Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Spillning i Norrbotten

Vi tänker ofta på spillning från olika hjortdjur som varianter på torra, hårda kulor. Det stämmer bra när hjortarna äter mestadels torra och svårsmälta saker. På våren och sommaren när det finns färskt foder blir spillning lösare. Just vad det är som lämnat den här spillningen utanför boden kan vi inte avgöra med säkerhet. Bilden skickades in av Rolf Tallus.

Från vilket djur är den här spillningen? Jag hittade den i mitten av maj i Gunnarsbyn, Bodens kommun i Norrbottens län.

Det är nästan omöjligt att svara på med bara en bild och innan vidare information om hur platsen ser ut eller vad som finns i närheten. Om jag ska gissa baserat bara på vad jag kan se, så rör det sig om spillning från något hjortdjur. Vi är vana vid att hjortspillning ser ut som olika varianter av torra och hårda kulor, men det gäller framförallt under höst, vinter och vår när de äter torra, svårsmälta saker som stannar så länge i magtarmkanalen att nästan allt vatten absorberas. Sommartid äter många hjortdjur en större del färsk föda som passerar fortare, och då blir spillningen lösare. Vi har skrivit om sådan ”sommarspillning” (från älg) vid några tidigare tillfällen. Kolla in den här länken.

Det är svårt att veta just vad som lämnat den här spillningen. Den känns spontant för liten för att komma från en älg och kanske är det därför mer sannolikt att det är en ren som varit i farten. En brasklapp för att fårspillning också ofta ser ut på det här sättet. Om någon drivit får genom byn borde det dock vara betydligt mer spillning spridd längs vägen där djuren gått. Som du förstår från texten är det svårt att vara säker utan mer information – så se vårt svar som en fingervisning.

– Andreas Nord

 

oktober 11, 2023

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Konstig skalbagge inomhus

Kortvingar är skalbaggar med ett mycket speciellt utseende, där vingarna är kraftigt förkortade så att nästan hela bakkroppen är bar. Det är de allra vanligaste svenska skalbaggarna. Av våra totalt 4600 skalbaggar är hela 1200 kortvingar! Just den här kortvingen hör till det stora släktet Philonthus, men vilken är det är går inte att avgöra med säkerhet. Bilden är tagen av Linda Kahn.

Den här svarta insekten har jag nu träffat på inomhus vid tre tillfällen! Den är snabb och den första jag såg smet in under en list. Den är kolsvart, 12 millimeter lång och formen är som en tvestjärt, antennerna är korta. Är den skadlig? Varför är de inomhus? Det är väl inte husbock?

Det är en skalbagge i den stora familjen kortvingar, av vilka det finns omkring 1200 olika i Sverige. De känns igen på att täckvingarna är kraftigt förkortade täckvingarna så att det mesta av bakkroppen är naken, till skillnad från hur de flesta andra skalbaggar ser ut. Just ditt djur hör till gruppen storkortvingar och förs där till släktet Philonthus. Det finns omkring 50 olika Philontus-arter i Sverige, men de allra flesta måste studeras under mikroskop för att kunna skiljas åt och inte sällan är det nödvändigt att studera skillnader i hanens parningsorgan för att avgöra arttillhörigheten. Det går därför inte att säga vilken Philonthus det rör sig om från dina bilder.

Kortvingar är fantastiskt spännande djur, med stora skillnader i födoval och ekologi. Vissa arter är nedbrytare, andra är rovdjur. Vissa lever bara i vissa slags svampar, medan andra bara finns i bon av speciella fåglar eller däggdjur. De stora arterna, som ditt djur, är i allmänhet rovdjur. Det kan absolut hända sig att de letar sig in, men ni behöver inte vara oroliga – det finns inga kortvingar som är skadedjur! Det bästa är därför att helt enkelt släppa ut dem igen. Husbock ser helt annorlunda ut, med långa, slanka antenner och täckvingar som döljer hela bakkroppen. Den ser alltså ut som en typisk skalbagge.

– Andreas Nord

oktober 11, 2023

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det som skadar min japanska buskrosling?

Vet ni vad det är för insekt jag har drabbats av? Det är enbart på mina buskroslingar jag har hittat den.

Det här är en skinnbagge i familjen nätskinnbaggar (Tingidae), en ganska liten grupp skinnbaggar i Sverige som alla utmärks av att täckvingarna har ett tjusigt nätmönster som påminner om tyll. Ditt djur heter Stephanitis takeyai på vetenskap, men något svenskt namn har den inte fått ännu. Många skinnbaggar lever på bara en enda, eller ett fåtal, växter och just Stephanitis takeyai är specialiserad på buskrosling. Den kan sällsynt också förekomma på rhododendron, men där är det vanligare att hitta ”kusinen” Stephanitis oberti som har vit ”huva” och inte en svart som ditt djur har.

Stephanitis takeyai kommer ursprungligen från Japan, men den finns nu över stora delar av världen på grund av handel med växter. Icke desto mindre tycker jag att ditt fynd är väldigt intressant, för S. takeyai har bara setts några få gånger i Sverige. Det vore därför fint om du ville rapportera ditt fynd på Artportalen.

– Andreas Nord

oktober 10, 2023

Inlägget postades i

Djur Ekologi Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad har grävt små hål i gräsmattan?

Vad det kan vara som kan ha åstadkommit dessa nedåtgående hål i gräsmattan och i en rabatt? Diametern är 2-3 centimeter och det är inga rester av spillning eller annat skräp runt ingången. När jag sticker ner ett finger känner jag hårda, jämna sidor och att hålet vidgar sig under marken. Verkar ganska djupt (åtminstone 20 centimeter). Marken är en ganska sandblandad jordmån.

Jag menar att detta bör vara hål efter daggmaskar. Ofta är maskhål mycket mindre, men det är inte så ovanligt att hitta tunnlar med en öppning som är omkring 1 centimeter i diameter. Vissa daggmaskar i Sverige kan bli uppemot 30 centimeter långa, och storlekar runt 15-20 centimeter är inte särskilt ovanligt. En så stor mask kan gräva ett förvånansvärt stort hål.

den här länken kan du läsa mer om svenska daggmaskar (och andra djur i marken).

– Andreas Nord

oktober 10, 2023

Inlägget postades i

Djur Ekologi Ryggradslösa djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för stor, märklig skalbagge?

Bredkantsskinnbaggen Leptoglossus occidentalis är ett stort och imponerande djur som är en ny bekantskap i Sverige. Från början kommer den från Nordamerika, där den kan vara en allvarlig skadegörare på barrträd. I Europa hittades den för första gången i Italien i början av 2000-talet, sannolikt införd med en virkestransport. Den har sedan tagit Nordeuropa med storm och är här för att stanna. Den övervintrar gärna i skrymslen och vrår på husväggar. Bilden är tagen av Daniel Bazin.

Jag har utan framgång försökt få fram vilken skalbagge detta kan röra sig om. De dök upp nu i oktober och samlades utanför varje fönster på huset. Storleken varierar mellan en och två centimeter. De har ett ganska fint mönster på ryggen med mörka trianglar och ljusa prickar. Bilden är tagen på Ivö utanför Kristianstad.

Detta är ingen skalbagge, utan istället en skinnbagge i den ganska lilla familjen bredkantsskinnbaggar (Coreidae). Den här arten heter Leptoglossus occidentalis på vetenskap, men svenskt namn saknas ännu.

Från början är det en nordamerikansk art, som man tror har kommit till Europa med timmertransporter. Den hittades först i Italien 1999, och i Sverige (i Lund) 2010. Det börjar bli ett ganska vanligt djur nu, med utbredning i hela södra Sverige. Utomlands, åtminstone i ursprungsområdena, kan den vara en allvarlig skadegörare på tall.

den här länken kan du läsa våra tidigare inlägg om Leptoglossus.

– Andreas Nord

oktober 9, 2023

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för växt?

Gul nunneört (Pseudofumaria lutea) är en förvildad trädgårdsväxt som ofta växer på murar och husväggar. Bilden är tagen av Charlotte Lindberg.

Vad heter den här växten? Fotot är taget i juli och den växer på stenskoningen nedanför Uppsala domkyrka. Den växer även på stenkanterna ned mot Fyrisån inne i stan i Uppsala. Jag lyckas inte hitta något som passar i min flora.

Den heter gul nunneört, Pseudofumaria lutea. Den kommer ursprungligen från Italien men har länge odlats som  prydnadsväxt i Sverige. Hos oss förvildas den lätt på murar och i klippspringor.

– Torbjörn Tyler

oktober 9, 2023

Inlägget postades i

Ekologi Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Äter pantersniglarna upp mina kompostmaskar?

Pantersnigel, Limax maximus, är en av våra största landsniglar. Till skillnad från en del andra sniglar äter pantersnigeln mest dött växtermaterial, och är alltså i huvudsak en nedbrytare som inte utgör något hot trädgårdsodling. Roligt är dock att pantersnigeln allmänt anses vara en fiende till mördarsniglar, eftersom den gärna äter av dess ägg. Att pantersniglar skulle fånga och äta kompostmaskar, har vi dock inte hört talas om.

Äter pantersniglar kompostmaskar? Kompostmaskarna har minskat i komposten medan tjocka, feta pantersniglar har blivit fler. Jag undrar också om pantersniglar föder levande ungar? Jag tror mig ha fångat detta på film.

Pantersnigel, Limax maximus, är vår största landsnigel. Den är i huvudsak en nedbrytare, men har också setts äta andra sniglar och det är känt att den ibland förser sig av ägg från andra snigelarter, bland annat ”mördarsnigeln”. Att de skulle äta maskar har jag dock inte hört. De äter nog gärna en död mask, men jag gissar att en levande mask vid god vigör är alltför snabb för att pantersnigeln ska hinna ifatt den.

Liksom andra svenska sniglar lägger pantersnigeln ägg, i det här fallet något hundratal ägg som från början är glasklara men med tiden blir mjölkaktigt vita. Sniglar är tvåkönade (”hermafroditer”), men de parar sig ändå med varandra. Det är en utdragen och ganska vacker parningsdans som ofta sker hängandes i luften i en slemtråd. Parningen kulminerar med att sniglarna överför spermier till varandra via sina ihopflätade parningsorgan. 

Vi har skrivit om pantersnigeln tidigare. Du hittar inläggen på den här länken.

– Andreas Nord

Tack för svar! Jag undrar fortfarande vad det är som kommer ut från snigeln. Det såg ut som små snigelbebisar. Det var flera stycken som kom ut, se bilden nedanför.

Sniglar och snäckor har litet speciell anatomi, där såväl könsöppningen som anus mynnar under ”manteln” alldeles nära huvudet. En snigel bajsar därför i huvudänden, precis tvärtemot vad vi är vana vid. Vi tror att det som ser ut som småsniglar alldeles under andningsöppningen är avföring. Bilden är tagen av Barbro Eriksson.

Av vad jag kan bedöma är det som ser ut som bebissniglar istället avföring. Sniglar liksom andra djur bajsar, och färgen, formen och konsistensen på avföringen beror på vad snigeln har ätit, precis som hos människor och andra djur, alltså. Varför uppe vid huvudet, undrar du säkert. Jo, sniglar har en speciell anatomi, där såväl köns- som tarmöppning mynnar nästan framme i huvudänden. Anus ligger precis under mantelns framkant.

– Andreas Nord

oktober 6, 2023

Inlägget postades i

Djur Ekologi Ryggradslösa djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem använder vår uteplats som toalett?

Vi är nyinflyttade och har upptäckt att vår uteplats används som toalett, men vi kan inte identifiera vilket sorts djur som gör detta. I morse när jag plockade upp det var det färskt men bilderna jag skickar visar torrare varianter. Det är som mycket små gropar med högar av bajs på eller i. Bajset är maskformat i högar och faller sönder lite när det torkat ut. Avståndet mellan bajsgroparna är 15 till 30 centimeter över en yta på cirka 25 kvadratmeter. Vi har småttingar ute där varje dag och är oroliga om det kan vara något som inte är bra för dem.

Tack för din utmärkta beskrivning! Av vad jag kan se här det daggmaskar som använder er uteplats som toalett. Precis som andra djur måste maskarna bajsa när matsmältningen är färdig, och det brukar se ut ungefär som små korkskruvar eller oregelbundna högar runtomkring öppningen till en av maskarnas tunnlar. Det är vanligast att hitta daggmaskspillning på vår och höst, när det inte är så mycket vegetation i vägen.

Daggmaskarnas avföring är mycket näringsrik och den är därför bra för er gräsmatta och andra trädgårdsväxter. I handeln saluförs maskgödsel som ”vermikompost”. Detta är alltså inget ni behöver vara bekymrade för. Var istället glada att ni har gott om naturliga gödselspridare, och gör vad ni kan för att gynna maskarna!

– Andreas Nord

oktober 6, 2023

Inlägget postades i

Djur Ekologi Ryggradslösa djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är en invasiv art, egentligen?

Blomsterlupin, Lupinus polyphyllus, är en nordamerikansk växt som förts in i stora delar av världen, inklusive i Sverige. Den sprider sig numera okontrollerat och hotar vår biologiska mångfald. I biologisk mening är den i allra högsta grad invasiv, men i lagens ögon är den det inte. Hur kommer det sig? Vår expert reder ut begreppen.

En Facebook-sida som jag är medlem på driver någon slags lupinkampanj. Där får man inte skriva att lupiner är invasiva. Då är man emot biologisk mångfald har administratören bestämt. Jag trodde det var tvärtom! Det finns ju en uppsjö av information om dessa invasiva främmande arter på alla seriösa sidor, till exempel på Naturvårdsverkets och Fältbiologernas hemsidor.

Många påstår att lupiner inte är invasiva bara för att de inte är med på EUs lista för främmande arter och godtar inte argumentet att det med ”invasiv” menas hur en växt beter sig och att den är främmande för vår flora på grund av att vi människor fört in den.

Jag vill veta på riktigt. Lupiner är väl invasiva och ett hot mot biologisk mångfald oavsett om de står på EU-listan eller inte? Sedan vill jag veta om mjölke är invasiv och om den är ett hot mot biologisk mångfald. Det har jag aldrig hört, men eftersom jag har mjölke i trädgården vill jag gärna veta.

Jag tycker information ska vara rätt och vill gärna informera Facebook-gruppen med riktiga fakta istället för gissningar och godtyckliga påståenden som baserar sig på känslor. Det blir en risk för vår biologiska mångfald om vi människor sprider felaktiga påståenden och förskönar invasiva växter bara för att de behagar oss!

Som så många andra ord i språket kan ordet ”invasiv” användas på olika sätt i olika sammanhang. När vi biologer pratar om invasiva arter så menar vi arter som förts till Sverige av människan och som sedan spritt sig här på ett sätt som påverkar vår biologiska mångfald eller ekosystemens funktion. I juridiska sammanhang är det däremot endast de arter som pekats ut i juridiskt bindande dokument (t.ex. den EU-gemensamma lista som du refererar till) och som enligt lagstiftningen är förbjudna att odla och sprida som räknas som invasiva, och när trädgårdsodlare pratar om invasiva växter så menar de ofta i största allmänhet ogräs som är svårbekämpade i trädgården (d.v.s. ofta arter som förekommer helt naturligt i Sverige).

Blomsterlupin är en art som förts till Sverige (från Nordamerika) av människan men som nu sprider sig okontrollerat och som uppenbart hotar vår natur. Den är därmed är att betrakta som invasiv, trots att den inte är med på EU-listan över arter som är förbjudna att odla. Den är således inte invasiv i juridisk mening och i trädgårdar ställer den sällan till något större problem.

Mjölke är däremot en art som ”alltid” funnits i Sverige som en naturlig del av vår natur och den kan därför aldrig räknas som invasiv i biologisk eller juridisk mening, men får man in den som ogräs i en trädgård så kan den säkert bli jobbig att få bort.

– Torbjörn Tyler

oktober 5, 2023

Inlägget postades i

Ekologi Växter

Kommentarer

2 Kommentarer Lämna en kommentar

Kryp i sommarstugan

Skalbaggar ur familjen ängrar (Dermestidae) lever dels utomhus, dels inomhus som skadedjur. Flera olika arter lever av dött organiskt material i våra hem och fungerar på så sätt som små renhållare. Ibland kan ängrar dock göra viss skada på bland annat pälsverk och ullprodukter, men ofta finns djuren i våra hem utan att orsaka större problem. Museiängern (Anthrenus museorum), som syns här ovanför, är vanlig både inomhus och utomhus. Bilden är tagen av Karin Bucht.

Sådana här små kryp hittar jag i gardinen, i köksskåpen och i lådor. De är kanske 6 millimeter långa. Vad kan det vara för något?

Det är en museiänger, Anthrenus museorum, som är en skalbagge som trivs bra inomhus. Larven äter av olika slags döda organiska material, som hår, hudflagor och annat skräp, medan de vuxna skalbaggarna flyger bra och gärna äter pollen ur olika växter. De är vanliga utomhus på sommaren och i lite äldre hus eller lägenheter hittas de allmänt under nästan hela året.

Det är sällsynt att museiängrar ställer till några problem i privatbostäder, men de kan vara nog så besvärliga skadegörare bland uppstoppade djur på naturhistoriska museer, vilket namnet skvallrar om.

– Andreas Nord

oktober 4, 2023

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg