Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Har kvinnor verkligen sämre lokalsinne än män?

Vilka skillnader mellan män och kvinnor är genetiskt betingade? Har män verkligen blivit bättre på att hitta rätt på grund av naturlig selektion? Vi reder ut begreppen!

Finns det några biologiska belägg för att förmågan till lokalsinne är olika mellan män och kvinnor? Jag har själv gjort ett antagande, enligt Pareto-principen, att 80% av alla män och 20% av alla kvinnor är utrustade med (bra) lokalsinne. Kanske fullständigt ogrundat och ett vansinnigt antagande, men om jag tillåts utveckla det, så kunde man säga som följer: Männen måste ha haft (utvecklat) ett bra lokalsinne för att hitta hem på savannen efter att ha varit ute och jagat. Det behövde inte kvinnorna. Jag vill gärna ta del av vad forskningen säger på området.

Det finns belägg för att män presterar lite bättre än kvinnor på olika typer av navigationsuppgifter, men det är oklart hur mycket av detta som kan förklaras av biologiska effekter. Studier av djur tyder på att det kanske snarare är könshormonet testosteron som sådant som förklarar skillnaden. Det finns till exempel studier som har hittat belägg för att hanar presterar oftare lite bättre än honor när det gäller att hitta igenom en labyrint, oavsett vilket kön det är som har större territorier (exempel 1, exempel 2).

Det tyder på att kopplingen mellan könsskillnader i navigering och naturlig selektion kanske inte är så stark som man skulle kunna tro. Det finns också forskning som tydligt visar att kulturella faktorer bidrar till de observerade skillnaderna mellan könen hos människan. Skillnaden i prestation mellan könen minskar eller försvinner om män och kvinnor är lika motiverade att hitta rätt, eller när de har fått en uppväxt som ger mer likartade förutsättningar att träna på navigeringsuppgifter. Här och här finns exempelstudier som styrker detta.

En del ny forskning tyder också på att uppdelningen av uppgifter mellan män och kvinnor under människans evolution kanske inte var så stor som man tidigare har trott, se till exempel här och här.

Det skulle också göra det mindre sannolikt att en stor skillnad i navigeringsförmåga mellan könen skulle ha uppstått på grund av naturlig selektion. Summa summarum: ja, män presterar i genomsnitt bättre, men det finns förmodligen en ganska stor del av skillnaden som förklaras av andra faktorer än evolutionär anpassning till könsroller.

– Jessica Abbott

 

december 2, 2025

Inlägget postades i

Människor

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spillning i Värmlandsskogen

Vi tror att det är ett vildsvin som lämnat den här spillning utanför Degerfors i södra Värmland. För att bli helt säkra, hade vi dock föredragit en bild där spillningen syns litet bättre.

Jag var ute i skogen utanför Degerfors i södra Värmland i våras och hittade djurbajs som jag är jättenyfiken på vad det kan vara. Jag har googlat som en tok, men blir inte klok på vad det kan tänkas vara för djur som har lämnat spillningen. Bilderna är inte superbra, men jag tog en bild med min hand så man får ett hum om storleken.

Bilderna är litet svåra, och spillningen är gammal. Jag tycker dock mest att det här ser ut som spillning efter ett vildsvin. Alternativt skulle det kunna röra sig om en gammal sommarspillning från en älg eller annan större hjort, men jag tycker att spillningen är alltför långsmal för det.

– Andreas Nord

december 1, 2025

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för skalbagge?

Öronvivlar är växtätare. Många tycker särskilt bra om olika prydnadsbuskar som syren, liguster och snöbär. De vuxna djuren gnager på bladen, medan larverna äter på växternas rötter. Vissa arter kan också utvecklas i blomkrukor, bland annat växthusöronviveln (Otiorhynchus sulcatus), som är en av våra vanligaste öronvivlar. Bilden är tagen av Kristina Öhrn.

Vi undrar vad det är för skalbagge vi hittat hemma hos oss? Är den farlig på något sätt?

Det här är en växthusöronvivel, Otiorhynchus sulcatus. Öronvivlar lever mestadels utomhus, där larverna gnager på olika växtrötter medan de vuxna djuren gör mycket karakteristiska gnagskador på träd och buskar. När du ser en syrenbuske med ’naggade kanter’ är det öronvivlar som varit i farten.

Just växthusöronvivel kan också leva inomhus i blomkrukor, vilket sannolikt förklarar var just er vivel kommer ifrån. Vi har skrivit om växthusöronvivel vid flera tidigare tillfällen. Kolla in den här länken.

– Andreas Nord

november 27, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för skalbagge jag hittade hemma?

Skalbaggar i familjen ängrar (Dermestidae) lever dels utomhus, dels inomhus som skadedjur. Flera olika arter lever av dött organiskt material i våra hem där de kan ställa till oreda i bland annat pälsverk och ullprodukter. Just den här skalbaggen ser ut att vara en museiänger, Anthrenus museorum. Bilden är tagen av Joline Gustafsson.

Jag hittade den här skalbaggen inomhus på toaletten och undrar vad det är för någon. Den är väldigt liten, bara några millimeter lång, mattsvart med lite bruna prickar här och där. Jag är väldigt paranoid av mig när det kommer till kryp och är rädd att den är en pälsänger.

Någon pälsänger är det inte, men däremot en museiänger Anthrenus museorum. Liksom pälsängrarna lever dem inomhus av allehanda organiskt material. Mest fungerar de som renhållare vars larver äter hårstrån, hudflagor, och liknande, men vid stora angrepp kan de göra betydande skada. Att ni hittar en museiänger inomhus är i sig inget konstigt. Den kan ha flugit in utifrån, men i de allra flesta äldre hus och flerfamiljsbostäder finns det stabila, små populationer av olika insekter som lever sitt liv utan att störa oss så mycket.

Det kan ändå vara bra att inspektera pälsverk, ullfiltar och liknande efter angrepp. Hittar ni skalbaggar eller de karakteristiskt håriga larverna, räcker det i allmänhet med att frysa den angripna produkten i en hushållsfrys i ett par dagar.

Vi har skrivit om museiänger tidigare. Här hittar du inläggen.

– Andreas Nord

november 26, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har bajsat här?

Spillning från ett vildsvin i en villaträdgård i Ljungsbro nordväst om Linköping.

Detta bajs hittade jag idag 23 november under fågelmataren i Ljungsbro i Östergötland. Vem kan ha lämnat det?

Av vad jag kan se är detta spillning efter ett vildsvin.

– Andreas Nord

november 25, 2025

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Insekt av något slag i min klisterfälla – men vad är det?

Tjuvbaggar hör till skalbaggsfamiljen trägnagare (Anobiidae) och är ganska vanliga i äldre hus och hem, tillsammans med andra inomhusskalbaggar som till exempel ängrar. Oftast fungerar tjuvbaggar som renhållare, med förkärlek för dött organiskt material som intorkade flugor, hudflagor och annat gott. Bilden är tagen av Susanne L.

Jag får inget bra svar när jag bildsöker, så jag vänder mig till experterna. Vad kan det vara som har fastnat i min klisterfälla för silverfiskar? Det sitter 2 okända insekter på den, omkring 5 millimeter långa. Fällan ligger vid listen under TV-bänken.

Bilden visar en så kallad ’tjuvbagge’, som är en slags trägnagare (skalbaggsfamiljen Anobiidae) i släktet Ptinus. Ditt djur hör till arten ’vanlig tjuvbagge’, som heter Ptinus fur på vetenskap. Det är honor, vilket man ser på den runda kroppen och vita hårbanden. Hanen har långsmal, bärnstensfärgad, kropp.

Tjuvbaggar hör till den grupp av skalbaggar som gärna lever inomhus där de livnär sig på torrt organiskt avfall. Ofta är det rena nyttodjur som äter upp döda insekter, hudflagor och annat smågott, men det kan också hända att de äter av skafferivaror. Normal renhållning och en inspektion av din torrskaffning kan vara bra, men hittar du bara enstaka djur hade jag inte varit orolig.

– Andreas Nord

Tack för snabbt svar, är nyinflyttad, lämnade förra lägenheten då jag blev trött på min sambo pälsängern. Jag har gjort allt jag kan för att inte få med mig några ängrar och all mat samt textilier är ’skyddade’ sedan många år. Jag är ganska trött på insekter i bostaden, så det är trist att stöta på nya. Jag får göra en ordentlig dammsugning och hoppas på det bästa!

november 25, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för insekt som följde med hem?

Kortvingar är Sveriges artrikaste skalbaggsfamilj. Det finns fler än 1200 olika i landet! Djuret på bilden ser ut att vara rakkindad storkortvinge, Ocypus nitens; ett glupskt rovdjur som är vanligast i Skåne och Mälardalen. Bilden skickades in av Fredrik Gustafsson.

Denna insekt kom krypande i hallen efter att vi varit ute på scoutmöte i skogen utanför Uppsala. Vi har väl förmodligen fått den med oss hem. Jag har bildgooglat mig fram till att det kan vara någon sorts kortvinge, men skulle vilja ha hjälp med exakt bestämning.

Det är mycket riktigt en kortvinge – en artrik grupp med omkring 1300 svenska arter. Det betyder att drygt var fjärde svensk skalbagge är en kortvinge!

Att bestämma kortvingar från bild är ofta svårt, och kräver i allmänhet skarpa bilder tagna ur flera vinklar. Av vad jag kan se, bör ditt djur dock röra sig om arten Ocypus nitens, som på svenska kallas för ’rakkindad storkortvinge’. Arten har en splittrad utbredning i Sverige, med sina starkaste fästen i Skåne och Mälardalen.

– Andreas Nord

november 20, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vems spillning i fritidshuset?

Är det en skogsmård, Martes martes, som letat sig in i vår frågeställares källare? Bilden skickades in av Camilla Neumann.

Vi har hittat spillning i källaren i vårt fritidshus. Vi har aldrig sett något tidigare. Det är stängt överallt, men det finns en dusch med golvbrunn och en toalett. Vi såg att locket låg på sidan. Några gummistövlar och lite annat låg omkullvält på golvet . Har försökt söka på nätet och fick upp tvättbjörn, vilket ej är möjligt. Vad kan det vara?

Jag skulle tro att det är en skogsmård (Martes martes) som har letat sig in, eller möjligen något annat mårddjur. De spenderar gärna vintern i fritidshuskällare eller på vinden och kan där ställa till med en del oreda.

– Andreas Nord

november 18, 2025

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad var det som försvann med ett brak i skogen?

Jag var ute med hunden i skogen utanför Ljungsbro nära Linköping, när jag såg något vitt i ögonvrån. Jag trodde först det var en hund, men när jag skulle vända mig för att se bättre brakade det till och den var försvunnen. Min hund fick spåra en liten stund och vi fann en hårtuss samt massor av liten, men tjock spillning. Jag har aldrig sett sådan förut och undrar om ni kan tänkas veta vad det är för något?

Du har sett spår av två olika djur. Spillningen ser för mig mest ut som vildsvinsspillning, vilket passar bra ihop med din observation om ett ganska stort djur som försvann med ett brak. Bilden visar dock en ganska gammal spillning, så om den kommer från djuret som ni spårade är den lagd långt tidigare än ni såg det försvinna. Hårtussen, däremot, ser ut att komma från en hare.

– Andreas Nord

november 17, 2025

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det vi hittade i skogen?

Gullkrös (Tremella mesenterica) är en gelésvamp som lever som parasit på andra svampar i släktet tätskinn (Peniophora). genom att ta näring ur tätskinnets mycel. Gullkrös kan bilda fruktkroppar hela året, men allra lättast är det att hitta den på vintern. Bilden skickades in av Anette Wijk.

Vi är barn och pedagoger från Bohus förskola som en dag när vi gick till skogen för att titta på alla löv som ramlat av träden och hur de ändrat färg, hittade vi något annat som fångade vårt intresse. Vad är detta för något? Svamp? Ingen av oss hade sett något som detta förut!

Det här är en gelésvamp som kallas för gullkrös på svenska, och heter Tremella mesenterica på vetenskap. Den är ganska spännande eftersom den lever som parasit på svampar i släktet tätskinn (Peniophora). Gullkröset stjäl näring från tätskinnets mycel med hjälp av speciella svamphyfer. 

Gullkrös lever på olika lövträd, hos oss särskilt på ek. Det ser ju ut att stämma bra från din bild. Man hittar oftast gullkrös på vintern, kanske för att det är extra lätt att se den vackert gula svampen på de avlövade träden.

Som kuriosa kan det vara kul att veta att artnamnet mesenterica härleds från de två grekiska orden ”meso” (mellan) och ”enteron” (tarm). Det syftar på att svampens komplicerade struktur med många välvningar faktiskt påminner lite om just tarmveck. Släktets namn – Tremella – kommer från latinets ”tremere” och betyder ”darrande” eller ”skälvande”. Det kommer av svampens geléartade struktur, som gör att den faktiskt kan dallra som en chokladpudding.  

På den här länken kan du läsa mer om gullkrös.

– Andreas Nord

Tack för svar och vad spännande för oss att kunna jobba vidare med detta tillsammans med barnen i förskolan!

november 14, 2025

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg