Elektriska apparater som denna mobiltelefon alstrar värme. Bilden tagen av ZanderZ.
Finns det nån forskning på hur mycket mobiltelefon, DATA och TVsändningar påverkar klimatet? All den energi som skickas mellan satelliter och paraboler och tv-master. Luften är inte ren. Blir det inte nån statisk elektriskhet som bildar värme? All den mobilteknik som vi har. Om nån forskare kommer fram till att det är den stora boven, men det är ingen forskare som törs påstå de. Idag är människan så beroende av alla dessa Datorer TV och mobiltelefoner. Jag påstår att det är dessa apparater som står för den största värmehöjninge.
Det finns två svar på den frågan:
1. I princip all energi vi konsumerar förvandlas så småningom till värme. Det gäller oavsett om det är bensinförbränning i bilar, elektricitet i mobiltelefoner, tv-sändningar eller tvättmaskiner. I det sammanhanget utgör data- och tv-sändningar en väldigt liten andel av jordens totala energikonsumtion. Den direkta värme-effekten av all denna kommunikation borde alltså vara direkt försumbar.
2. Strålningen från solen är helt utan jämförelse den största värmekällan på jorden. En snabb beräkning ger att den totala energin som når jordatmosfären från solen är tio tusen gånger större än mänsklighetens totala energikonsumtion. Det är därför växthus-effekten, dvs atmosfärens förmåga att bevara all denna solenergi, är så viktig för klimatet på jorden. Det säger också en del om potentialen i solenergi. Om vi bara kunde komma på bra sätt att omvandla och transportera solenergi så finns det väldigt mycket av den, även om det kan kräva stora ytor för att samla in den.
Jag undrar varför ozonlagret är som tunnast vid polerna, trots att freonerna inte huvudsakligen (eller alls) släpps ut där?
Det där är väl egentligen en fråga för en atmosfärsfysiker, men en kvick titt i Wikipedia ger att fördelningen av ozon över jorden beror till största delen på komplicerade atmosfäriska vindsystem. Ozonet produceras i första hand via solstrålning, som är som intensivast nära ekvatorn. Trots det är ozonlagret i medeltal relativt tunt nära ekvatorn. Det samlas istället upp, via luftströmmar mellan olika atmosfäriska lager, närmare polerna, även om just Antarktis är känt för sitt stora ozonhål varje höst (deras vår). Lite komplicerat, alltså. http://en.wikipedia.org/wiki/Ozone_layer
Det finns mikroorganismer i skogen, men vilka? Vilka svampar, och vilka bakterier? (Det är tillräckligt torr jord, så ljung, och enar växer där, men det finns ändå skugga, så stensöta, och ormbunkar växer.)
Du har helt rätt: Det finns massor av mikroorganismer i jord. Man brukar säga att det finns fler bakterier i en tesked jord än det finns människor på hela jordklotet. Svampar växer som små trådliknande hyfer i marken och längden av alla hyfer i en tesked jord är flera meter lång. I skogsjord finns dels svampar och bakterier som bryter ner löv och grenar till mull. Då frigörs näringsämnen som växterna kan ta upp. Kväve och fosfor till exempel. Men det finns också svampar som samarbetar med växterna, de kallas mykorrhizasvampar och hjälper växterna med näringsupptaget. I utbyte får de socker från växterna som ju kan bilda socker genom sin fotosyntes. Ett bra samarbete som båda parter får nytta av helt enkelt. Skogen du beskriver låter väldigt intressant för där finns ljung som samarbetar med en viss sorts svampar, medan träden samarbetar med andra sorters svampar. Och ormbunken som beskriver samarbetar med en tredje sort. Det verkar vara ett helt eldorado av samarbeten i din skog. Tänk om vi människor vore lika bra på att samarabta, vissa av oss kanske är det. Lycka till med dina studier av jord och mikroorganismer. Jag kan lova dig att man aldrig tröttnar på att undersöka det som finns i marken.
– Gästinlägg av Håkan Wallander, professor i markbiologi.
Reningsdamm i Tyskland. Bilden tagen av A. Josef Dernbecher.
För att det förorenade vattnet från bostadsområden och vägar inte skall gå rakt ut i sjön Gerdsken i Alingså anlägger man dammar som skall rena. Vart tar föroreningarna vägen? Hamnar de i marken istället för i sjön?
Att anlägga vårmarker och dammar för att ta hand om dagvatten i bostadsområden, dvs vatten som kommer ned med regn eller smältande snö, är ett vanligt sätt att undvika att för mycket näringsämnen och föroreningar kommer direkt ut i vattendrag och sjöar. När det gäller näringsämnen som kväve och fosfor så är detta ju inga gifter, utan högst nödvändiga för att våra vattenekosystem skall fungera bra. Men, för mycket av dessa näringsämnen leder till övergödning och till och med till syrebrist och fiskdöd i sjöar. Genom att anlägga våtmarker/dammar så bromsar man upp näringsämnena som istället för att nå vattendragen/sjöarna tas upp av framförallt växter. När det gäller giftiga ämnen som t ex tungmetaller i dagvattnet så blir det mycket riktigt så att de till viss del kommer att stanna i den anlagda våtmarken/dammen och lagras upp där i växter och sediment (bottenslam). Andra giftiga ämnen som till exempel oljeprodukter kan brytas ned av bakterier till ofarliga ämnen när de når våtmarken/dammen, även om detta kan ta sin tid.
– Gästinlägg av Per Carlsson, lektor i akvatisk ekologi.
Den importerade (?) spindeln. Bilden skickades in av Nils Engberg.
En vän har importerat ett fordon från USAs västkust. Han tror att denna gynnare följde med men vi blev nyfikna vad är detta för spindel.
Rätt lik en svensk sebraspindel. Kan ju ha kommit in i fordonet på ett sent stadium. Men jag vet inget om artens totalutbredning. Dessutom finns det antagligen likartade arter i USA. Sebraspindeln tillhör gruppen hoppspindlar. Man ser den ofta på soliga väggar där den jagar.
Terrassodling av vinrankor i Portugal. Bilden tagen av Feliciano Guimarães.
Vad innebär terrassodling och hur går det till? Läste att bl a detta användes för att bekämpa ökenspridningen!
Terassodlingar används på sluttningar som i sig själva är för branta för att t.ex. träd skall kunna växa där. Andlendingen är att vind och vatten eroderar bort för mycket av jorden. Man bygger upp terasser, så att det bildar platåer (som en gigantisk trappa ungefär). När man sedan planterar träd och buskar så binder dessa jorden så att den inte försvinner iväg vilket gör att man kan fortsätt odla där.
Banaflugan Drosophila melanogaster. Bilden tagen av Qinyang Li.
Min kusin som bor i södra England har problem med bananflugor varje oktober. Ovanvåningen drabbas men inte bottenvåningen där det finns fruktträd i trädgården. Detta har hänt flera år i rad. Grannarna har inte samma problem. Har ni några idéer om varför hon plågas så här?
Ja, det var ju lite märkligt. Och ärligt talat, trots att bananflugor är ett välkänt försöksobjekt i labb kan vi relativt lite om deras beteende ute i naturen. Jag skulle dock tippa på att det är ett par olika faktorer som spelar in. Dels så finns det förmodligen en stor population ute eftersom det finns fruktträd runt omkring. Dels så är det sannolikt att flugorna känner av att det kalla vädret är på väg och försöker hitta bra övervintringsställen. Bananflugor kan nämligen gå in i dvala för att klara av vintern men måste i så fall hitta gömställen som kommer att hålla sig över nollpunkten under tiden. Sist, så har bananflugor en allmän preferens att rör sig uppåt (detta kallas för negativ geotaxis), vilket kan förklara varför de samlas runt fönstren på ovanvåningen men inte bottenvåningen. Det finns många olika arter av bananflugor, så det hade varit intressant att veta vilka arter som finns med runt hennes hus.
– Jessica Abbott, med hjälp från Ted Morrow (University of Sussex)
Kardinalbaggen, Pyrochroa coccinea. Översta bilden är larven (tagen av Fritz Geller-Grimm) och nedersta bilden är den vuxna baggen (bilden kommer ifrån Entomart).
Vi håller på med småkryp i klassen. Vi hittade det här krypet under gammal bark. Vi har studerat det och undrar vad det är. Kan ni hjälpa oss, tack.
Det är larven till kardinalbaggen, Pyrochroa coccinea. Som larv är den ett rovdjur på insekter under lövträdsbark, som fullvuxen hittas den ofta i blommor eller på död ved. Förekommer i Sverige norrut till Medelpad.
– Gästinlägg av Christoffer Fägerström, museiassistent på Zoologiska Museet.
Mitt namn är Ludvig och går sissta året på gymnasiet. Jag söker lite vetenskap om hur man på bästa sätt undersöker halten av tungmetall i fisk, eller om det ens är möjligt att göra det med våra förutsättningar och vår kunskap. Jag och några vänner tänkte nämligen ha något rörande tungmetaller i fisk som gymnasiearbete eftersom vi älskar att fiska och går det naturvetenskapliga programmet. Vi har dock ett problem eftersom vi inte vet riktigt hur vi ska gå till väga för att finna tungmetallen i fisken. Vår lärare föreslog att vi skulle mixa ner hela fisken till en gröt, och därefter separera fettet från resterande massa (för det är väl i fettet, tungmetallerna lagras?) och sedan applicera diverse indikatorer på olika metaller i det utvunna fettet från fisken. Men det kan ju omöjligt vara det smidigaste tillvägagångssättet? Jag läste även en rapport gjord av någon på ert universitet som rörde just de! tta och i denna gick det att läsa följande: ”Då alla lokaler fiskats, tinades samtliga öringar. Öringen vägdes (våtvikt), längdmättes och levern dissekerades därefter ut medels metallskalpell. Levrarna placerades individuellt i syradiskade provrör av glas och frystorkades under 24 timmar till torrsubstans (TS) och vägdes sedan. Uppslutning med salpetersyra (65 % Aristar från BDH) och metallanalys med ICP-Masspektrometri utfördes vid avdelningen för Växtekologi och Systematik, Ekologiska institutionen, Lunds Universitet. Statistiska tester utfördes med envägs ANOVA och regression. Programvaran som användes var Statistica version 9.0.” Jag tvivlar på att vi kan utföra liknande labb (tänker mest på metallanalysen) i skolan så jag undrar om det finns någon annan lösning till problemet?
På normalt sett använder man ICP-OES eller ICP-MS för tungmetall analys. Då får man qualitativa (vilka metaller) och quantitativa (hur mycket) resultat. När man börja studera kemi är en av den första grejer man måste göra en ”Trennungsgang” i anorganisk kemi. Tyvärr har jag ingen aning vad det kan heter på svenska eller engelska. (http://www.amazon.de/Blasius-Lehrbuch-analytischen-pr%C3%A4parativen-anorganischen/dp/3777613886) Jag är ganska säker att man kan hitta någonting liknande på engelska. Efter en separeringsväg (Trennngsgang) har man qualitativa svar. Det tar jättelång tid och man måste träna mycket tills man vet hur allting ser ut och man får en känsla för olika reaktioner. Vissa reaktioner är riktig farlig och i prinzip är allting mycket giftig (H2S, HCN är kemikalier man använda mycket). För att få quantitativa resultat är proceduren likadant. Det finns föreskrifter till varje metall man är intressarat in att mäta. Här krävs en mikrovåg (+/- 0,001 mg)!
Det finns också reaktioner för att veta om det finns metaller över huvudtaget. Jag tror det var dithizon.
Jag skulle focussera på en eller två metaller och göra försök om det finns i djuret och hur mycket. Eller jämföra olika delar av fisken.
– Gästinlägg av Jürgen Kuhn, forskningsingeniör på Biologiska Institutionen
Vad är avsikten med studien? Är det att visa hur farligt det är att äta den här fisken? Då skall analysen göras av fiskens muskelmassa som man äter. Är det fråga om att visa hur mycket som fiskens högsta metallkoncentration är så skall man analysera levern där metallhalterna kommer att vara som störst.
Halterna av As, Cd och Hg kommer att vara låga därför krävs analys med ICP MS eller AAS GF. Övriga metaller kan ev. analyseras med ICP OES eller vanlig AAS.
Uppslutning med salpetersyra vid förhöjd temperatur är den vanligaste tekniken för att få provet i lösning i lösning. Ev. med en. anpassad mikrovågsugn och teflon kärl.
Tyvärr finns inga enkla genvägar eftersom halterna är mycket låga!
I analysen som vi gjorde åt Kalmar Högskola så hade man valt att analysera levern. Eftersom levern efter torkning blir mycket lätt så bestämde vi att uppsluta i små glasrör och späda minimalt jag tror att vi uppslöt med 1 ml syra och sen spädde till 10 ml för att få så hög metallkoncentration som möjligt.
– Gästinlägg av Tommy Olsson, forskningsingeniör på Biologiska Institutionen
Vet man hur oljefyndigheterna har uppkommit? Borde inte skogar och växter förmultna till jord istället för att bli olja? När bildades jordens oljefyndigheter? Bildades dom samtidigt? Bildas olja idag? Kan det vara så att en forntida katastrof, typ asteroid, orsakade att skogar och växter kom att snabbt nerbäddas och genom att en begränsad eller ingen syremängd orsakade en process som bildade olja, kol och naturgas?
Frågan skulle nog ha ställts till en geolog för att få det bästa svaret. Under karbon, den geologiska tidsåldern, så dominerades växtligheten av giganstiska ormbunksskogar. På grund av klimatförändringar, det blev troligtvis mycket kallare, som kan ha orsakts av t.ex väldiga vulkanutbrott så skedde en massdöd av dessa skogar. Kanske så var jorden också utsatt för asteroid nerfall under denna period. Annars har du rätt i ditt resoneman om att det döda organiska matrialet bröts ej ner utan sedimenterade i icke nedbruten form. När dessa massor sedemera utsatts för tryck har de organiska föreningar som vi idag kallar för ojla bildats. Dessutom krävs det att berggrunden som kommer att omge det organiska matrialet är av rätt typ, ganska poröst som tex sandsten och att temperaturen är rätt.
Kommentarer