Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Är det ovanligt många råttor i år?

Brunråttan, Rattus norvegicus, har existerat i människors omedelbara närhet sedan lång tid. Kanske har råttorna lyckats så bra med detta eftersom de är mycket påhittiga och snabbt anpassar sig till rådande omständigheter. Dessa egenskaper förklarar sannolikt varför det har blivit så många fler råttor i Skåne i modern tid. Att vara förnuftig med avfallshantering är ett enkelt sätt att skära av stadsråttornas födokrok, och därmed göra det lite svårare för dem att föröka sig. Bilden är tagen av Dunpharlain.

Vi är många hundägare i Lund som har observerat att det syns exceptionellt mycket råttor i Lund i år, i Stadsparken, i Botaniska trädgården, kring Monumentet, vid Gamla Kirurgen, och på många fler platser. Jag pratade med en av trädgårdsmästarna i Botaniska trädgården som bekräftade våra observationer. Är detta bara något lokalt och slumpartat, eller är det någon form av ”gnagarår” i år?

Råttor i sydsvenska städer har verkligen varit på tapeten 2023, med otaliga reportage i tv och tidningar. Mitt intryck är att råttorna ökat mycket snabbt i Skåne den senaste 10 åren. Jag vet inte om det var ett särskilt bra år att vara råtta i fjol, men det är inte omöjligt att så kan vara fallet.  Jag tror också att det handlar om att vi nu helt enkelt börjar få upp ögonen för hur många råttor det verkligen finns (eller, har blivit) i våra städer. När råttorna är ute på dagen och på öppna ytor – det är ju annars nattaktiva djur med utpräglad torgskräck – är det tydligt att det vi ser bara är toppen av isberget.

Att råttorna ökar är inte så konstigt – de är djupt intelligenta och trivs utmärkt bra nära människor. Vår oförsiktiga sophantering och onödiga ovana att skräpa ned, leder till ett veritabelt smörgåsbord för råttorna. Just nu utvärderas nya metoder att snabbare komma till bukt med råttproblemen, bland annat genom jakt med hundar i bostadsområden. Det är en bra idé, eftersom skadedjursbekämpning därmed kan bli giftfri.

– Andreas Nord

mars 11, 2024

Inlägget postades i

Däggdjur Djur Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur ska vi rädda paddorna i källaren?

Vanlig padda, Bufo bufo, dyker gärna upp inomhus i källare, där den svala och fuktiga miljön är en utmärkt tillflyktsort under dygnets varmaste timmar. Ibland kan paddornas förkärlek för dessa tillflyktsorter komma i konflikt med mänskliga behov, till exempel när vi måste renovera. Hur löser man det? Bilden är tagen av Bernie.

Vi har paddor som bor i en murken träregel vid vår källare. I somras hittade vi en stor padda och under hösten har vi också sett en liten. Problemet är att vi måste byta källardörr, regel, och så vidare och jag är orolig för hur det påverkar våra paddor. Vi planerar att göra bytet under vintern. Är det risk att paddorna dör om jag bygger igen håligheten eller kan de hitta en annan väg ut? Vad kan jag göra för att se till att inte skada paddorna? Hjälper det om man gör jobbet under vår eller sommar istället?

Paddor tar gärna sin tillflykt till mörka och svala källare på dagarna, och ger sig sedan ut för att jaga på nätterna. Det är däremot inte säkert att paddorna övervintrar i er källare, så om ni inte hittar dem där vintertid kan ni lugnt byta dörren. Om detta är den enda vägen in, kommer ni dock beröva paddorna deras tillflyktsort, men med mindre än att ni oavsiktligt stänger in dem i källaren, kommer paddorna att hitta en annan plats att vila på. Det kan ju också vara så, att paddorna har en väg in i källaren som ni inte känner till. Jag hade föreslagit att arbetet görs vintertid hur eller hur, eftersom sannolikheten att problem uppstår är mindre när djuren ligger i sin vintervila (om denna nu inte företas i källaren; se ovan).

I allmänna ordalag är det problem ni beskriver symptomatiskt för det moderna samhället, där konflikter mellan människor och natur ofta uppstår. Ibland är sådana svåra eller omöjliga att undvika, till exempel när en murken dörr måste bytas. Jag tycker därför att det är hedervärt och glädjande att ni är måna om ”era” paddor och vill finna en lösning på problemet. En sådan kan kanske vara att försöka ordna med alternativa sovplatser längs med husväggen – till exempel uppochnedvända krukor, flata stenar med håligheter under, och liknande. I en trädgård som ställvis tillåts vara lite i oordning, eller åtminstone inte detaljskött, finns goda förutsättningar till ett rikt djur- och växtliv.

– Andreas Nord

mars 11, 2024

Inlägget postades i

Djur Ekologi Grod- och kräldjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför var det så tyst i skogen i somras?

Rödstjärten, Phoenicurus phoenicurus, är en enastående vacker fågel som gärna häckar i människans närhet, till exempel i fågelholkar i trädgårdar. Den kommer till oss från övervintringsplatserna i Afrika i slutet av april och början av maj. Då förgyller den tidiga morgnar med sin karakteristiska sång, som alltid börjar med en hög, klar ton (”iiiih-”). Precis som de flesta andra småfåglar sjunger den inte alls lika intensivt senare på säsongen, när honan och hanen hittat varandra, byggt bo, och fött upp sina ungar. Bilden är tagen av Åsa Berndtsson.

Jag gick ut på Järvafältet i norra Stockholm  en söndagsmorgon i augusti. Det var helt tyst i hela skogen när jag var där, sånär som på en trana. Hur är det möjligt att inga fåglar hörs i skogen? Jag har aldrig varit med om detta under 50 år av fågellyssnande.

Det är såklart svårt att svara på det specifika fallet, men på högsommaren (i augusti, när frågan kom) är de flesta fåglarna sedan länge klara med sina häckningsbestyr. Vore långväga gäster har redan påbörjat sin färd mot Afrika, och fåglarna som inte flyttar så långt har antingen ungar att ta hand om, eller så behöver de ta hand om sig själva (till exempel ”rugga”, alltså att byta fjädrar). Behovet av att försvara territorier eller att imponera på honor är inte alls lika stort vid den här delen av året, och då är det inte lika viktigt att sjunga intensivt.

Det kan såklart finnas andra anledningar till att det var tyst i skogen när du var ute, men i allmänna ordalag var häckningssäsongen 2023 ganska vällyckad i södra Sverige, så det finns inget som direkt tyder på att något katastrofalt har hänt. Klart är att många fåglar blir undanträngda i takt med att samhällen breder ut sig eller att jord- och skogsbruksnäringarna ändrar sina metoder, men det är inte något som drabbar alla fåglar och det drabbar inte heller fåglarna överallt. Är du intresserad av att se hur det går för Sveriges fåglar är den allra bästa källan till kunskap Svensk Fågeltaxering (https://www.fageltaxering.lu.se/resultat/populationstrender-och-forandringar) som i flera decennier har kartlagt alla Sveriges fåglar med standardiserade metoder och gjort resultaten tillgängliga för allmänheten.

– Andreas Nord

mars 8, 2024

Inlägget postades i

Djur Ekologi Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Djurspår i Stockholm

Vi tror att det är en ekorre som hoppat genom Kronobergsparken i Stockholm. Bilden skickades in av Jens Stanfield.

Här kommer bild från Kronobergsparken på Kungsholmen i Stockholm, tagen en februarimorgon.  Jag och mina barn går genom parken varje dag till och från barnens skola och hemmet. Vi har ekorrar, hackspettar, rådjur och alla andra ”vanliga fåglar” man förväntar sig att möta i en park mitt i stan. En morgon lyfte några duvor och en meter rakt ovanför mina barns huvud kom en duvhök och slog en av dem så fjädrarna regnade ner. Blev många frågor på det efteråt!

I morse såg vi dessa två parallella spåren i snön och blev inte riktigt kloka på vad det kan vara. Spåren går tvärs över en ganska brant (och hal) nedförsbacke. Kan ni hjälpa till?

För mig ser det här ut som typiska jämfotahopp efter en ekorre.

– Andreas Nord

mars 8, 2024

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Finns det stenmård i Roslagen?

Även om vi inte kan skilja på sten- och skogsmård bara baserat på spillningens utseende och fyndplatsen, finns det ingenting som tyder på att den nyligen invandrade stenmården har nått så långt norrut som Roslagen. Såvitt vi vet är den ännu begränsad till små geografiska områden i nordöstra Skåne. Vi är därför ganska säkra på att det är en skogsmård som bosatte sig på vår frågeställares vind. Bilden skickades in av Gun Selenius.

För ett par år sedan hörde vi ljud på vinden i sommarstugan. Nu när vi gick upp var det mycket spillning, omkring 5 centimeter långa korvar. Vad är det för djur som bott där? Finns stenmård i Roslagen? Eller kan det vara något annat?

Det är nästan säkert en skogsmård som bott på er vind. Stenmården är än så länge begränsad till några få områden i nordöstra Skåne, även om den säkert kommer sprida sig därifrån i närtid. Skogsmården tycker också mycket om att bosätta sig i människors absoluta närhet. De litet skruvade, spetsiga, korvarna är ganska typiska.

– Andreas Nord

mars 7, 2024

Inlägget postades i

Däggdjur Djur Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem gjorde sina behov bakom huset?

Kan det vara en grävling som här lämnat den här spillningen?

I somras hälsade någon på hos oss och gjord sina behov intill baksidan på vårt hus. Det hände 6 gånger under en knapp månad. Kan det vara en grannhund eller en räv?

Det är nästan omöjligt att avgöra vem som lämnat spillningen baserat på bilden. Eftersom den är så lös och verkar vara ganska stor, så undrar jag om det inte kan röra sig om en grävling. De har väldigt varierande utseende på spillningen eftersom de är allätare. De tycker mycket om daggmaskar, och spillningen kan bli såhär ljus och slemmig om det är den huvudsakliga kosten. Om det är en grävling, så brukar spillningen lukta någotsånär (nåja) angenämt av mysk. Är det istället spillning från en tamhund eller räv luktar det skarpt och obehagligt. Räv får jag dock ingen direkt känsla av här.

– Andreas Nord

mars 7, 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för skinnbagge?

Ängsskinnbaggen Deraecoris ruber är ett ståtligt djur som lever på nässlor i näringsrika skogskanter. Den kan variera en del i färgen, men ofta är den som här tjusigt blåsvart med orangeröda teckningar. Bilden är tagen av Ulf Pettersson.

Jag har fotat, vad jag tror är, ängsskinnbaggen Liocoris tripustulatus på Ängsö i Västmanland. Den är artbestämd med 67% sannolikhet genom Artportalens bildsökningsfunktion. Men jag tycker inte att färgen stämmer så bra, eftersom mitt djur är blåsvart med röda teckningar och inte brun med gula teckningar. Är bestämningen rätt eller fel?

Det är inte alldeles långt borta, men inte riktigt rätt. Arten är Deraecoris ruber, en annan ängsskinnbagge. Liksom Liocoris tripustulatus lever den på nässlor i ganska näringsrika skogsbryn och liknande.

– Andreas Nord

mars 6, 2024

Inlägget postades i

Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för lav?

Den här vackra slånlaven, Evernia prunastri, hittade vår frågeställare i Veberöd utanför Lund i Skåne. Bilden är tagen av Risto Rainne.

Jag vill gärna veta vad är detta för växt. Någon sorts lav, kanske? Bollens diameter är cirka 5 centimeter.  Bilden tog jag i Veberöd, utanför Lund i Skåne.  Där växte några lövträd, korstörne tror jag, och på alla träd växte gott om lavbollar. I närheten fanns några rönnar, helt utan liknande lavar.

Det är slånlav, Evernia prunastri, en ganska vanlig lav. På den här länken finns en utbredningskarta över svenska fynd.

– Torbjörn Tyler

mars 4, 2024

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför är vissa klädesmalar större än andra?

Klädesmalen, Tineola bisselliella, är en tjusig men stundtals besvärande fjäril, eftersom larven låter sig väl smaka av till exempel hår, päls och fjädrar. Särskilt tycker den om yllefibrer. Särskilt förr i tiden var klädesmalen därför en allvarlig skadegörare i våra hem. Problemen har minskat i takt med ökad användning av syntetiska kläder och ett torrare inomhusklimat, men utbrott kan fortfarande uppstå här och där och då vara svåra att få bukt med. Bilden är tagen av Olof Leillinger.

Vi har haft ett långvarigt (klädes)malangrepp som vi börjar få under bättre kontroll. På sistone och i takt med att de har blivit färre så har malarna blivit påtagligt mindre, kanske hälften så stora som innan. I övrigt har de samma utseende. Både stora och små fastnar i feromonfällor, så de borde alla vara hanar. Jag har några frågor: Malarna äter ju inte när de väl kläckts från pupporna. Kan de ändå växa? Var kommer i så fall byggstenarna till tillväxten ifrån? Om de inte växer efter kläckning, vad talar storleksskillnaden då för? Sämre levnadsförhållanden för larverna?

Jag är ingen expert, men alternativ två känns mest troligt. Jag ser att frågan skickades in under sommaren, så temperaturskillnader kan också vara ett alternativ. Det är vanligt hos insekter att kalla temperaturer under larvstadiet leder till senare förpuppning och därmed större kroppsstorlek i vuxenstadiet.

– Jessica Abbott

Jag håller med om att de mest sannolikt handlar om levnadsförhållandena för larverna. Fjärilarna växer inte efter att de har kläckts. Det är den kroppsmassa larverna bygger upp som bestämmer storleken hos de vuxna.

– Olle Anderbrant

mars 1, 2024

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är den svarta skalbaggen för något?

Åkerfrölöpare, Harpalus rufipes, är en av de vanligaste arterna i jordlöparsläktet frölöpare (som heter Harpalus på vetenskap). Den finns på nära nog alla slags någotsånär öppna och torra marker. Det är en duktig flygare som gärna dras till ljus, varför det är vanligt att hitta åkerfrölöpare inomhus på sommaren och hösten. Något skadedjur är den dock inte! Bilden är tagen av Kevin Larsson.

I somras hittade jag många av dessa baggar i mitt hem, som är ett gammalt hus. Är något att oroa sig för? Kan det vara husbock?

Skalbaggen hör till den stora familjen jordlöpare (Carabidae; vi har omkring 400 olika i Sverige). Den heter åkerfrölöpare (Harpalus rufipes) och det är en av de vanligaste arten i det ganska stora släktet frölöpare. Den är ganska lätt att känna igen på den breda kroppen och de rödaktiga benen. I motljus ser en också att åkerfrölöparen har en vackert gyllengul behåring över hela ovansidan, vilket delvis syns på dina bilder.  Åkerfrölöparen lever på de flesta öppna marker så länge de är någotsånär torra. Den äter särskilt olika slags fröer, så ibland kan den hittas uppkrupen i gamla blomställningar på till exempel vildmorot. Liksom flera andra frölöpare är åkerfrölöparen duktig på att flyga. Den är nattaktiv och dras gärna till ljus, så det är inte ovanligt att hitta den inomhus på sommaren. Det är dock aldrig ett skadedjur. Husbocken är en helt annat typ av skalbagge (en långhorning) och känns igen på sina långa, slanka antenner, och platta, litet bräckliga utseende. Den är aldrig djupsvart.

– Andreas Nord

februari 29, 2024

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg