Sträv kardvädd, Dipsacus strigosus, är kanske inte en typisk ängsväxt men den producerar samtidigt mycket nektar och pollen till glädje för många pollinatörer. Eftersom den dör efter att den blommat är den lätt att kontrollera om en bara tänker på att ta bort blomställningarna innan de sätter frön. Bilden är tagen av Lind-Mari Fridström.
Vi har försökt skapa en liten blomsteräng hemma, men hela området togs tyvärr över av denna växt samma år. Bilden togs i Lomma i Skåne under hösten 2021, på ett område som till våren dessförinnan varit täckt med nässlor. Bladen är flera decimeter långa, se nässlorna i bildens övre kant för storleksjämförelse.
Vet ni vad det är för något, och hur man kan bli av med den så att ängen kan få en chans? Sprids den med frön?
Det är sträv kardvädd, Dipsacus strigosus, som kommer att blomma nästa år. Det är väl inte riktigt vad en vill ha i en traditionell äng, men trots allt en växt som producerar ganska mycket pollen och nektar åt pollinatörerna.
Kardvädden dör när den har blommat, så hindrar en den från att släppa sina frön så bör den försvinna efter hand.
Spårstämplar i snön. Vem är det som har gått här? Bilden skickades in av Lars Olov.
Vilket djur har gjort dessa avtryck?
Utan vidare information om omgivande miljö, avtryckens storlek och bild på hela spårlöpan är det här en svår uppgift. Bildvinkeln, snett bakifrån, gör det än mer komplicerat.
Jag ser två möjligheter:
1) Det kan vara spår efter något hunddjur: fyra framåtriktade samt lika långa baktår. Spårstämpeln är ganska kompakt, dvs. baktårna överlappar de två framåtriktade tårna. Det stämmer bra på en tamhund som har ”dubbeltrampat”, alltså satt fram- och baktass nästan överlappande. Det händer ibland, men är inte typiskt hundar. I hundspår kan du se tydliga märken efter klor framför tårna. En enskild spårstämpel är 4-12 cm, beroende på ras.
2) Spår efter en tamkatt, vilket stämmer bra med spårstämpelns utseende och de ganska runda tårna, samt vad som ser ut som avsaknad av klomärken. Du bör då kunna se att de främre tårna är lite olika långa. Spårstämplarna stämmer också bra på hur en spårlöpa från en gående tamkatt ser ut. En enskild spårstämpel är omkring 3-4 cm. Jag får mer kattkänsla än något annat.
Utan fler bilder på stämplar och på hela spårlöpan (flera tassavtryck i förhållande till varandra) tror jag inte att vi kommer mycket längre.
Spår i snön på isen utanför Lidköping. Vem är det som har gått här? Vi tycker att det mest ser ut som spår efter en grävling i galopp. Bilden skickades in av Monika Andersson.
Spåren på bilden fanns på en damm i skogskanten utanför Lidköping. Vi har försökt med olika gissningar men inget verkar stämma. Lodjur, grävling, iller…
Som alltid med spår hade det varit bra med en storleksreferens. Det är också försvårande att stämplarna är något gamla samt i lös snö på hårt underlag, och således dåligt definierade.
Här i alla fall några tankar. Lodjur har mycket rundare spårstämplar och illerns dito är oftast något mer avsmalnande framåt, med största bredden tydligt bakom spetsen. Min spontana tanke var utterspår, baserat på platsen (vatten) och litet trekantiga avtryck med spretande tår. Utter stämmer emellertid dåligt med vad som ser ut som avtryck efter tämligen långa klor i alla stämplar (uttern har korta). Inte heller spårställningen (alltså hur avtrycken ligger i förhållande till varandra) är särskilt utterlik.
Baserat på ganska långa klor tillsammans med spårens inbördes förhållande sätter jag därför mina slantar på grävling. Spårställningen stämmer också utmärkt på en grävling som rör sig i galopp. Grävlingar har förvisso ofta mer parallella spårstämplar där tårna sitter nästan som på rad, men nu är avtrycken väldigt dåligt definierade. Dessutom blir inte tassavtrycken lika väldefinierade när djuret galopperar jämfört med när det rör sig långsammare och sätter hela tassen i marken.
Den här spillningen tycker vi mest ser ut som lämningar efter en hjort. Harens spillning är mindre och rundare, och inte lika spetsigt utdragen. Rådjurets vinterspillning ligger nära till hands för den här observationen. Bilden är tagen av Rolf Ginman.
Kan detta vara spillning från hare eller något annat?
Det litet utdragna, blanka utseendet tillsammans med det faktum att spillningen åtminstone delvis sitter ihop, gör att mina tankar förs till spillning från en mindre hjort av något slag. På många håll i landet är rådjur det mest sannolika och med utgångspunkt i storleken på en normalstor ”lönnäsa” kunde det nog stämma bra här. Här kan du se och jämföra harens och rådjurens spillning.
Lök är gott och bra till många olika saker. Men varifrån hämtas energi som gör att plantan orkar producera en stor, välsmakande lök? Vår expert Allan Rasmusson reder ut begreppen. Bilden är tagen av Colin.
Jag undrar vilken del av löken som står för energiinhämtningen. Är det blasten som befinner sig ovanför marken eller lökfrukten i jorden? Och hur ser lökfruktens celler ut? De kan väl omöjligen innehålla kloroplaster eftersom de inte har tillgång till solljus?
Trevliga funderingar!
Energin för hela växten hämtas in av bladen, ovan jord, genom fotosyntes, men planterar du en lök så finns det naturligtvis ett näringslager i den till att börja med. Observera att löken är inte en frukt utan ett vegetativt föryngringsorgan som blir till utan sexuell interaktion. Lökens celler ser rätt tråkiga ut: En ser i princip bara cellväggar och kärnor. Det finns plastider men de är inte gröna och kallas därför inte kloroplaster. De är små och syns dåligt.
Blomma och frukt/frön har många sorters celler, som alla ser olika ut. Här finns en bild på en lökblomma.
En spårstämpel från en stor hund som vår frågeställare såg i Tivedens nationalpark. Vanligtvis ser en bara fyra tår i tassavtrycken efter hundar, men här har djuret satt fram- och baktass på samma plats och därför lämnat en spårstämpel med skenbart fem tår. Bilden är tagen av Ulrika Lundin.
Jag vandrade i Tiveden idag i januari, runt sjön Trehörningen. Då fann jag detta spår och blev konfunderad över vilket djur det är som gjort avtrycket. Det var nämligen ganska stort, 8-10 cm. Det liknar ju grävlingens, men de har ju inte så stora tassar?
Det här är spår efter ett hunddjur av något slag. Det ser såklart förbryllande ut att det är fem tydliga tåmärken, när hundar bara har fyra tår i sina spårstämplar. Att det är fem avtryck här beror helt enkelt på att spårstämpeln är ”dubbeltrampad”, alltså att djuret har satt fram- och baktass på samma plats.
De angivna måtten (8-10 cm) är alldeles för stora för en räv (5-6(7) cm), och dessutom är spårstämpeln för ”kompakt” för det. Hos rävar är det oftast tydligt att baktårna slutar innan framtårna tar vid, så att en kan dra ett rakt streck rakt igenom spårstämpeln utan att nudda vare sig fram- eller baktår. Tamhundar och vargar har i stället den här typen av kompakt spårstämpel, där baktårnas framdel tydligt överlappar framtårnas bakdel.
Det är såklart lockande att tänka sig att de här stora spåren är gjorda av en varg, men baserat bara på ett enda avtryck går det inte att avgöra om det faktiskt är så, eller om det är en stor hund som gått där. Bilder på flera avtryck och, särskilt, hela spårlöpan hade behövts för det ändamålet.
Grävlingen har inte så stora tassar, ofta tydligare klomärken, och framförallt 5 tydliga tår varav 4 sitter nästan på rad.
Solceller. Bilden är tagen av SayCheeeeeese.Fiskmåsen, Larus canus, tycker mycket om rätt sorts tak i städerna. Där finns bra överblick över området och samtidigt skydd mot rovdjur. Bilden är tagen av Estormiz.Det blir allt mer populärt att placera solcellspaneler på olika byggnaders tak och väggar. Alla typer av byggnationer kan riskera att störa djurlivet i området och det är viktigt att göra ordentliga miljökonsekvensutredningar. Vår frågeställare undrar vad som kan hända med grannskapets fåglar när hyresvärden nu planerar att anlägga solceller på grannfastighetens tak. Våra experter försöker reda ut begreppen.
Jag bor i ett hyreshöghus i Lund. Fåglarna, både kråkfåglarna och ibland de mycket små, brukar utnyttja min gröna balkong som viloplats. Taket är också mycket väl frekventerat, ibland även av glador. På kvällen ger de sig iväg mot träden i Stadsparken eller ännu hellre Botaniska trädgården.
Nu planerar hyresvärden ombyggnad av två kvarter under de närmaste fem åren. Vi får information om det inom några veckor. När de var tvungna att lägga om taket på mitt grannhus, måste de ha satt piggar eller något liknande på takbeläggningen, för alla fåglar som suttit där försvann. Nu tror/hoppas jag att det blir solceller på mitt tak. Men vad händer då med fåglarna?
Vi har lite svårt att tro att det är många fåglar som är strikt beroende av taken (men se nedan) och vad gäller uppsättningen av solceller så känns det ”i stort” som att nyttan överväger eventuell ”skada” på fåglarna. Hur solceller (i mindre skala) påverkar fåglar är dock dåligt känt. I vilket fall var det ju mest balkongen som utnyttjades i det här fallet?
Det finns dock vissa fåglar som verkligen har nytta av ”rätt sorts tak” i städerna, såsom strandskata, fiskmås, och några till.
Skogspärlemorfjärilen, Fabriciana adippe, flyger från början av juni till mitten av augusti. Den finns i hela Norden upp till ungefär 62 breddgraden. Fjärilen ses i skogstrakter i större gläntor, på hyggen, i buskrika betesmarker, längs mindre skogsvägar och i kraftledningsgator. Larven utvecklas på olika slags violer. Bilden är tagen av Ola Svensson.
Är detta månne en silverstreckad pärlemorfjäril? Bilden är tagen i Värmland i juli 2021.
Jag tycker att det ser ut som en skogspärlemorfjäril, Fabriciana adippe. Här finns mer information om arten.
Blomkruka med någon fuchsia. Bilden är tagen av Claes Dellwik.Sommarmurgröna, Delairea odorata, kommer från början från Sydafrika. Här hos oss i norr är det en omtyckt krukväxt. Bilden är tagen av Ingrid Persson.
Ett antagande jag har gjort är att det finns en potential att skapa en mer hållbar växtproduktion med hjälp av ”hemmaväxter”, genom att decentralisera produktionen till de som annars endast skulle vara köparna. Jag undrar om det finns någon Lunds universitet som vet något om huruvida det finns några studier för växtindustrins (framförallt trädgårds- och krukväxter) miljöpåverkan i stort och vad som görs för att stärka biologisk mångfald inom den branschen? Men kanske framförallt om det finns studier om egenodlade växters potential och påverkan på miljön i sig självt men också i förhållande till nuvarande växtindustri?
En av aspekterna är väl risken att sprida arter som förvildas och sen visar sig bli invasiva.
En nymf av en kackerlacka som vår frågeställare hittade i sitt kök. Just vilken art det är går inte att avgöra från bilden, men i Sverige är alltid den fullständigt harmlösa skogskackerlackan, Ectobious lapponicus, det mest sannolika alternativet. Det är ett mycket vanligt djur i skog och mark över hela landet. Den kommer ibland in utifrån, men den uppträder däremot aldrig som skadedjur. Våra hem är alldeles för torra för att den skall kunna leva där.
Jag hittade denna i köket. Vad är det för kryp?
Det är en kackerlacka av något slag, men just vilken går inte att avgöra med säkerhet på bilden. I Sverige är alltid skogskackerlackan, Ectobius lapponicus, det mest sannolika. Den är vanlig utomhus i hela landet. Den hittas ibland inomhus, men då har den utan undantag kommit in utifrån, för den uppträder aldrig som ett skadedjur. Det finns ingenting på din bild som avviker habituellt från en hona av skogskackerlacka, men med insekter är det bäst att inte vara för styv i korken om alla detaljer inte syns på en bild.
Vi har skrivit om skogskackerlackor ganska många gånger. Här finns de inläggen, med några fler bilder som du kan använda som referenspunkt.
Kommentarer