Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Barn till samkönade par

Man har lyckats skapa möss med både två mammor och två pappor i labb.
Man har lyckats skapa möss med både två mammor och två pappor i labb.

Jag har läst en artikel om att man hade lyckats byta DNA i ett ägg (minns inte om det var mänskligt) och fått det befruktat. Skulle det vara möjligt att ta DNA från en spermie och stoppa in i ett ägg, så att två män kan få ett (biologiskt) gemensamt barn? Och hur mycket svårare skulle det vara att göra det omvända, att ta DNA från ett ägg och placera i en spermie?

Man har faktiskt redan lyckats skapa möss med både två mammor och två pappor i labb, fast inte riktigt med den metoden du pratar om.  Första mus med två mammor skapades 2004, genom att injecera ett moget ägg med genetisk material från ett omoget ägg.  Man kunde tidigare skapa befruktade ägg med genetisk material från två honor, men dessa ägg utvecklades aldrig.  Det visade sig att så kallad genomisk prägling var orsaken.  Genomisk prägling är när vissa gener ”sätts på” eller ”stängs av” beroende på vilken förälder de kommer ifrån.  För att fostrets utveckling ska ske på rätt sätt måste man ha en aktiv kopia och en avständ kopia för varje präglad gen. Möss (och även alla andra däggdjur, inklusive människan) som får genetisk material från två ägg har fel kombination av aktiva och avstängda präglade gener.  Det är därför mössen med två mammor kom ifrån en kombination av genetisk material från mogna och omogna ägg, för att komma runt präglingsproblemet.

Första mus med två pappor skapades 2010, med hjälp av stamceller.  Metoden gick ut på att ta stamceller från en hane (hane A) och använda dessa till att skapa honor med samma genetisk material som hane A (fast utan Y-kromosom).  Sen kunde dessa honor paras med en annan hane (hane B), och på det sättet producera avkomma med genetisk material från både hane A och hane B.  Eftersom mössen med två pappor producerades via de manipulerade honorna slapp man problemen med prägling.

För att sammanfatta, det är i princip möjligt att samkönade par skulle kunna få biologiska barn tillsammans, men inte alls praktiskt nu och kanske kommer aldring att vara det.  Problemen med prägling betyder att det är inte så enkelt som att bara byta ut generna i ägg/spermier, utan man måste ta till ganska kraftiga manipulationer för att det ska lyckas, vilket medför även en massa etiska problem om det skulle tillämpas på människor.

– Jessica Abbott

september 5, 2013

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En "sjungande" spindel

Steatoda bipunctata.  Bilden tagen av Bob Ionescu.
Steatoda bipunctata. Bilden tagen av Bob Ionescu.

Hittade denna spindel på min sovrumsvägg igårkväll. Den känns inte så svensk! Vet ni vad det är för sort och om den är farlig?

Ser ut som en ”fettspindel” Steatoda bipunctata. En vanlig art i bostäder. Spinner mycket diskreta nät och ställer därmed bara lite besvär. Lever, som alla spindlar på rov, som små insekter. Om man håller dem, mycket försiktigt, intill örat kan man höra dem stridulera, alltså åstadkomma ett svagt ljud.

– Lars Lundqvist

september 4, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Lingonen blommar nu på hösten

Lingonblommor (Vaccinium vitis-idaea).  Bilden tagen av Kompak.
Lingonblommor (Vaccinium vitis-idaea). Bilden tagen av Kompak.

Jag var och plockade lingon här runt Kiruna (27:e aug, tidigt här) och såg att det finns ovanligt mycket blommande lingonris. Blir det då mindre blommor då nästa sommar? Orkar växten producera blommor nästa säsong om den har blommat föregående höst?

Utan att veta så mycket om just lingon så skulle jag spontant tro att det blir mindre blommor nästa år om de blommar nu, men gissningsvis är det ändå bara en mycket liten del av plantorna som blommar nu på hösten så kanske gör det ingen skillnad i praktiken. De skott som blommar nu på hösten kommer i vart fall knappast att blomma igen i vår.

– Torbjörn Tyler

september 3, 2013

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En färggrann växtsugare

Graphocephala fennahi, bilden tagen av André Karwath.
Graphocephala fennahi, bilden tagen av André Karwath.

Jag undrar om ni vet vad namnet på denna insekt/djuret är?

Jag skickade din bild till vår medarbetare Rune Bygebjerg, expert bland annat på växtsugare, som upplyste mig om att det är en strit med namnet Graphocephala fennahi (http://en.wikipedia.org/wiki/Graphocephala_fennahi). De lever på rhododendron-blad, anses införd till Europa 1935 och är under spridning i Sverige. Vackert djur!

– Lars Lundqvist

september 2, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nedbrytning av grillkorv

Grillkorvar.  Bilden tagen av Witoki.
Grillkorvar. Bilden tagen av Witoki.

I våras grävde vi ner en grillkorv. Halva korven var inslagen i folie för att vi skulle hitta den. När vi grävde upp den var den förvandlad till en vit fet massa. Vad hade hänt?

”En vit, fet massa”, det är väl det en grillkorv består av?

– Lars Lundqvist

Det här är inte riktigt mitt område, men jag kan våga mig på en gissning.  Bakterier är oftast inte så bra på att bryta ner fett.  Eftersom korven var inslagen i folie så kunde då andra större arter (insekter, maskar, osv) som annars hade käkat upp fettet inte komma åt.  Så förmodligen bröt bakterierna ner proteinerna och kolhydraterna i grillkorven men lämnade det mesta av fettet kvar.

– Jessica Abbott

augusti 30, 2013

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är detta för spindel?

Större dallerspindel, Pholcus phalangioides.
Större dallerspindel, Pholcus phalangioides.  

Jag undrar vad detta är för slags spindel (art) och om inte det går så kanske släkten kan hittas.

Det ser ut som Pholcus phalangioides, vars inofficiella svenska namn är större dallerspindel. Subtropisk art som spridits över större delen av jorden men här bara klarar sig inomhus. Det fanns en ansenlig population på Botaniska museet i Botan.

– Sigvard Svensson

Det är från början en grottspindel från Medelhavsområdet, det är förmodligen därför den trivs i våra källare, (eller i trapphuset på gamla Zoologiska museet. Förkärlek för museer?)

– Lars Lundqvist

augusti 29, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

När lämnar tornseglarungar boet?

Flygande tornseglare, Apus apus.  Bilden tagen av Klaus Roggel.
Flygande tornseglare, Apus apus. Bilden tagen av Klaus Roggel.

Vi har sedan många år tornseglare som häckar under vår takfot. Vi fascineras av deras flygkonst när de kommer för att mata ungarna. I början på augusti kan vi se hur ungarna sticker ut huvudena och flaxar ljudligt med vingarna, men vi har aldrig lyckats få se dem läna boet, trots timmar med kikare och värkande nacke. Kan det vara så att det krävs mycket speciella omständigheter för att de ska kasta sig ut i det okända? Kan de se att vi sitter och tittar på dem?

Det är väl inte otroligt att de undviker att flyga ut när någon kollar. En god vän till mig ringmärkte unga tornseglare på sin hemgård. Tornseglarföräldrarna var därefter mycket upprörda när han visade sig, men struntade i andra som gick där. Så försök iaktta dem lite diskret.

– Bodil

Min kollega Anders Hedenström låter meddela att inte heller han sett tornseglare flyga för första gången. Anders skriver: – ”Jag tror att huvudanledningen är att de oftast lämnar på natten”.

– Åke Lindström

augusti 28, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Exempel på misstänkta frågor

Vi står till ert fulla förfogande när det gäller nyfikenhetsfrågor, men i vårt uppdrag ingår inte att tillhandahålla läxhjälp. Därför besvarar vi inte frågor som vi bedömer vara skoluppgifter. Här är några exempel:

Fråga 1: En DNA-sekvens ser ut på följande sätt: 5’GTGTTACCTCGTGCAGTTCATAGTT3′

DNA-sekvensen styr bildningen av början på en peptidkedja. Hur ser den ut? Ledning: Börja avläsningen med startkodon, dvs. AUG.

Fråga 2: Vad händer med äggvita om den: 1. Fryses och sedan tinas; 2. Blandas med hett vatten; 3. Blandas med hett vatten och NaOH;  4. Blandas med rödsprit; 5. Blandas med diskmedel; 6. Blandas med vinsyra; 7. Blandas med koksalt?

Fråga 3: Varför blir det oftast balans mellan mängden växter, växtätare, och rovdjur i ett ekoystem?

augusti 28, 2013

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan man skapa katter som lyser?

Strukturen på GFP-molekylen.
Strukturen på GFP-molekylen.

Jag har sett bilder på biolumnicenta kaniner, där man har gett dem gener från maneter (tror jag). Jag läste också att det gjorts med katter (för att se om andra genetiska ändringar gått igenom). Det jag funderar på är om man skulle kunna göra en katt som är biolumnicent i stället för att spinna (eller som komplement till spinnandet)? Det vill säga, en katt som när den trivs lyser (om än svagt)?

Nej, tyvärr så kommer vi nog aldrig få katter som lyser istället for att spinna.  För det första, djur som modifierats på det sättet du pratar om lyser egentligen inte i mörkret.  GFP (”green fluorescent protein”) är mycket riktigt en protein som kommer ursprunglien ifrån maneter, vars gen har klippts in i genomet hos många modellorganismer (bananflugor, möss, råttor, plattmaskar, osv) för användning i olika försök.  Som namnet vittnar om, är GFP egentligen fluorescerande och inte självlysande – dvs att proteinet lyser endast när det bestrålas med ljus av rätt våglängd, ca. 480 nm (blått ljus).  En GFP-katt skulle då inte kunna ”satta på” eller ”stänga av” lyset, bara lysa hela tiden (i rätt sorts ljus). Djur som är självlysande (bioluminescent) har flera olika proteiner som reagerar med varandra för att producera ljus, så det är det som skulle krävas i så fall.  Där stöter vi emot det andra problemet, att det skulle vara väldigt svårt att styra lysandet.  Om man nu skulle lyckas klippa in alla de nödvändiga generna för att skapa en katt som verkligen är bioluminescent (nog så svårt i sig), skulle man då även behöva reglera uttryckandet av dessa gener på ett meningsfullt sätt.  Det blir i princip omöjligt med tanke på hur många gener som samspelar för att producera kattens beteende.

– Jessica Abbott

augusti 27, 2013

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kobrans gift

Världens giftigaste kobra, Naja philippinensis.
Världens giftigaste kobra, Naja philippinensis.

Kan en kobra döda människor och även djur med sitt bett?

Ja.  Kobraormar ingår i gruppen giftsnokar och många är dödligt giftiga.  Den giftigaste kobran heter Naja philippinensis, som kan dessutom spotta gift upp till 3 meter.

augusti 26, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg