Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Malar i sovrummet?

Jag har hittat larver i mitt sovrum vid flera tillfällen. Jag flyttade till min lägenhet i april och hade min säng, täcken och så vidare i ett garage under 3 månader innan dess. Jag har tvättat alla kläder och torktumlat vid flera tillfällen, och dessutom lagt ut cederträ och fällor men några flygande malar verkar fastna i fällorna. Jag sprayar också sovrummet en gång i månaden.

Är det klädesmal det handlar om? Eller har jag misstagit mig helt? Jag hittar ganska ofta flygande malar (döda) i förrådet, så jag har inte längre några textiler där.

Det är två olika slags larver på bilderna. Den rödaktiga larven kommer mycket riktigt från någon slags småfjäril, och en mal ligger bra till. Jag kan dock inte avgöra om det är den art som kallas för klädesmal (Tineola bisselliella) eller någon av de andra malfjärilarna som förekommer inomhus.

De spolformade larverna med långa spröt i bakänden kommer däremot från en skalbagge, närmare bestämt från en änger i släktet Attagenus, dit vanliga inomhusskadedjur som vanlig pälsänger (Attagenus pellio), brun/rysk pälsänger (Attagenus smirnovi) och vågbandad pälsänger (Attagenus woodroffei) hör. Alla är vanliga i äldre hus och lägenheter och åtminstone ängrarna kan röra sig mellan lägenheter i flerfamiljshus genom ventilationstrummorna.

Såväl malar som pälsängrar tycker om torrt organiskt material, till exempel soffdynor med tagelstoppning och ullplädar. Det är vanligt att det finns små populationer av dessa djur i äldre hem, och ofta för de en ganska anonym tillvaro utan att ställa till några egentliga problem. Det kan dock vara en god idé att undersöka ylleförrådet för att se om du hittar någon ”härd”. Att frysa angripna produkter i en eller ett par veckor brukar hjälpa bra.

– Andreas Nord

Larver av klädesmal är vita, så jag tror inte det är någon sådan du har hittat. Jag vet dock inte vad det kan vara, som också verkar hålla till bland tyg.

– Olle Anderbrant

januari 26, 2024

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför tycker fåglarna inte om vår lind?

Lind, Tilia cordata, blommar gärna rikligt och har oftast ordentlig fruktsättning. Det gör linden till ett viktigt träd för både insekter och ryggradsdjur, som förser sig av varandra, eller av nektar och pollen. De hårda frukterna kan också ätas av vissa insekter, fåglar, och däggdjur. Att knäcka upp fröskalet för att komma åt själva fröet är dock ett styvt arbete, som kanske inte passar alla fåglar.

Vi har en stor lind på gården. Den blommar alltid rikligt och har mycket frön till hösten, men vi har aldrig sett fåglar äta av dem. Varför?

Linden är ett viktigt träd som ger både nektar och näringsrika frön. Därför lockas många olika djur till lindar under olika delar av året, vissa för att äta av linden och andra för att äta av lindätarna.

Fröna kan ätas av fåglar, olika smådäggdjur, och vissa insekter. Det är dock rimligt att tänka sig att det är ett styvt jobb att knäcka eller hacka upp ett lindfrö, så att det inte är alla fåglar som kan ta sig igenom fröskalet för att komma åt själva fröet. Det är kanske framförallt något som finkar med litet grövre näbb, till exempel stenknäck, ägnar sig åt?

– Andreas Nord

januari 26, 2024

Inlägget postades i

Djur Ekologi Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför tystnar fåglarna mitt på dagen?

Lövsångaren, Phylloscopus trochilus, är Sveriges vanligaste fågel. Den väger 10 gram och finns nästan överallt där det finns buskar och träd. Lövsångaren är också en riktig långflyttare som varje år flyger fram och tillbaka mellan Sverige och. Helst flyttar den på natten. Tidigt på morgonen sjunger den sin vemodiga strof. Men varför tystnar egentligen fåglarna mitt på dagen?

Varför tystnar fåglarna mitt på dagen? Har det med vädret att göra?

Jag tror det mest har att göra med att de efter en intensiv morgon med sång pausar för att födosöka. Att de sjunger tidigt på morgonen är väl till stor del en konsekvens av att ju tidigare man är, desto ensammare är man på scenen? Så då faller det sig naturligt att man uppåt dagen måste ta en paus för att ta hand om sig själv lite.

– Per Henningsson

Det Per skriver är nog OK. Lite ytterligare förslag: för fåglar som flyttar på natten – det vanligaste bland småfåglar – kan det vara lämpligt att sjunga tidigt på morgonen, antingen för att locka ner honorna just till din plats, och/eller för att vara den förste att locka till sig en hona när de väl landat.

Sedan tror jag att de atmosfäriska förhållandena under de ljusa timmarna oftast är bäst tidigt på morgonen. Det börjar så småningom blåsa, och då hörs sången sämre.

Jag är däremot osäker på det där med att fåglarna måste vila eller äta. Många hanar klarar att trots allt att födosöka och sjunga parallellt – sjung en strof, plocka en insekt, sjung en strof, plocka en insekt.

– Åke Lindström

januari 25, 2024

Inlägget postades i

Djur Ekologi Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för konstig gås? Är det kanske en hybrid?

Flera olika slags gäss kan para sig med varandra över artgränserna och bilda så kallade hybrider. Det är inte ovanligt att sådana hybrider ses i gässflockar runt om i landet. Just den här gåsen tror vi är en hybrid mellan grågås och tamgås. Vår expert berättar varför.

Detta sällskap sprang jag på vid Svarte Mosse i Göteborg. Kan det vara så att det rör sig om en hybrid av en kanadagås och en tamgås?

Jag skulle snarare gissa på en hybrid mellan grågås och tamgås. Benen ser visserligen i bilden nästan lite ljusgula ut, vilket inte passar in på grågås som ju har rosa. Men det kan också vara så att det är vitbalansen som är lite fel i kombination med överexponering, så att benen faktiskt är matt ljusrosa egentligen.

Kanadagås har gråa ben så det passar ännu sämre och i övrigt stämmer färgen på fjäderdräkten sämre med kanadagås än grågås tycker jag.

– Per Henningsson

januari 24, 2024

Inlägget postades i

Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för insekt jag hittade hemma? Ska jag vara orolig?

Tjuvbaggar, en slags skalbagge i familjen trägnagare (Ptinidae), är ganska vanliga i äldre hus och hem. Oftast gör de ingen skada, utan fungerar som renhållare med förkärlek för dött organiskt material som intorkade flugor, hudflagor och annat gott. Ibland kan den dock angripa spannmål and andra skafferivaror, så det kan ändå vara på sin plats att undersöka torrskaffningen. Bilden är tagen av Linda Håkansson.

Jag såg den här rackaren krypa på en kartong innehållandes en spegel den 10 januari. Kartongen stod på min vardagsrumsmatta. Den var ungefär samma storlek som en mygga och kröp ganska snabbt. Jag hittar inga fler likadana. Är det en kackerlacka? Bör jag vara orolig? Vad ska jag göra?

Du behöver inte vara orolig. Någon kackerlacka är det alls inte. Det är istället en så kallad ’tjuvbagge’, som hör till den i Sverige ganska lilla skalbaggsfamiljen trägnagare (Ptinidae). Det finns flera olika arter av tjuvbaggar och de kan ibland vara knepiga att skilja åt. Det går inte att se just vilken du har hittat, men jag gissar att det rör sig om den art som kallas vanlig tjuvbagge och på vetenskap heter Ptinus fur. Det är en ganska vanlig skalbagge i äldre hus, men eftersom den är nattaktiv är det inte så ofta man ser den. Ditt djur är en hane, vilket syns på de långa antennerna och den långsmala, något klockformade, kroppen. Honan är betydligt rundare (hon är bredast ungefär på mitten) och har jämförelsevis korta antenner.

Tjuvbaggar gör oftast ingen skada, men eftersom den lever av torrt organiskt avfall kan den ibland angripa fröer, kryddor och mjöl. Oftast äter den dock andra godsaker, som torkade insekter, hudflagor, och liknande.

Till sist, att det inte är en kackerlacka syns bland annat på storleken – alla kackerlackor i Sverige är mer än 1 centimeter långa som vuxna – men också på flera andra saker: 1) kackerlackor har delvis genomskinliga vingar som överlappar varandra på ryggen, de möts aldrig kant i kant som här; 2) alla kackerlackor har långa ben med tydliga taggar på; och 3) alla kackerlackor har i änden på bakkroppen två stycken utskott som kallas för cerci, en slags känsleorgan som ser ut ungefär som två taggar som sticker ut. 

– Andreas Nord

januari 22, 2024

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilket djur har tagit sig in i krypgrunden?

Kan det vara en skogsmård som lämnat den här spillningen i vår frågeställares krypgrund?

Vi bor i Ramlösa i Skåne, i en villa med krypgrund. Sanden är täckt med kraftig plastduk, som ligger löst uppvikt mot grunden. Jag är sällan där och tittar, men i går hittade jag spillning från något obekant djur, 7 till 8 centimeter långa. Några låg var för sig, andra i klumpar. Vad kan det vara för djur?

Din beskrivning av hur du hittade spillningen, tillsammans med det långsmala, litet skruvade, utseendet, tycker jag talar för att det rör sig om en skogsmård, Martes martes. I Skåne finns numera även den sydliga arten stenmård, Martes foina, som anses vara mer knuten till bebyggelse än skogsmården. Än så länge är stenmården dock begränsad till några få lokaler i den nordöstra delen av landskapet.

– Andreas Nord 

Tack för svar! Det bekräftar vår misstanke.

januari 22, 2024

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur kan en hund slicka sig torr?

Hundar slickar sig gärna efter ett bad eller en dusch. Använder hunden sin tunga för att torka sig, eller vad är det egentligen som händer?

Hur kan en hund slicka sig torr?

En hund kan inte slicka sig torr i strikt mening. Däremot kan slickande hjälpa till att driva ut vatten ur pälsen och på benen, så att hunden torkar snabbare. Om en del av vatten kan avlägsnas fysiskt på det här sättet är det mindre kvar som måste avdunsta, och då går det fortare att bli torr. Det är en liknande princip många människor använder när de ”skrapar” av det mesta av duschvattnet innan de tar till handduken.

– Andreas Nord

Det kan också tilläggas att många hundar har rejäl päls och underull och sällan blir blöta ”in på bara skinnet”, så de torkar ganska fort. 

– Bodil Enoksson

januari 19, 2024

Inlägget postades i

Däggdjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för fjäril? Är den vanlig?

Vitbandad björkfältmätare, Rheumaptera hastata, är en mindre allmän mätarfjäril som förekommer här och där över hela landet. Larven lever på olika myrväxter som odon och pors, men som namnet antyder även på björk. Bilden är tagen av Sven Asplund.

Jag hade denna fjäril på mitt fönster i Brunflo i Jämtland. Hur vanlig är denna i mina hemtrakter? Jag har inte sett den förut. Jag har flera stora björkar på min tomt.

Det här är en ganska sällsynt fjäril som heter vitbandad björkfältmätare (Rheumaptera hastata). Den förekommer i hela landet, men är kanske lite vanligare längre norrut. Larven lever på björk, odon och pors och hittas till exempel på myrmark, men även annorstädes där lämpliga värdväxter finns. På beskrivningen är det sannolikt att just den här fjärilen levt som larv på din tomt. Förpuppningen sker mellan blad på marken och fjärilen flyger framförallt i juni.

– Andreas Nord

januari 19, 2024

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad håller koltrasten på med?

Jodå, fåglar tycker också om att solbada! Det finns flera olika teorier om varför, men den gängse uppfattningen bland forskare är att det är ett sätt för fågeln att hålla fjäderdräkten i bra skick. Bilden är tagen av Walter Baxter.

En koltrast har vid flera tillfällen lagt sig på marken mitt i solgasset, och brett ut vingarna. Inget fel på flygförmågan. Varför gör den så?

Såhär gör fåglar när de solbadar. Jo, fåglar gör faktiskt det! Det finns flera olika teorier för att förklara det här beteendet. De två vanligaste handlar om att på olika sätt hålla fjäderdräkten i topptrim. Fåglar har ofta olika slags parasiter som antigen suger blod eller äter på fjädrarna. Forskarna tror att solbadningen gör att parasiterna blir överhettade och därför driver dem ut från fjädrarna,  längre ut mot fjäderspetsarna där det är lättare för fågeln att komma åt dem. Den andra teorin handlar om att göra fjädrarna mer motståndskraftiga mot väder och vind. Fåglar har en gumpkörtel (kallas också ’uropygialkörteln’) som producerar en slags olja fågeln använder för att impregnera sina fjädrar. Det är ungefär samma princip som när vi människor vaxar in en bomullsanorak för att göra den vattentät. Forskarna tror att värmen från solen hjälper till att lättare fördela oljan i fjäderdräkten, eftersom den flyter lättare när den är varm.

Fåglar solar gärna också för att värma upp sig. Det kan man se i trädgården en kall vinterdag, när blåmesar och talgoxar gärna sitter mitt i solen och njuter. Det kan vara nog så viktigt, för solen ger ju värmen gratis, medan fågelns egen värmeproduktion kostar mycket energi eftersom den måste huttra med sina muskler för att värma sig.

– Andreas Nord

januari 18, 2024

Inlägget postades i

Djur Ekologi Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för skräckinjagande insekt?

Den har litet märkliga insekten är en utplattad harkrank av något slag. Mest påminner den om den vedlevande arten Dictenidia bimaculata, men vi är inte säkra. Vi är vana vid att harkrankar är gråbruna och ganska stora och klumpiga. Många harkrankar är dock sällsynt vackra med glänsande kropp och ofta starka färger, i synnerhet arter som är knutna till död ved. Bilden är tagen av Karl.

Vad är detta för skräckinjagande insekt? Jag har på kort stött på den två gånger utanför Höör i Skåne nu i juni, men aldrig tidigare sett den. Är den giftig? Sticks den?

Det är en harkrank av något slag, och jag tycker den påminner om arten en hona av arten Dictenidia bimaculata (hanen är en trubbigare bakkroppsspets och tjusigt ’kammade’ antenner). Den här harkranken utvecklas i murken ved av till exempel björkar, sälg och andra viden. Den vuxna insekten flyger på sommaren och det finns många observationer av den i mellanskåne.

Harkrankar hör förvisso till myggorna, men de kan inte stickas och är inte på annat sätt giftiga för människor och djur. Hittar du fler inomhus, är det bästa att helt enkelt släppa ut dem.

– Andreas Nord

januari 17, 2024

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg