Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Skador på ekblad

Ek, Quercus robur.
Ek, Quercus robur. Bilden tagen av Jorchr.

Vad kan man göra för hindra att insekterna som äter på ekarnas blad och fullständigt får alla ekar i stora områden att se gråa och bedrövliga ut? Jag har förstått att de inte skadar ekarna men det är mycket störande eftersom insekterna uppehåller sig nära bostadshusen och i uthus och gästhus. Hur kan man hindra dem att lägga ägg/föröka sig eller vad de gör i så stora mängder att det är som stora moln av insekter vid bostäderna?

Tyvärr finns nog bara två alternativ, ingetdera rekommenderas:
– Spruta med kemiska insekticider (godkända, förstås).
– Hugg ner ekarna.

– Olle Anderbrant

Usch, Olles förslag låter ju alldeles förfärligt deprimerande, särskilt om man betänker att de kommer från en livslång, alternativ insektsbekämpare. Finns det verkligen inget annat alternativ, till exempel att vänja sig vid insekterna? Har man förmånen att bo man nära stora ekar, får man kanske stå ut med lite ”vild” natur?

Men det är något fiskigt (fishy) här. Det kan inte vara samma insekter som får ekarnas blad att se gråa ut, som uppehåller sig nära bostadshusen och i uthus och gästhus. Hur kan de påverka ekarna om de håller till i eller nära husen? Det måste vara en hel del insekter inblandade här, och vi kan väl inte göra oss av med alla?

– Lars Lundqvist

 

 

januari 13, 2014

Inlägget postades i

Djur Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Har träd känslor?

Unga blad av hästkastanj, Aesculus hippocastanum.
Unga blad av hästkastanj, Aesculus hippocastanum.

Har träd känslor, t.ex vid averkning, gör det ont, vad påverkar ett 12 cm spikad genom trädet?

Det är en intressant fråga du ställer, faktum är att man inte så noga vet om och vad träd och växter känner. Ganska säkert känner de inte saker och ting som vi gör i alla fall. Anledningen är att träd och växter inte har nerver och hjärna för att registrera känsel och andra sinnes intryck som djuren har. Det har dock gjorts undersökningar som visar att träd, på något sätt registrerar om de är angripna av skadeinsekter. Då börjar de producer kemiska ämnen vilka fungerar som gift för insekterna. Dessutom så kan de ’förmedla’ kunskapen till andra träd på något sätt. Resultatet kan bli att alla träd börjar att tillverka sina försvarsämnen även om bara några få har blivit angripna.

– Från frågearkivet

december 20, 2013

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Äter minkar fisk?

Den europeiska minken, Mustela lutreola.
Den europeiska minken, Mustela lutreola.

Äter minkar fisk man ger dom?

Ja det gör dom, de är mycket förtjusta i fisk, och kräftor för den delen.

– Från frågearkivet

december 19, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur stora är våra miljöproblem idag?

Jorden sett från rymden.
Jorden sett från rymden.

Hur stora är våra miljöproblem idag?

Det är svårt att säga, tycker jag. Pratar man med folk som jobbar med klimatförändring är osäkerheterna väldigt stora. Olika modeller av jordens klimat kan prediktera helt olika framtidsscenarier, även om utgångsläget är detsamma. Och ingen vet vilka modeller som är bäst. Sen får man också komma ihåg att naturen är mer anpassningsbar än vad vi ibland tror. Det är många fall där man har trott att en viss art eller ett visst ekosystem aldrig skulle återhämta sig, men där de faktiskt har gjort det på förvånansvärt kort tid. Överlag tycker jag att miljöförstöring är ett allvarligt problem, men att man kanske inte ska tro för mycket på domedagsprofetier.

– Jessica Abbott.

december 18, 2013

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem gick i snön?

Mystiska spår i snön. Bilden skickades in av Agneta Wiklund.
Mystiska spår i snön. Bilden skickades in av Agneta Wiklund.

Vem gick i snön inatt? Fyra små avtryck bredvid varandra med ca 15-20 cm mellan ”fyragrupperna”. Bredden på gruppen är ca 4 cm och längden ca 4,5 cm. Vi har inte uppmärsammat de här spåren tidigare och undrar mycket över vem som har gått här.

Jag tror på ekorre.

– Jörgen Ripa

Jag tror också på ekorre.

– Dennis Hasselquist

Jag med!

– Bodil Enoksson

 

Frågan följdes upp av frågeställaren:

Jag tror INTE att det är ekorre … På http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/daggdjur/sparefterdaggdjur/djursparisno.2963.html ser jag rådjursspår, som mer ser ut som ”mina” spår och i texten stämmer det med mina mått. Ett par kvällar har vi sett ett litet rådjur som förser sig av frö-spill från fågelbordet … Har ni någon bild på rådjursspår som skulle visa att mina INTE är från rådjur?

Vi tror inte på rådjur, det är för brett mellan det som skulle vara klövparet, trots lös snö. Och dessutom är spåren på en rak linje (som ett rävspår) medan ett rådjur skulle satt vänsterklövarna lite vänster och högerklövarna lite till höger om en rak linje. Varför kan det inte vara ekorre?

– Bodil och Jon

Jag tror snarare på rådjur eller vildsvin, framförallt på grund av de angivna måtten.

– Jörgen Ripa

Jörgen och jag har diskuterat spåren och tittat i ett antal böcker, men ingen lyckades övertyga den andre. Kan man få mer information? Är spåren t.ex. ute på ett öppet fält 7 km från närmsta träd så tror inte heller jag på ekorre! kanske finns det fler bilder?

– Bodil

Nog syns i nedre främre spåret tydliga klövspår, vilket skulle peka på rådjur, som haft väldigt bråttom dessutom.

– Sigvard Svensson

december 17, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Växer det granar i Turkiet?

Granskog förknippar man oftast med nordliga länder.
Granskog förknippar man oftast med nordliga länder.

Var nyss på resa i Turkiet, där frågan om gran blev en allmän dispyt. Växer det granar i Turkiet? Jag med flera tror att dess sydliga utbredningsgräns ligger betydligt längre uppåt norr medan andra tror det finns till och med i södra Turkiet. Vi har sökt på internet men hittar inget svar. Kan ni vara snälla och lösa denna fråga.

Det är helt riktigt att vanlig gran (Picea abies) inte finns naturligt växande i Turkiet. Dess sydliga utbredningsgränsen ligger i norra Balkan. I Turkiet finns däremot en art inom släktet ädelgranar (Abies nordmanniana) som är vanlig i bergsområden och längs Svartahavskusten, se http://en.wikipedia.org/wiki/Abies_nordmanniana. I Kaukasusregionen i östra Turkiet finns ytterligare arter av släktena Picea och Abies.

– Staffan Bensch

december 16, 2013

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar


Varför sover fladdermöss upp och ner?

Den nordiska fladdermusen (Eptesicus nilssoni) är den vanligaste fladdermusarten i Sverige. Bilden är tagen av Magne Flåten.
Den nordiska fladdermusen (Eptesicus nilssoni) är den vanligaste fladdermusarten i Sverige. Bilden är tagen av Magne Flåten.

Varför sover fladdermöss upp och ner?

Jo det stämmer, fladdermössen sover och vilar upp och ner. Varför de gör så, vet jag faktiskt inte men jag antar att det är praktiskt eftersom de då kan utnyttja utrymmen som inga andra kan vara i/på. Som tillexempel insidan på taken i grottor, hus och broar eller trånga hålrum i träd. Fladdermössen har en anpassning, för att hänga upp och ned. När de är avslappnade så drar en sena ihop fötterna, med hjälp av fladdermusens tyngd. Detta gör att de inte riskerar att trilla ner när de sover. Som du kanske vet så ’sover’ fladdermöss mycket djupt. De går ner i dvala över dagen, då de sänker sin kroppstemperatur. När fladdermössen vill släppa taget så måste de aktivt släppa taget.

– Från frågearkivet

december 12, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Aggressiva getingar

Vanlig geting, Vespula vulgaris.  Bild tagen av Frank Hornig.
Vanlig geting, Vespula vulgaris. Bild tagen av Frank Hornig.

Idag var jag och hela klassen på promenad i skogen(20 barn). Någon trampade antagligen i ett getingbo och de gick till anfall. Tio barn fick stik. Varför? och varför var de så envisa vi hade till och med med oss getingar in i klassrummet. På en flickas fleecetröja satt det massor av getingar, de lossnade inte fast jag försökte slå bort dem? Barnen har massor av frågor så brodera gärna ut svaret.

Det var ju trist att höra att barnen råkade så illa ut. Varför getingarna gick till anfall är nog inte så svårt att förstå. Liksom många andra sociala insekter (bin, myror, termiter, etc.) försvarar de naturligtvis sitt bo vid tecken på att det är i fara (ex när man trampar på det!). De sociala insekterna har vanligtvis en drottning som ensam lägger alla ägg, medan de flesta av hennes avkomma (utom de som blir nya drottningar och drönare) växer upp till sterila arbetare som inte själva förökar sig. Dessa arbetare tar ju istället hand om skötseln av boet/stacken, inklusive dess försvar mot inkräktare. För en arbetare hos de sociala insekterna gäller det främst att till varje pris skydda boet och drottningen, eftersom de inte själva kan föröka sig utan är beroende av drottningen för att föra sina gener vidare. Därför har de sällan någon självbevarelsedrift, utan genomför dödsföraktande attacker när fara hotar. Getingar (liksom bin och humlor) hör till insektsgruppen Gaddsteklar, där arbetarna alltid består av sterila honor vilka har en vass gadd (egentligen ett modifierat äggläggningsrör) på bakkroppen kopplad till en giftblåsa. De har alltså väldigt effektiva försvarsvapen, som ni märkte. För att koordinera anfallet och markera ut varifrån fara hotar, släpper sociala gaddsteklar ut särskilda alarmdofter, bl.a. från gadden som ofta stannar i såret. Alarmdofterna lockar genast till sig fler försvarare. Har man redan fått ilskna getingar på sig brukar de alltså locka till sig ännu fler, vilka oftast inte slutar attackera förrän de dödas.

– Från frågearkivet

 

december 11, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är människans behov viktigare än djurens?

Människoskelett (t.h.) och chimpansskelett (t.v.). Både skillnaderna och likheterna är tydliga. Bilden tagen av Vinnie Lauria.
Människoskelett (t.v.) och chimpansskelett (t.h.). Både skillnaderna och likheterna är tydliga. Bilden tagen av Vinnie Lauria.

Är människans behov viktigare än djurens?

Detta är en filosofisk fråga. Utifrån ett biologiskt, evolutionärt perspektiv är ingen organisms liv eller behov viktigare än någon annans. De är egentligen inte ”viktiga” alls. Det enda man kan konstatera är att de individer som fått sin behov mest tillgodosedda är de som spridit sina gener vidare. Vad gäller frågan om hur människan skall förhålla sig till djuren är svaret i mina ögon enkelt, faktiskt av rent praktiska skäl: Människans behov är viktigare än djurens. Annars får vi en olidlig tillvaro. Man kan tänka sig en förälder som kommer med sitt svårt sjuka barn till sjukhuset och får beskedet att ingen hjälp går att få. Det finns nämligen en trafikskadad igelkott, en skadeskjuten älg och en förgiftad flodpärlmussla med andningsproblem före i kön, alla med livshotande skador… Detta hindrar självfallet inte att vi skall göra vårt bästa för att våra vilda och tama djur skall ha det bra.

– Åke Lindström

Jag håller med Åke helt och hållet, men man kan ju problematisera frågan lite mer om man vill:

Vad ska vi ha för riktlinjer för att bevara djur och natur, eller för hur vi hanterar tama djur?

Är det nyttoaspekten: En biologisk mångfald behövs för ekosystemtjänster, mm. Djur som mår bra ger oss psykiskt välbefinnande i största allmänhet. Här sätter vi alltså fortfarande människan först men människan behöver djuren så de får finnas kvar, och må bra så att vi mår bra. Här kan man väl komma fram till att åtminstone vissa djur är viktiga för människan, t.ex. pollinatörer, och därmed bör vi se till att de mår bra, men det går kanske inte att generalisera till precis ALLA djur.

Eller är det rent moraliskt: Vi har ingen moralisk rätt att låta djuren lida, eller låta arter dö ut. Det är antingen orätt mot djuren eller livet i sig, eller mot kommande generationer. Den moraliska frågan faller förstås utanför biologins ramar, eller t.o.m. vetenskapens. Man kan ha en egen uppfattning och ingen kan säga att den är absolut rätt eller fel.

– Jörgen Ripa

december 10, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg