Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Vi håller på med småkryp i klassen. Vi hittade det här krypet under gammal bark. Vi har studerat det och undrar vad det är. Kan ni hjälpa oss, tack.
Det är larven till kardinalbaggen, Pyrochroa coccinea. Som larv är den ett rovdjur på insekter under lövträdsbark, som fullvuxen hittas den ofta i blommor eller på död ved. Förekommer i Sverige norrut till Medelpad.
– Gästinlägg av Christoffer Fägerström, museiassistent på Zoologiska Museet.
Mitt namn är Ludvig och går sissta året på gymnasiet. Jag söker lite vetenskap om hur man på bästa sätt undersöker halten av tungmetall i fisk, eller om det ens är möjligt att göra det med våra förutsättningar och vår kunskap. Jag och några vänner tänkte nämligen ha något rörande tungmetaller i fisk som gymnasiearbete eftersom vi älskar att fiska och går det naturvetenskapliga programmet. Vi har dock ett problem eftersom vi inte vet riktigt hur vi ska gå till väga för att finna tungmetallen i fisken. Vår lärare föreslog att vi skulle mixa ner hela fisken till en gröt, och därefter separera fettet från resterande massa (för det är väl i fettet, tungmetallerna lagras?) och sedan applicera diverse indikatorer på olika metaller i det utvunna fettet från fisken. Men det kan ju omöjligt vara det smidigaste tillvägagångssättet? Jag läste även en rapport gjord av någon på ert universitet som rörde just de! tta och i denna gick det att läsa följande: ”Då alla lokaler fiskats, tinades samtliga öringar. Öringen vägdes (våtvikt), längdmättes och levern dissekerades därefter ut medels metallskalpell. Levrarna placerades individuellt i syradiskade provrör av glas och frystorkades under 24 timmar till torrsubstans (TS) och vägdes sedan. Uppslutning med salpetersyra (65 % Aristar från BDH) och metallanalys med ICP-Masspektrometri utfördes vid avdelningen för Växtekologi och Systematik, Ekologiska institutionen, Lunds Universitet. Statistiska tester utfördes med envägs ANOVA och regression. Programvaran som användes var Statistica version 9.0.” Jag tvivlar på att vi kan utföra liknande labb (tänker mest på metallanalysen) i skolan så jag undrar om det finns någon annan lösning till problemet?
På normalt sett använder man ICP-OES eller ICP-MS för tungmetall analys. Då får man qualitativa (vilka metaller) och quantitativa (hur mycket) resultat. När man börja studera kemi är en av den första grejer man måste göra en ”Trennungsgang” i anorganisk kemi. Tyvärr har jag ingen aning vad det kan heter på svenska eller engelska. (http://www.amazon.de/Blasius-Lehrbuch-analytischen-pr%C3%A4parativen-anorganischen/dp/3777613886) Jag är ganska säker att man kan hitta någonting liknande på engelska. Efter en separeringsväg (Trennngsgang) har man qualitativa svar. Det tar jättelång tid och man måste träna mycket tills man vet hur allting ser ut och man får en känsla för olika reaktioner. Vissa reaktioner är riktig farlig och i prinzip är allting mycket giftig (H2S, HCN är kemikalier man använda mycket). För att få quantitativa resultat är proceduren likadant. Det finns föreskrifter till varje metall man är intressarat in att mäta. Här krävs en mikrovåg (+/- 0,001 mg)!
Det finns också reaktioner för att veta om det finns metaller över huvudtaget. Jag tror det var dithizon.
Jag skulle focussera på en eller två metaller och göra försök om det finns i djuret och hur mycket. Eller jämföra olika delar av fisken.
– Gästinlägg av Jürgen Kuhn, forskningsingeniör på Biologiska Institutionen
Vad är avsikten med studien? Är det att visa hur farligt det är att äta den här fisken? Då skall analysen göras av fiskens muskelmassa som man äter. Är det fråga om att visa hur mycket som fiskens högsta metallkoncentration är så skall man analysera levern där metallhalterna kommer att vara som störst.
Halterna av As, Cd och Hg kommer att vara låga därför krävs analys med ICP MS eller AAS GF. Övriga metaller kan ev. analyseras med ICP OES eller vanlig AAS.
Uppslutning med salpetersyra vid förhöjd temperatur är den vanligaste tekniken för att få provet i lösning i lösning. Ev. med en. anpassad mikrovågsugn och teflon kärl.
Tyvärr finns inga enkla genvägar eftersom halterna är mycket låga!
I analysen som vi gjorde åt Kalmar Högskola så hade man valt att analysera levern. Eftersom levern efter torkning blir mycket lätt så bestämde vi att uppsluta i små glasrör och späda minimalt jag tror att vi uppslöt med 1 ml syra och sen spädde till 10 ml för att få så hög metallkoncentration som möjligt.
– Gästinlägg av Tommy Olsson, forskningsingeniör på Biologiska Institutionen
Vet man hur oljefyndigheterna har uppkommit? Borde inte skogar och växter förmultna till jord istället för att bli olja? När bildades jordens oljefyndigheter? Bildades dom samtidigt? Bildas olja idag? Kan det vara så att en forntida katastrof, typ asteroid, orsakade att skogar och växter kom att snabbt nerbäddas och genom att en begränsad eller ingen syremängd orsakade en process som bildade olja, kol och naturgas?
Frågan skulle nog ha ställts till en geolog för att få det bästa svaret. Under karbon, den geologiska tidsåldern, så dominerades växtligheten av giganstiska ormbunksskogar. På grund av klimatförändringar, det blev troligtvis mycket kallare, som kan ha orsakts av t.ex väldiga vulkanutbrott så skedde en massdöd av dessa skogar. Kanske så var jorden också utsatt för asteroid nerfall under denna period. Annars har du rätt i ditt resoneman om att det döda organiska matrialet bröts ej ner utan sedimenterade i icke nedbruten form. När dessa massor sedemera utsatts för tryck har de organiska föreningar som vi idag kallar för ojla bildats. Dessutom krävs det att berggrunden som kommer att omge det organiska matrialet är av rätt typ, ganska poröst som tex sandsten och att temperaturen är rätt.
– Från frågearkivet
Jag undrar vad det är för djur jag råkade få upp när jag fiskade krabbor nära Lysekil, Gullmarsfjorden?
Ser ut som ungefär sju stycken långhalsar. Långhalsen är ett kräftdjur som f.ö. Darwin var speciellt intresserad av. Dom är släkt med havstulpaner.
– Jon Loman
Långhalsar heter ”goose barnacles” på engelska, och fick detta namn för att de liknar ett gåshuvud med tillhörande hals. De äts som en delikatess i delar av Spanien.
– Johan Hollander och Jessica Abbott
Om man hade obegränsad tillgång till elkraft skulle man kunna på konstgjort väg kunna härma växternas fotosyntes, så att man förvandlade koldioxid till organisk eller oorganisk kol och syre? Skulle detta kunna vara ett sätt att sänka luftens koldioxidhalt?
Det finns åtminstone två företag här i Lund som forskar på artificiell fotosyntes. Så vitt jag kan förstå så är deras mål snarare att få ett sätt att utnyttja solen för att tillverka el än att förbruka den. Jag tror inte att de för tillfället är så intreserade av att få fram organiskt kol och socker utan att ta till vara energin som bildas på annat sätt. Hade man obegränsad tillgång på elenergi så är det möjligt att det skulle kunna fungera, men det är mycket storskaliga aparater vi pratar om nu. Jag är dessutom inte helt säker på hur koldioxiden i de övre skikten i atmosfären skulle påverkas, då det är dessa som i bidrar till växthuseffekten t.ex.
– Från frågearkivet
Bifogad bild visar en växt som växer nu i norra Uppland, strax utanför Gimo. På platsen har vi under ett antal år utfodrat vildsvin, vi använder blandsäd, majs och ärtor, detta kan förklara att den växer just där. Men frågan är: vad är det för växt? Växer som en buske, yvigt. Är ca 1 meter hög. Noterbart är att vildsvinen har ätit av all annan växtlighet men inte dessa tre buskar, är den giftig? Har den speciell lukt eller annat?
Spikklubba, mycket giftig.
– Olle Anderbrant
Ja, vildsvinen vet vad de gör när de låter bli den!
– Jon Loman och Bodil Enoksson
Spikklubban får sitt namn från de taggiga frukterna. Den kommer ursprungligen från Mexiko och tillhör familjen potatisväxter. Den användes förr som medicialväxt, framförallt mot astma.
– Jessica Abbott
Jag undrar vilken höjd flyger kanadagässen på när dom flyttar söderöver?
Flyttfåglar kan flytta allt ifrån några centimeter över markytan till 10 000 m upp i luften. Vanligast flyger de på mellan 100 och 1000 m höjd. Val av flyghöjd beror främst på vindförhållanden, vilken art det är, hur långt de skall, samt om de flyger över land eller hav. Fåglar hårt knutna till vatten, till exempel ejder, flyger rejält mycket högre när de korsar land. Kanadagåsen är inplanterad i Sverige och de flesta av dem flyttar bara kortare sträckor inom landet (10 – 100 mil), vilket betyder att de kan göra hela sin flyttning på några enstaka timmar. Det betyder att man sällan ser kanadagäss i Sverige på ”riktig flyttning”. Däremot ser man ofta kanadagäss flytta sig i plogformation mellan sina födosöksplatser i jordbrukslandskapet och övernattningsplatser i sjöar. Det betyder att det kan vara svårt att avgöra om det är ”flyttning” eller lokala rörelser som man ser. Oavsett vilken typ av förflyttning vi pratar om så flyger de sällan riktigt högt och sällan väldigt lågt över marken (när d flyger över land). Rimligen flyger de flesta kanadagäss på mellan 30 och 200 m höjd. Om de förflyttar sig längre sträckor över vatten, kan de dock gärna flyga precis över vattenytan.
– Åke Lindström
Jag har precis sett om en av mina favoritserier, David Attenboroughs fantastiska Life on Earth. Det slog mig nu senaste gången jag såg den att det verkar som om djurgrupper, när de först uppkommer, har en tendens att bli väldigt stora. Som till exempel Megalodon för fiskarna, vissa dinosaurier för reptilerna och till exempel Mylodontidae för däggdjuren (inte för att de var en ny djurgrupp, men det var när miljön öppnade upp sig för dem efter att dinosaurierna dog ut). Beror detta på att när nya djurgrupper utvecklas är de så pass annorlunda och förbättrade från vad som fanns innan att det är bristen på konkurrens som låter dem bli så stora? Jag vet att andra faktorer som till exempel klimat spelar en viktig roll, men jag undrar om det ligger något i min idé, eller ser jag bara kopplingar som inte existerar?
Nej, du är inte helt fel ute. Fast man pratar snarare om att arter från nya djurgrupper är oftast små i början men blir större med tiden. Detta kallas för Copes regel, och en möjlig förklaring är just som du säger att större individer är mer konkurrenskraftiga, och då blir det en ständig kapplöpning mot större och större arter. Men Copes regel är ingen riktig regel egentligen, bara ett mönster som ibland (men inte alltid) upprepas. Vissa grupper kan utvecklas åt andra håll (från stora till små) eller inte visa några trender alls. Överlag så är det svårt att testa hypoteser om övergripande och långsiktiga mönster inom evolution (dvs makroevolution) eftersom våra möjligheter till att genomföra experiment är begränsade.
– Jessica Abbott.
Vad är detta för spindel och är den giftig? Den är lite större än en snusdosa! Det var inget trevligt kvälls sällskap för mig som har grov fobi…
Tegenaria atrica, utan tvekan. Imponerande spindel som hjälper till att hålla hemmet fritt från insekter.
Alla spindlar är faktiskt giftiga, men de allra flesta kan inte bita genom människoskinn. Men så här stora spindlar ska alltid behandlas med respekt, även om ett bett är långt lindrigare än ett getingstick. De är inte heller aggressiva, så för att bli biten måste man handskas väldigt oförsiktigt med dem.
– Lars Lundqvist
Varför finns det få rovdjur?
Anledningen till att det finns färre rovdjur, både till antalet arter och individer än vad det finns växtätare är att energin inte räcker till för att hålla fler vid liv. Vad jag menar med detta är att det går åt en massa energi när till växtätarnas metabolism, dvs deras energiomsättning, vilket är när de smälter födan, rör sig, reproducerar sig m.m. Grovt räknat så är det endast 10% av den energin som växtätarna får i sig som finns tillgänglig för rovdjuren att uttnyttja.
– Från frågearkivet
Kommentarer