Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Hur hittar flyttfåglarna till Afrika?

Lövsångaren, Phylloscopus trochilus, är Sveriges vanligaste fågel. Den väger omkring 10 gram och finns nästan överallt där det finns buskar och träd. Lövsångaren är också en riktig långflyttare – varje år flyger den från Sverige till Afrika, och tillbaka igen! Bilden är tagen av Steve Garvie.

Vi i klass 1D på Landamäreskolan i Göteborg har några frågor om flyttfåglar:

1. Hur kan fåglarna hitta vägen till Afrika? 

2. Hur vet fåglarna när det blir varmare i Sverige igen? 

3. Varför gillar fåglar att vara där det är varmt? 

Hej Klass 1D!

  1. Flyttfåglarna har många olika sätt att hitta vägen till Afrika. Olika fåglar använder olika sätt.

    • De kan använda stjärnorna på natten om det är stjärnklart. En av stjärnorna, polstjärnan, står alltid i norr. Vet man var norr är vet man också var de andra väderstrecken är. Skall man söderut som på hösten då flyger man bort från polstjärnan.

    • Flyger de på dagen kan de få hjälp av riktningen till solen. Det är på ett sätt lite svårare för fåglarna, då de måste då vad klockan är. Fåglarna har en inre klocka, så de vet helt enkelt vad klockan är. Klockan tolv på dagen står solen i söder, klockan sex på kvällen i väster, och så vidare. Solen och stjärnorna kan även vi människor använda.

    • En del fåglar använder det som kallas polariserat ljus. Om solen har gått i moln, kommer det ändå polariserat ljus genom molnen, med vars hjälp de kan se riktningen till solen.

    • Jorden har ett magnetfält, som ju är det som våra vanliga kompasser använder för att visa oss de olika väderstrecken. Fåglar kan känna av detta magnetfält och använda det till att veta väderstrecken. De flesta människor (kanske inga) kan vare sig känna av magnetfältet eller använda det polariserade ljuset, utan tekniska hjälpmedel.

    • En kan också tänka sig att fåglarna känner igen landmärken längs flygvägen, som sjöar, floder och kuster. Lite som vi skulle använda en karta, men då har de kartan ”i huvudet”.

    • Dessa sätt att hitta vägen gäller framför allt fåglar som flyttar ensamma, utan hjälp av andra.

      Andra fåglar, som till exempel tranor, följer under sin första flyttning med sina föräldrar som alltså visar vägen. Ungarna lär sig av sina föräldrar, som lärt sig av sina föräldrar, och så vidare. Här är det nog landmärken som är den viktigaste metoden att hålla reda på den bästa flygvägen.

    De flesta av sätten att hitta vägen som jag har beskrivit bygger på att fåglarna vet exakt var de är och var platsen de vill till ligger. Hur det går till vet vi forskare mycket mindre om så det lämnar jag åt er att själva försöka tänka ut.

  2. Fåglarna har inte bara en inbyggd klocka, de har en inbyggd almanacka också. Denna almanacka är inte jätteexakt. Därför behöver de också ta hjälp av hur långa dagarna är. Då kan de veta ganska exakt vilket datum det är och när det dags att börja flyttningen norrut. Kanske följer de regeln att när det är den 15 mars, då är dags att lämna Afrika för att flyga norrut mot Sverige. De har ingen chans att veta exakt hur vädret är i Sverige, om det är en kall eller varm vår, utan de flyttar när det brukar vara som bäst. Vi kallar dessa fåglar för ”datumflyttare”, för de kommer till Sverige vid ungefär samma datum varje år. Till exempel så kommer Sveriges vanligaste fågel, lövsångaren, till södra Sverige under andra halvan av april. Om vädret är kallt och ruggigt då tar de det lite lugnt och väntar på bättre väder. Har våren redan kommit långt då sätter de full fart direkt med att flyga vidare till sin häckningsplats för att sätta igång med att bygga bo

  3. När det är varmt finns det ofta gott om mat, till exempel insekter, eftersom flest insekterna kommer fram när det är varmt. När det är varmt behöver fåglarna dessutom inte frysa och därmed sitta och huttra eller flyga runt för att hålla sig varma.

Fortsätt vara nyfikna och på naturen!

–  Åke Lindström

februari 28, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Getingar i nordligaste Sverige – mitt i vintern?!

Hos vanlig geting, Vespula vulgaris, liksom våra övriga getingar, är det bara den nya generation av drottningar som övervintrar. Hon parar sig under några dagar på sensommaren och hösten, och letar därefter upp ett frostfritt vinterkvarter där hon sover tills vårvärmen kommer tillbaka. Alla arbetargetingar och alla getinghanar dör på hösten. Bilden är tagen av Frank Hornig.

Idag den 14 februari såg jag nåt skräp på sovrumsgolvet och skulle ta upp det. Jag tog det mellan två fingrar och då stack det till! Det var en halvdöd geting.

Omkring klockan åtta på kvällen så ropar frun att det flyger en stor geting inne i sovrummet. Eftersom jag är allergisk så jag tog på mig bi-overallen och tog sen dammsugaren och sög in den och så in med lite radar. Jag vet att det bara är drottningen som övervintrar. Men det som förbryllar mig att vi såg två stycken samma dag. Just nu är det 14 minusgrader ute.

En mycket intressant observation! Kan det vara så att getingarna har följt med in när ni tagit in mer ved till kaminen, och vaknat till när de kommit in i värmen? Det kunde ju kanske hända att drottningen övervintrar i en barkspricka eller under barken? Alternativt har de kanske sovit sin vintersömn i någon sämre isolerad del av huset och nu vaknat till av någon anledning. Din beskrivning av en stor och slö geting tyder som du säger på att det är tal om en drottning, och slöheten på att den ännu är ganska kall.

Djuren förvånar oss ofta, men magkänslan är att getingarna av någon anledning blivit uppvärmda i sina vinterkvarter och därför trott att det är dags att vakna.

Vi har skrivit om getingar på vintern tidigare, här.

– Andreas Nord

februari 25, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för getingliknande insekt som hälsar på?

Rovsteklar (stekelgruppen Spheciformes) bedövar olika små insekter och lägger sina ägg på dem. Larven äter sedan upp den bedövande insekten inifrån. Många rovsteklar utnyttjar bara en, eller några få, andra insektsarter som värdar. För människor är de dock alldeles ofarliga. Här i Sverige har vi omkring 170 olika arter. Flera av dem övervintrar som vuxna och därför kan de dyka upp inomhus på vintern, till exempel när de sovit vintersömn i brasveden och lurats att tro att det är vår när de kommit in i stugvärmen. Bilden är tagen av Daniel Nilsson

Jag har sedan en tid tillbaka sett 1-2 stycken sådana här getingliknande djur i veckan gående på golvet inomhus. Och jag vet inte vad det kan vara för något! Kan ni svara på frågan om det är något farligt djur eller om man kan vara lugn?

Gissningen på geting inte långt ifrån sanningen, men ett stycke på sidan är det ändå. Det är en rovstekel av något slag (det finns omkring 170 olika i Sverige). Precis som getingar är de steklar, och honorna har en gadd att stickas med. Utöver det är de inte särskilt närbesläktade, och rovsteklarna är till skillnad från de flesta getingarna solitära, dvs. de lever ensamma och inte i grupp som olika sociala steklar (t.ex. honungsbin, humlor, sociala getingar).

Rovsteklar är inte farliga för oss människor, med mindre att en är allergisk mot bi- och getingstick, och de är alla väldigt fredliga. För det mesta är det inga problem att hantera dem med händerna utan att bli stungen. Värre är det för andra insekter – rovsteklar jagar ofta några enstaka slags insekter, ibland bara en enda art, som de bedövar med sitt gift. Rovstekelns larv lever sedan inuti den bedövade värdinsekten och äter upp den inifrån. Smart – för då kan larven hela tiden äta på att levande djur och riskerar därmed inte matbrist.

Det är vanligt att rovsteklar övervintrar som vuxna, så min gissning är att de här djuren har kommit in tillsammans med till exempel brasved eller något annat som kommit in utifrån. När de kommit in i värmen har de kvicknat till i tron att våren är här. Alltså ingen fara och inget att vara bekymrad för. Det är värre för steklarna som har kläckt mitt i vintern. De går nog en ganska mörk framtid till mötes, men ett försök att hjälpa dem kan vara att släppa ut dem i ett ouppvärmt, men skyddat, utrymme utomhus.

– Andreas Nord

februari 25, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för trädstammar och vad växer på dem?

Raggskinn, Stereum hirsutum, är en vanlig svamp på död lövträdsved. Den finns i nästan hela landet, men är allra vanligast i Götaland. Bilden är tagen av Bengt Adamsson.

Vad kan det här vara för trädstammar och vad växer på dem?

Trädet ser ut att vara bok och svampen på den är raggskinn, Stereum hirsutum, en ganska vanlig art på död bok och ekved.

– Sigvard Svensson

februari 22, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har sprungit i trädgården på natten?

Det är räven som har sprungit i vår frågeställares trädgård. Rävens spårstämplar är glesare än hos många andra hunddjur, så att framtårnas bakkant inte överlappar med baktårnas framkant. Bilden är tagen av Jessica Björnberg.

Vi upptäckte en massa spår i snön i vår trädgård igår efter natten och har nu funderingar vad det kan röra sig om för djur. Vi har väldigt mycket räv i vårt område men när vi sett deras tassavtryck förut tycker jag att de har sett betydligt mycket mindre ut än dessa. Då det synts varg i området den senaste tiden började vi fundera i de banorna, men tänker ändå att vargens avtryck kanske är ännu större.

Av vad jag kan se stämmer bilderna bra in på rävspår. Till skillnad mot en hund i motsvarande storlek brukar en i rävens tassavtryck kunna dra en linje mellan fram- och baktårna utan att den vidrör vare sig framtårnas bakkant eller baktårnas framkant. Det går inte i tamhundens spårstämpel, för den är så ”kompakt” så att baktårnas framkanter överlappar framtårnas bakkanter (vilken tungvrickare!). Vargspår är mycket riktigt större än på er bild, och vargens spårstämpeln är också mer kompakt än rävens. De liknar mer stämplarna efter en stor tamhund.

– Andreas Nord

februari 21, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Evolutionära skillnader mellan män och kvinnor?

Många av våra idéer om vad som är ”typiskt manligt” eller ”typiskt kvinnligt” påverkas av samhällena och de kulturella sammanhangen vi växer upp i. I själva verket är könsskillnader sällan binära. Bilden är skapad av AnonMoos.

Jag har ett par frågor som jag är nyfiken på och som berör det mycket känsliga ämnet om evolutionära skillnader mellan män och kvinnor. Det här är ett oerhört svårnavigerat fält i samhällsdiskursen idag och frekvent hör jag i de mest sedvanliga medier om hur i synnerhet män bör förändras på olika plan. Inte sällan efterfrågas beteendeförändringar hos det manliga kollektivet såsom – ”Män bör visa mer omtanke, skapa större utrymme för sårbarhet, upphöra med alla typer av uttryck som kan associeras till det ordet ”macho”, samt att engagera sig mer i dessa och relaterade frågor offentligt”.

Till vilken grad kan vi förvänta oss att sociala förändringar hos kollektivet, likt de jag beskrev ovan, kommer att producera ”bättre” utkomster för män och kvinnor som grupper och samhälle? Vad händer exempelvis med manlig och kvinnlig sexualdynamik under sådana spelregler? Skulle vår psykiska hälsa påverkas tror ni?

Betraktat utifrån vad vi vet om evolutionsbiologi är jag nyfiken på vad dessa typer av fenomen verkar göra med oss. Finns det kanske till och med en gräns för hur mycket vi kan anpassa oss och fasa ut skillnader könen emellan?

Skillnader i kognition och personlighet mellan könen är små överlag i förhållande till de individuella skillnaderna. Det finns dessutom olika typer av data som tyder på att graden av monogami har ökat under våran utveckling, samt att fysiska skillnader mellan könen har minskat när det gäller vissa egenskaper. Skillnaden i kroppsvikt mellan könen hos människan är till exempel ungefär hälften så stor som hos våra närmaste släktingar schimpanser (ca. 15% kontra ca. 30%). Vi vet också att sociala förväntningar har en stor påverkan på vårt beteende, och föreställningar om manligt och kvinnligt är föränderliga över tid och mellan kulturer. På medeltiden fanns det till exempel en allmän uppfattning att kvinnor hade starkare sexdrift än män.

Utifrån detta kan vi konstatera att många av våra idéer om vad som är ”typiskt manligt” eller ”typiskt kvinnligt” påverkas till stor del av samhället som vi växer upp i. Det viktigaste när det gäller interaktioner mellan könen är förmodligen individuell kompatibilitet, beroende på varje persons unika personlighet. Jag har därför svårt att se att det skulle vara skadligt för arten eller samhället att anamma en mer nyanserad syn på kön.

– Jessica Abbott

februari 18, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför försvann den sabeltandade tigern?

Den sabeltandade tigern, Smilodon, som levde i Nord- och Sydamerika för omkring 10 000 år sedan fascinerar med sina spektakulära hörntänder. Det finns många teorier om varför de försvann. Här får vi hjälpa av en gästexpert för att reda ut saken! Exemplaret på bilden hör till arten Smilodon californicus och finns att beskåda på Naturhistoriska Riksmuseet i Washington, USA.

Hur dog Smilodon och vad finns det för hypoteser om hur den dog?

Smilodon som levde i Nord- och Sydamerika dog ut i slutet av den senaste istiden för omkring 10 000 år sedan. Varför den dog ut är inte helt klarlagt men det finns flera teorier/spekulationer om varför. Enligt en uppgift så steg temperaturen under en 5000-årsperiod efter istiden med 6 grader vilket ledde till miljö- och klimatförändringar som i sin tur ledde till att mängden bytesdjur minskade. Bland annat lär mängden gräsmarker där bisonoxar betade ha minskat genom att skogar tog över. En annan teori är att att det var människan som jagade Smilodon. Det finns också spekulationer om att sjukdomar kan ha spelat roll.

På sidan Varför har sabeltandade tigern dött ut? sammanfattas dessa möjliga orsaker till Smilodons utdöende.

– Leif Johansson, gästexpert från Fråga en Geolog

februari 17, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur hittar molekylerna varandra inuti cellerna?

Vår arvsmassa lagras i DNA-molekyler i våra cellkärnor. När ett nytt protein ska bildas skrivs DNA först över till en spegelvänd kopia som kallas mRNA. Denna lämnar cellkärnan och rör sig ut i cellvätskan. Där läser en organell som kallas för ribosom av information i mRNA och ser till så att rätt aminosyror används för att göra de nya proteinerna. Men vad är det egentligen som gör att de olika delarna hittar varandra där i cellen? Våra experter försöker reda ut begreppen.

Jag undrar hur proteiner, aminosyror och mRNA kan transporteras inom en cell. Vad är det som gör att de hittar rätt, vad är det som ger de energi och hur använder de energin för att åka framåt? I skolan får vi enbart förklaringen att de tar sig framåt till mRNA och att de passar in rätt med tRNA, men jag vill veta mer exakt hur det sker.

Trevligt att du undrar! Det är ingen lätt fråga att svara på. Hur det går till är väldigt variabelt och skulle därför ta väldigt lång tid att förklara i detalj.

I korthet styrs transporten av mRNA från kärnan till cytoplasman, och sedan till olika delar av cytoplasman, av ett flertal olika mRNA-bindande proteiner. Efter translationen så styrs transporten av var och en av tusentals olika proteiner av korta bitar av proteinerna själva. Dessa fungerar som adresslappar genom att de specifikt interagerar med olika receptorproteiner, som var och en dirigerar transporten till en organell eller del av en organell. Aminosyror diffunderar fritt i cytosolen, men behöver också transporteras över membran, då genom att passera specifika transportproteiner som sitter i membranen.

– Allan Rasmusson

februari 16, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har lämnat spår på vår tomt?

Rödräven, Vulpes vulpes, är vanlig över hela landet och den lever gärna helt nära människor. Spåren påminner om tamhundens, med fyra framåtriktade tår som lämnar tydliga klomärken. Räven har dock en ganska gles trampdyna, där baktårnas framkant inte överlappar med framtårnas bakkant. En brukar säga att det går att dra ett rakt streck genom ett rävspår utan att linjen rör vare sig fram- eller baktår. Bilden är tagen av Annika Lundberg.

 I den nyfallna snön ser vi att ett djur sprungit över vår tomt (kväll eller natt) Spåren är 8×5 cm och det är 32 cm mellan andra och tredje tass, 78 cm mellan första och fjärde. Eftersom vi har katt som är både inne och ute undrar vi vad detta kan vara för djur. Vi har försökt att identifiera spåren via hemsidor, men inte lyckats. Vi bor i ett lugnt stadsområde på småländska höglandet. Inga hundar i de närmaste trädgårdarna.

Av vad jag kan se är detta rävspår: fyra framåtriktade tår med tydliga klomärken, och glesa trampdynor så att baktårnas framdel inte överlappar med framtårnas bakdel. Spårställningen (diagonalt ställda tassavtryck) och steglängden (70-80 cm) stämmer också bra med en räv i trav. Spårstämpeln är kanske lite stor, men det beror ju också på hur en har mätt. Avtrycken är inte så definierade i bakkanten på grund av den lösa snön, så hela avtrycket blir skenbart större än bara själva foten.

– Andreas Nord

februari 15, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har lämnat spillning på gräsmattan?

Spillning från något på gräsmattan i en villaträdgård i småländska Huskvarna. På många håll i landet ligger rådjur nära till hands när liknande spillning hittas alldeles i människans närhet, men även den ganska lilla dovhjorten är en tänkbar kandidat i södra änden av landet. Bilden är tagen av Ulla-Britt Wiking.

Den här spillningen hittades på gräsmattan i vår trädgård, ganska centralt i en äldre villa i Huskvarna med trafikerade gator runt om. Den låg direkt på gräset – inte i någon grop. Gatan utanför vårt hus gränsar mot Hva stadspark med stora ekar. Ovanför parken finns branta berg med ekskog upp mot ett större skogsområde.

Vi har nyligen sett spår i snön som vi tror kommer från räv.

Det ser ut att vara spillning från något hjortdjur, och i en trädgård ligger väl rådjur nära till hands även om spillningen ser litet stor ut. Dovhjort finns också i området, men jag vet inte hur ofta de vågar sig in i tätbebyggda områden. Ofta är spillningen från våra mindre hjortdjur i formen av små, separerade pellets som påminner litet om harlortar. Dock ingen regel utan undantag, och även hjortar kan producera mer sammanhållen spillning som denna.

– Andreas Nord

februari 14, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg