Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Varför blir tjädertuppar spelgalna?

Tjäder, Tetrao urogallus. Bilden tagen av Richard Bartz.
Tjäder, Tetrao urogallus. Bilden tagen av Richard Bartz.

Varför blir tjädertuppar spelgalna?

Det är ett intressant fenomen som nästan bara uppträder hos tjädrar men inte hos andra närbesläktade hönsfåglar som orre eller fjällripa. Tjäderhannar (till mindre utsträckning också honor) blir spelgalna (dvs attackerar allt från andra tjädrar till människor, bilar, hundar etc) framför allt under våren när de parar sig. Det ungefär är 1% av tjädrarna som uppvisar detta beteende och det har visats att dessa fåglar har ungefär fem gånger högre testosteronhalter än de som beter sig normal (testosteron är det könshormonet som bl.a. styr aggressivt beteende). Det är dock oklart vad som orsakar dessa ovanligt höga hormonhalter hos de spelgalna tupparna/honorna. Det kan vara en ärftlig anomali som på något sätt inte bortselekteras. Det är också möjligt att tjädrarna med extra höga testosteronhalter har blivit extra ”triggade” (t.ex. mer utsatt för störningar från människor). En annan hypotes för det konstiga beteendet, som inte nödvändigtvis är relaterad till testosteronnivåer, är att det beror på fel ”sexual imprinting”. Eftersom tjäderungar växer upp med sina mammor lär de sig bara att identifiera honor men har inte riktig koll på hur tuppar ser ut; spelgalna tjädrar (både honor och hannar) verkar lätt kunna igenkänna en annan tjäderhona, men verkar ha svårt att skilja mellan en tjäderhanne och en människa. Som konsekvens blir allt som inte ser ut som en hona en potentiell konkurrent. Intressant är att frekvensen av spelgalna tuppar verkar vara högre i små populationer (där det finns färre honor).

– Michael Tobler

januari 15, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför samlas fåglar i stora flock?

Vigg, Aythya fuligula. Hane överst. Bilden tagen av Andreas Trepte.
Vigg, Aythya fuligula. Hane överst. Bilden tagen av Andreas Trepte.

Varför samlas vigg ofta i stora flockar på vintern?

Det finns många generella förklaringar till varför fåglar (och djur i allmänhet) lever i flock under hela eller (oftare) delar av året: större säkerhet vi angrepp från rovdjur (fler som kan upptäcka rovdjuret, många djur förvillar, mindre risk att just jag blir dödad), lättare att hitta platser med mat (fler som kan upptäcka var maten finns), bättre mikroklimat (värmer varandra), osv, osv.

För just viggens del på vintern kan en del av faktorerna ovan säkert spela roll, men viktigast är nog att de koncentreras till platser med gott om mat och där det är isfritt länge. Själva flocklivet är nog inte det allra viktigaste utan att de helt enkelt koncentreras till de få platser som är bra ur mat och is-perspektiv.

– Åke Lindström

 

januari 14, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skador på ekblad

Ek, Quercus robur.
Ek, Quercus robur. Bilden tagen av Jorchr.

Vad kan man göra för hindra att insekterna som äter på ekarnas blad och fullständigt får alla ekar i stora områden att se gråa och bedrövliga ut? Jag har förstått att de inte skadar ekarna men det är mycket störande eftersom insekterna uppehåller sig nära bostadshusen och i uthus och gästhus. Hur kan man hindra dem att lägga ägg/föröka sig eller vad de gör i så stora mängder att det är som stora moln av insekter vid bostäderna?

Tyvärr finns nog bara två alternativ, ingetdera rekommenderas:
– Spruta med kemiska insekticider (godkända, förstås).
– Hugg ner ekarna.

– Olle Anderbrant

Usch, Olles förslag låter ju alldeles förfärligt deprimerande, särskilt om man betänker att de kommer från en livslång, alternativ insektsbekämpare. Finns det verkligen inget annat alternativ, till exempel att vänja sig vid insekterna? Har man förmånen att bo man nära stora ekar, får man kanske stå ut med lite ”vild” natur?

Men det är något fiskigt (fishy) här. Det kan inte vara samma insekter som får ekarnas blad att se gråa ut, som uppehåller sig nära bostadshusen och i uthus och gästhus. Hur kan de påverka ekarna om de håller till i eller nära husen? Det måste vara en hel del insekter inblandade här, och vi kan väl inte göra oss av med alla?

– Lars Lundqvist

 

 

januari 13, 2014

Inlägget postades i

Djur Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Har träd känslor?

Unga blad av hästkastanj, Aesculus hippocastanum.
Unga blad av hästkastanj, Aesculus hippocastanum.

Har träd känslor, t.ex vid averkning, gör det ont, vad påverkar ett 12 cm spikad genom trädet?

Det är en intressant fråga du ställer, faktum är att man inte så noga vet om och vad träd och växter känner. Ganska säkert känner de inte saker och ting som vi gör i alla fall. Anledningen är att träd och växter inte har nerver och hjärna för att registrera känsel och andra sinnes intryck som djuren har. Det har dock gjorts undersökningar som visar att träd, på något sätt registrerar om de är angripna av skadeinsekter. Då börjar de producer kemiska ämnen vilka fungerar som gift för insekterna. Dessutom så kan de ’förmedla’ kunskapen till andra träd på något sätt. Resultatet kan bli att alla träd börjar att tillverka sina försvarsämnen även om bara några få har blivit angripna.

– Från frågearkivet

december 20, 2013

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Äter minkar fisk?

Den europeiska minken, Mustela lutreola.
Den europeiska minken, Mustela lutreola.

Äter minkar fisk man ger dom?

Ja det gör dom, de är mycket förtjusta i fisk, och kräftor för den delen.

– Från frågearkivet

december 19, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur stora är våra miljöproblem idag?

Jorden sett från rymden.
Jorden sett från rymden.

Hur stora är våra miljöproblem idag?

Det är svårt att säga, tycker jag. Pratar man med folk som jobbar med klimatförändring är osäkerheterna väldigt stora. Olika modeller av jordens klimat kan prediktera helt olika framtidsscenarier, även om utgångsläget är detsamma. Och ingen vet vilka modeller som är bäst. Sen får man också komma ihåg att naturen är mer anpassningsbar än vad vi ibland tror. Det är många fall där man har trott att en viss art eller ett visst ekosystem aldrig skulle återhämta sig, men där de faktiskt har gjort det på förvånansvärt kort tid. Överlag tycker jag att miljöförstöring är ett allvarligt problem, men att man kanske inte ska tro för mycket på domedagsprofetier.

– Jessica Abbott.

december 18, 2013

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem gick i snön?

Mystiska spår i snön. Bilden skickades in av Agneta Wiklund.
Mystiska spår i snön. Bilden skickades in av Agneta Wiklund.

Vem gick i snön inatt? Fyra små avtryck bredvid varandra med ca 15-20 cm mellan ”fyragrupperna”. Bredden på gruppen är ca 4 cm och längden ca 4,5 cm. Vi har inte uppmärsammat de här spåren tidigare och undrar mycket över vem som har gått här.

Jag tror på ekorre.

– Jörgen Ripa

Jag tror också på ekorre.

– Dennis Hasselquist

Jag med!

– Bodil Enoksson

 

Frågan följdes upp av frågeställaren:

Jag tror INTE att det är ekorre … På http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/daggdjur/sparefterdaggdjur/djursparisno.2963.html ser jag rådjursspår, som mer ser ut som ”mina” spår och i texten stämmer det med mina mått. Ett par kvällar har vi sett ett litet rådjur som förser sig av frö-spill från fågelbordet … Har ni någon bild på rådjursspår som skulle visa att mina INTE är från rådjur?

Vi tror inte på rådjur, det är för brett mellan det som skulle vara klövparet, trots lös snö. Och dessutom är spåren på en rak linje (som ett rävspår) medan ett rådjur skulle satt vänsterklövarna lite vänster och högerklövarna lite till höger om en rak linje. Varför kan det inte vara ekorre?

– Bodil och Jon

Jag tror snarare på rådjur eller vildsvin, framförallt på grund av de angivna måtten.

– Jörgen Ripa

Jörgen och jag har diskuterat spåren och tittat i ett antal böcker, men ingen lyckades övertyga den andre. Kan man få mer information? Är spåren t.ex. ute på ett öppet fält 7 km från närmsta träd så tror inte heller jag på ekorre! kanske finns det fler bilder?

– Bodil

Nog syns i nedre främre spåret tydliga klövspår, vilket skulle peka på rådjur, som haft väldigt bråttom dessutom.

– Sigvard Svensson

december 17, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Växer det granar i Turkiet?

Granskog förknippar man oftast med nordliga länder.
Granskog förknippar man oftast med nordliga länder.

Var nyss på resa i Turkiet, där frågan om gran blev en allmän dispyt. Växer det granar i Turkiet? Jag med flera tror att dess sydliga utbredningsgräns ligger betydligt längre uppåt norr medan andra tror det finns till och med i södra Turkiet. Vi har sökt på internet men hittar inget svar. Kan ni vara snälla och lösa denna fråga.

Det är helt riktigt att vanlig gran (Picea abies) inte finns naturligt växande i Turkiet. Dess sydliga utbredningsgränsen ligger i norra Balkan. I Turkiet finns däremot en art inom släktet ädelgranar (Abies nordmanniana) som är vanlig i bergsområden och längs Svartahavskusten, se http://en.wikipedia.org/wiki/Abies_nordmanniana. I Kaukasusregionen i östra Turkiet finns ytterligare arter av släktena Picea och Abies.

– Staffan Bensch

december 16, 2013

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar


Varför sover fladdermöss upp och ner?

Den nordiska fladdermusen (Eptesicus nilssoni) är den vanligaste fladdermusarten i Sverige. Bilden är tagen av Magne Flåten.
Den nordiska fladdermusen (Eptesicus nilssoni) är den vanligaste fladdermusarten i Sverige. Bilden är tagen av Magne Flåten.

Varför sover fladdermöss upp och ner?

Jo det stämmer, fladdermössen sover och vilar upp och ner. Varför de gör så, vet jag faktiskt inte men jag antar att det är praktiskt eftersom de då kan utnyttja utrymmen som inga andra kan vara i/på. Som tillexempel insidan på taken i grottor, hus och broar eller trånga hålrum i träd. Fladdermössen har en anpassning, för att hänga upp och ned. När de är avslappnade så drar en sena ihop fötterna, med hjälp av fladdermusens tyngd. Detta gör att de inte riskerar att trilla ner när de sover. Som du kanske vet så ’sover’ fladdermöss mycket djupt. De går ner i dvala över dagen, då de sänker sin kroppstemperatur. När fladdermössen vill släppa taget så måste de aktivt släppa taget.

– Från frågearkivet

december 12, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg