Fråga en Biolog

Vi bor i sydöstra Spanien, Cabo de Palos, och jag fann en stor ”larv” i vårt kök. Den såg ganska skräckinjagande ut och det skulle vara bra att få besked om vad det var. Vi har varit förskonade från obehagligheter som kackerlacker etc. Så här såg den ut: ca 10-12 cm lång, brun färg med svarta tvärränder och utstickande ben. Stjärten hade 2 spjutliknande spetsar. Kroppen var silverglittrande när den rörde sig.

Låter ju som om det var något skolopenderaktigt, kanske Scolopendra cingulata som finns i medelhavsområdet och stämmer storleksmässigt? Googling på ”Chilopoda Spain” gav mycket bilder.

– Sigvard Svensson

maj 20, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur ofta ska en en tjur matas och hur mycket och med vad? Kan man mata den 8 och 20:00 om det är så?

Tjurar och kor äter hö och andra växtprodukter, t.ex. krossad säd, majs eller gammalt bröd (eller levande gräs och blommor om det finns förstås). Det fungerar bra att mata dem två eller tre gånger per dag om de står inomhus och de behöver då 2–3 stora famnar hö varje gång. Om man ger dem lite mer än vad de orkar äta upp på en gång så att det räcker till ett litet ”mellanmål” också så brukar det räcka att mata dem två gånger per dygn, men då helst en gång mycket tidigt på morgonen och en gång ganska sent på eftermiddagen. Sedan dricker de massor av vatten också så det behöver de ha tillgång till hela tiden. En tjur som bara äter torrt hö dricker lätt 20–30 liter vatten per dygn.

– Torbjörn Tyler

maj 19, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag bor på västkusten (Tjörn). Här är utbredningen av ny ek väldigt påtaglig. Fins det någon möjlighet för mellanspetten att ätervända?

Det är ju svårt att säga, men rent generelt så skall det nog mer till än att ekoskogen utbreder sig eller tillåts att öka i omfån på vissa fläckar för att en art skall komma tillbaka.

Mellanspetten var på sin ”rand zon” då den fortfarande häckade i Sverige, dvs. den var i sina yttre regioner av sin utbredning. Tyvär så verkar den minska i sin förekomst inom övriga utbrednings områden också. Den närmaste vi har här i Sverige är Polen och där minskar den. En eventuell åter etablering skulle väl om den inträffade vara troligast att den blev någonstans på östsidan av Sverige, kanske Blekinge. Sedan den föklarades utdöd och ej längre häckade i Sverige i början av 80-talet så har den endast påträffats en gång mig veterligen.

– Från frågearkivet

maj 16, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Min kompis har set en svart ekorre i skogen ved sin stuga nåra Sibbhult/Såboda. Kan det stämme? Her i Danmark har vi bare svarta ekorrer på Langeland og Fyn.

Det är inte omöjligt. Det finns tre möjliga olika förklaringar.

1) Det var en vanlig europeisk röd ekorre (Scirus vulgaris) som råkade vara mörkare än genomsnittet. Färgen på ekorrarnas päls kan skifta över året och de brukar vara gråare i pälsen på vintern.

2) Det var en vanlig europeisk röd ekorre som hade en ny mutation som gjorde att pälsen blev helsvart. Mutationer i pälsfärg (till helvit eller helsvart) är överlag hyfsat vanliga hos många olika djurarter, så detta är inte lika sannolikt som det första alternativet men är inte omöjligt.

3) Det var en Nordamerikansk ekorre (Scirus carolinensis) som hade lyckats ta sig till Sverige på något sätt. Den Nordamerikanska arten kan vara grå eller svart, och svarta individer har introducerats till vissa regioner i Europa. Detta känns dock som det minst sannolika alternativet eftersom det finns väldigt få rapporter om svarta ekorrar i Sverige i nuläget.

– Jessica Abbott

maj 15, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför biter en lejonhanne, som övertagit en hona med diande ungar, ihjäl ungarna?

Det är inte ovanligt i djurvärlden, liknande beteende finns exempelvis hos möss. Den egentliga lejonflocken består av en grupp besläktade honor (systrar, döttrar osv) och deras ungar. När unga hannar blivit vuxna ger de sig iväg (eller blir ivägkörda av de äldre hannarna) och bildar en flock med andra hannar. Ibland håller bröder ihop. När hannarna blivit tillräckligt stora, starka och erfarna försöker de ta över en honflock. En stark koalition av hannar kan kanske räkna med att ”behärska” hongruppen genetemot andra hannar i två-tre år eller så. Evolutionen har då under årtusendena gynnat beteenden som gör att hannarna hinner fortplanta sig. Om honorna redan har små ungar skall dessa först växa upp och blir oberoende innan honorna blir mottagliga för parning ogen. Chansen är då mycket mindre att hannarna skall hinna få ungar som når vuxen ålder under den begränsade tid de har på sig. Om de iställer tar kål på de ungar som finns när de tar över en hongrupp, så blir honorna snart receptiva för parning igen. Kort sagt: de hannar som genom tiderna dödat föregående hannars ungar är de hannar som fått sina anlag vidareförda genom generationerna. Alltså har det skett urval för detta beteende.

– Från frågearkivet

maj 7, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar