet tillknycklad larv av den invasiva harlekinpigan, Harmonia axyridis. Från början är den här nyckelpigan asiatisk, men den har planterats in i nästan hela världen för bladlusbekämpning. Mycket effektivt, men harlekinpigan spred sig snart utanför åkerlapparna och började konkurrera med inhemska nyckelpigor, dels i fråga om bladlöss men också genom direkt predation av inhemska arters larver. I Sverige upptäcktes harlekinpigan för första gången i Malmö 2006. På den relativt korta tid som förflutit sedan dess har harlekinpigan kommit att bli den i särklass vanligaste nyckelpigan i stadsmiljö i hela Götaland.

– Andreas Nord

juli 9, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem åt sitt byte på min balkong?

Vinge från en slagen fågel på vår frågeställares balkong.

Jag överraskade en stor, svart fågel som nästan ätit upp sitt byte på min balkong. Kvar låg en del av en ganska stor vinge, kanske av en ung mås, samt några avgnagda små kotor. Fågeln som gav sig av såg ut att vara en svart kråka, men jag undrar om de kan ta så stora byten? Jag har försökt med olika typer av fågelskrämmor men de blåser bara bort, jag bor överst på tolfte våningen på Slussplan i Malmö så det blåser mycket.

Jag har lite svårt att avgöra vilken fågel vingen kommer ifrån, men däremot är jag tämligen säker på att det inte var en kråka du såg. Kråkor är förvisso stora och kraftiga, och kan alltså utan problem hacka ihjäl en måsunge om den får en stund på sig. Däremot kan kråkan inte flyga iväg med sitt byte eftersom den inte har klor som är skickade att bära med. Jag tror därför att det var antingen en sparvhökshona, stor som en liten kråka och nog så mörk på ryggen, eller en mörkt färgad ormvråk, som åt middag på din balkong. Sparvhöken är vanlig i Malmö, och ormvråk är inte heller någon sällsynthet även om den saknar lämpliga platser att bygga bo på.

Spillningen på den andra bilden tycker jag ser ut att komma från en ringduva, så den har nog inget med det här fallet att göra.

– Andreas Nord

juli 4, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Plågad av trips i Östergötland

Tripsar är en egen insektsgrupp (ordningen Thysanoptera) med omrking 150 kända svenska arter. De känns lättast igen på den blygsamma storleken, någon millimeter bara, och karakteristiskt fjäderformade vingar. De allra flesta tripsar lever genom att suga vätska ur olika växter. Under rätt förhållanden, till exempel i lantbrukets monokulturer, kan tripsarna förekomma i oerhörda mängder. När de svärmar, vilket ofta sker i varmt och fuktigt väder, kan den stora mängden insekter som landar och kryper runt i ögon och ansikte vara nog så besvärande. Bilden är tagen av Alandmason.

Vi bor på landsbygden utanför Linköping och och har de senaste somrarna haft stora problem med trips så fort det blir varmt ute. Jag jobbar med maskinservice utomhus och får problem eftersom tripsarna kryper in i elskåp och elektronikutrustning i tusental. Det blir mycket extra jobb. Dessutom kryper de in i ögon och öron. Allt det här leder till att tripsarna verkligen gör det svårt att arbeta. När det är som värst går det överhuvudtaget inte att vara ute. Var kommer tripsarna ifrån och var bor de? Finns det något sätt att utrota dem?

De flesta tripsar lever på växter, där de vuxna suger vätska ur blad, blommor och frukter och ger mycket karakteristika ”silverfärgade” blad. Egentligen är det en optisk illusion, som beror på att tripsarna suger ut vätskan och lämnar ett luftfyllt hålrum kvar.

Trips kan vara mycket allvarliga växtskadegörare och förekomma i stor mängd, inte minst i monokulturer i jordbruket. Jag gissar att ’dina’ tripsar härstammar från någon närliggande åkermark. Dessvärre finns det inte mycket du kan göra själv, mer än att försöka finna tröst i att de flesta tripsar svärmar under några sommarveckor innan besvären avklingar igen. Tripsar dras i och för sig gärna till gula eller vita färger, så om du kan sätta ut ett gulfärgat tråg med vatten och litet diskmedel, kan du med lite tur åtminstone mildra dina tripsbesvär. Problemet med den här metoden är dock att du också kommer att ta kål på massor av andra insekter som liksom tripsarna dras till den gula färgen i hopp om att ha funnit en blomma. Hit hör vilda bin, tambin, fjärilar, och flera andra kryp som av olika anledningar är hotade i det moderna jordbrukslandskapet. Använd därför denna metod endast i yttersta nödfall och med stor försiktighet.

– Andreas Nord

juli 2, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Glad sommar!

Kära följare,

Nu tar Fråga en Biolog sommarlov. Det innebär att aktiviteten på bloggen är lite lägre än den brukar, och det att det kommer ta lite längre tid än vanligt att få svar på din fråga. Vi är tillbaka i full skala i slutet av augusti. Men det går givetvis precis lika bra som vanligt att skicka in frågor och bilder via bloggen, e-post, Facebook, Bluesky (och X). Följ eller gilla oss gärna i våra sociala medier för att få dagliga uppdateringar utanför bloggen!

Glada sommarhälsningar från Expertpanelen!

juli 1, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Svärmare vid stugknuten i Ångermanland

Poppelsvärmare, *Laothoe populi*, är en stor och säregen nattfjäril som förekommer allmänt norrut ungefär till Dalälven och ytterligare ett stycke norrut längs kusten. Den utvecklas särskilt på asp, men larven kan också leva på flera olika videarter. I Findland förekommer sällsynt och lokalt systerarten aspsvärmare, *Laothoe amurensis*, som aldrig har hittats i Sverige. Den saknar poppelsvärmarens röda ’armhålor’ och har inte heller tydligt markerad vit fläck på framvingarna. Bilden är tagen av Jan Söderlind.

Jag upptäckte den här svärmaren vid stugknuten i norra Ångermanland. När jag bildgooglande fick jag aspsvärmare som svar, men den har ju inte rapporterats i Sverige tidigare. Jag kan dock inte se några roströda fläckar som släktingen poppelsvärmare ska ha. Så, vad är det?

Det är en poppelsvärmare! De röda fläckarna har fjärilen i ’armhålan’ på bakvingarna, och på din bild så täcker framvingarna just detta område. Poppelsvärmaren har också en tydligt markerad vit fläck på framvingen, som aspsvärmaren saknar. Poppelsvärmare är vanlig i hela Götaland, men förekommer också längs nästan hela Norrlandskusten.

– Andreas Nord

Tack för detta supersnabba svar!

juni 30, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för larv som byggt bo i prästkragen?

En prästkrage hör sommaren till! Det tycker också många av landets småfjärilar, som utnyttjar olika delar av prästkragen som larver. Just vilken av dem som slagit sig ner hos vår frågeställare, vågar vi dock inte gissa på. Bilden är tagen av Tommy Garting.

I vår trädgård hittade vi en prästkrage där några av kronbladen var ihopvikta till ett litet tält. När vi öppnade ett av dem såg vi en liten larv som verkade hålla på att göra ett bo. Vad är det för någon insekt som lever så i en blomma?

Det finns flera arter som kan ha prästkrage som värdväxt. Några är lever de flera olika slags växter (de är ’polyfaga’) medan andra lever bara på prästkrage (de är ’monofaga’). Det är nog svårt att säga vilken art det är utan att ha sett larven. Men tanke på tiden på året så borde man kunna utesluta sådana, som snart ska ha utkläckta fjärilar.

Tre olika kronmalar (Bucculatrix) i Norden lever på prästkrage, men de gör inte sådana ingrepp utan minerar i bladen. Andra arter som lever på bland annat prästkrage är brun grundvecklare Celypha rufana, prästkragsrotvecklare Dichrorampha alpinana, spetsvingad rotvecklare D. acuminatana, svartstreckad rotvecklare D. aeratana och prästkragsstjälkvecklare D. consortana, men larven lever på annat sätt än i blomman.

Således kan det vara en av de polyfaga arterna. Jag avstår dock från att gissa vilken utan att ha sett larven. Det bästa i sådana här fall är alltid att försöka kläcka fram fjärilen.

– Bengt Åke Bengtsson, gästexpert

juni 27, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar