Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Vem besöker fjällstugan?

Blåhjon, Callidium violaceum, är en skalbagge i familjen långhorningar. Arten är ett typiskt ”vedbodsdjur” som utvecklas under barken på torr gran- och tallved. Just denna preferens gör att blåhjon ofta hittas inomhus. När vi tar in ved för att värma oss på hösten och vintern, tror blåhjonen att våren är kommen, fullbordar sin utveckling och kläcker ut i stugvärmen. Någon fara för hus och hem, utgör blåhjonen normalt inte. Bilden är tagen av Caroline Lundgren.

Jag har hittat dessa i vår fjällstuga i Lofsdalen. Det var åtminstone 10 stycken. Jag är orolig för att det är något slags skadedjur. Ser ni vad det är?

Det här är skalbaggar i familjen långhorningar. Den kallas för blåhjon på svenska och heter Callidium violaceum på vetenskap. Larven lever under barken på framförallt gran, och ofta även tall, där den gnager vindlande, breda och platta gångar.

Blåhjon är ett typiskt ”vedbodsdjur”. Med allra största sannolikhet har ni tagit in ved med larver eller puppor i. När veden kommit in i stugvärmen har skalbaggarna trott att våren är kommen, fullbordat sin utveckling, och kläckt ut inomhus.

Skalbaggen kan också förekomma inomhus i byggnadskonstruktioner med kvarsittande bark. Eftersom larven lever ytligt, under barken och inte i kärnveden, ger den på sin höjd upphov till estetisk skada men är aldrig farlig för virkets hållfasthet. Med mindre än att ni har virke med kvarsittande bark i fjällstugan, utgör skalbaggarna alltså ingen fara.

– Andreas Nord

Tusen tack för det snabba svaret!

februari 10, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för insekt och varför är den här?

Större björkbärfis, Elasmostethus interstinctus, är en av våra vanligaste kölskinbaggar (skinnbaggefamiljen Acanthosomatidae, som är närstående bärfisar). Den tycker särskilt om björk, men lever de facto på många olika slags lövträd. På sensommaren och hösten är det vanligt att finna kölskinnbaggar och bärfisar på olika söta bär och frukter, där djuren glupskt äter av den söta fruktsaften. Bilden är tagen av Lars Vinroth.

I början av hösten hittade jag denna insekt krypande på golvet i köket. Jag höll samtidigt på att torka äpplen från trädgården. Vad är det för insekt, och har den följt med äpplena in?

Det är en kölskinnbagge – en nära släkting till bärfisar – som heter större björkbärfis, Elasmostethus interstinctus.

Namnet är litet missvisande – djuret lever förvisso oftast på björk, men kan nyttja ett stort antal olika värdträd som födokälla. På sensommaren och hösten ser man ofta olika slags bärfisar på söta bär och frukter. Med all sannolikhet har den följt med äpplena in.

– Andreas Nord

februari 7, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skelett i skogen

Skelettet i skogen är resterna av något stort hjortdjur, närmare bestämt dess underkäke. Det mest sannolika är att resterna kommer från en älg, men vi kan inte avgöra helt säkert med ledning av bilden.

Vad kan detta vara?

Det är en underkäke från ett stort hjortdjur, och det är kindtänderna som sitter kvar i benet. Storleken gör att de enda möjliga alternativen är älg eller kronhjort, men jag kan inte avgöra vilken av dem det är. På många håll i landet är älg det mest sannolika, även om kronhjorten har ökat något oerhört i södra Sverige de sista 10 åren.

– Andreas Nord

Där ser man! Kul att det finns någon att fråga! 🥰

februari 7, 2025

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Snabbväxande buske i norra Skåne – är den invasiv?

Sälg, Salix caprea, är en inhemsk art som förekommer allmänt i hela landet från norr till söder. Under rätt betingelser kan den vara mycket snabbväxande. Bilden skickades in av Katrin Nilsson.

Jag bor i Perstorp i norra Skåne och tog bilden ovan i min trädgård förra sommaren. Busken växer väldigt snabbt. Bladen är 12 centimeter långa och hela busken mer än 1,5 m hög i dagsläget.  Den dök upp förra året.

Jag gjorde en bildsökning och fick förslag på att det kan vara balsampoppel. Det står att den är potentiellt invasiv och därför önskar ag veta om det är en balsampoppel eller något annat, och om den är invasiv och jag således ska ta bort den.

Det är en sälg, Salix caprea. Det är en inhemsk, därmed ej invasiv, art.

– Torbjörn Tyler

februari 4, 2025

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Rovfågel på besök

Ormvråk (Buteo buteo) är en av våra vanligaste rovfåglar. Den häckar i nästan hela Sverige undantaget fjällkedjan, och trivs i många miljötyper. Ormvråken äter framförallt möss och sorkar, men den kan även ta större byten som kaniner. Även ormar kan ingå i dieten, liksom mer lättfångade byten som daggmaskar. Bilden är tagen av Björn Almqvist.

Idag hade vi besök av en rovfågel i Grisslehamn, vid kusten nordost om Uppsala. Bilden är ganska dålig, men i kanske kan hjälpa mig att identifiera den ändå? Jag tror att det är en glada.

Du har fotograferat en ormvråk, som är en av våra vanligaste rovfåglar. Den kraftiga kroppen och korta, rundade och konvexa stjärten är typisk, liksom det ljusa bandet över bröstet. En röd glada (den vanligaste gladan i Sverige) är långstjärtad, rödbrun med ljusare huvud, och stjärten är karakteristiskt urnupen (konkav, som ett uppochnedvänt V).

Ormvråk har väldigt varierande färg, från nästan helt gräddvit till mörkbrun. Ofta ser ormvråkar dock ut som den du har fotograferat.

– Andreas Nord

februari 3, 2025

Inlägget postades i

Djur Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fläckig fjäril på tomten

Den vackra almfläckmätaren, Abraxas sylvata, förekommer sällsynt i hela Götaland. Larven utvecklas, som namnet antyder, framförallt på alm och den vuxna fjärilen flyger i juni och juli. Bilden är tagen av Anna-Lena.

Det dök upp en fjäril på tomten utanför Edsbro, som i sin tur ligger utanför Norrtälje. Jag har aldrig sett den förut. Vad är det för art?

Det är en almfläckmätare, Abraxas sylvata, en slags mätarfjäril som framförallt lever på alm. Den förekommer här och där i Götaland, men är för det mesta sällsynt. På den här länken kan du se en utbredningskarta över svenska fynd, samt fler bilder, och på den här länken finns bilder på vuxna almfläckmätare, puppor, larver, ägg, och typiska fyndplatser. 

– Andreas Nord

januari 30, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jättefluga i trädgården

Den vackra bålgetingblomflugan (Volucella inanis) minner om sommaren som var. Det är en av våra största blomflugor, som liksom sina nära släktingar utvecklas i getingbon. Här lever larven av såväl avskräde som getinglarver.
Bilden är tagen av Brita Fahleson Widmark.

Jag hittade den här insekten i trädgården i Vällingby, nordväst om Stockholm, i somras. Först trodde jag att det var någon slags broms, eftersom den var ganska stor. Efter att jag letat på nätet insåg jag att det möjligen kan vara blomflugan Volucella zonaria. Vad säger ni?

Nästan – det är bålgetingblomfluga, Volucella inanis. Den är snäppet mindre än Volucella zonaria, och är till skillnad från denna mörkt svartbrun eller svart på mellankroppen (zonaria har rödbrun mellankropp). Liksom de andra flugorna i släktet Volucella utvecklas Volucella inanis i getingbon.

På den här länken kan du läsa mer om arten.

– Andreas Nord

januari 29, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skalbaggsattack i hemmet

Gråbandad getingbock (Xylotrechus rusticus) är en lokalt allmän skalbagge i familjen långhorningar. Larven lever under barken av olika lövträd och tycker särskilt om asp. Vi tror att den har kommit in till vår frågeställare med brasved, och därifrån letat sig ut i tron att våren är kommen. Bilden skickades in av Göran Svensson.

Denna insekt har ramlat ner på min fru två gångar med någon dags mellanrum. Jag har letat, men kan inte avgöra vad det är för sort. Vet ni?

Det här är en skalbagge i familjen långhorningar som kallas för gråbandad getingbock på svenska, och heter Xylotrechus rusticus på vetenskap. Namnet ’getinbock’ är passande, eftersom denna och närbesläktade arter rör sig snabbt och ryckigt när de kryper på trädstammar, och därför påminner mycket om en geting i sitt rörelsemönster.

Gråbandad getingbock är en tämligen allmän skalbagge i stora delar av Sverige, med flest fynd i östra Götaland. Larvutvecklingen tar 2-3 år och sker under barken på nyligen döda eller döende lövträd. Allra mest utnyttjar skalbaggen asp, men den hittas också ofta i björk, sälg och andra vide-arter. Gissningsvis har ni tagit in lövträdsved med larver i. När dessa kommit in i värmen har de trott att våren är kommen, fullbordat sin utveckling och förpuppat sig, varefter den fullbildade skalbaggen har gnagt sig ut ur veden i hopp om att finna andra getingbockar att para sig med.

Hoppet är nog ute för de skalbaggar ni redan har hittat, men om ni har möjlighet kan ni ge dem en chans genom att flytta dem ut i kylan, till exempel i en vedbod, där de kan bida sin tid till våren kommer. Viktigt att notera är att gråbandad getingbock inte utgör någon som helst fara för byggnadskonstruktioner.

– Andreas Nord

januari 28, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Benbitar på kroken under fisketuren

Den här märkliga benbiten fick vår frågeställare på kroken i Mälaren. Vi gissar att det rör sig om ett trasigt bäckenben från ett vildsvin, men alldeles säkra är vi inte. Bilden skickades in av Johan Kretz.

Under en fisketur på Mälaren strax utanför Västerås fick jag denna 10-12 centimeter långa bendel på kroken. Jag kan inget om sådant, men tänker att det kommer från något större däggdjur. Vad tror ni?

Detta var svårt, men om jag spekulerar så tror att detta är en trasig del av bäckenbenet, där vi bara ser den ena halvan och denna dessutom gått av ungefär i höftleden. Med ledningen av den angivna storleken och det ganska grovyxade utseendet, kunde benet kanske komma från ett vildsvin?

– Andreas Nord

januari 27, 2025

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad har abborren ätit?

Ja, vad är det egentligen som vår frågeställare hittade i magen på en liten abborre från Östergötland? Vår gästexpert tror är att det rester efter en kräftskiva! Abborrar tycker mycket om att äta småkräftor och i dem finns något som kallas för ’gastroliter’. Det är en hård struktur som kräftan använder för att spara kalk inne i kroppen. Medan kräftan försvinner i magtarmkanalen, är gastroliterna svårsmälta för en liten abborre. Bilderna skickades in av Malin Thorell.

I början av sommaren fiskade vi upp en abborre på 15 centimeter ur sjön Roxen utanför Linköping. Den hade fyra stycken hårda, grålila, champinjonformade ”knappar” i magen. De var först mörkt grålila men bleknade under natten till lila-vita, och efter några timmar utomhus är de nu vita med lite rosa toner. En av dem delade vi med kniv och handkraft. Vad är detta?

När det gäller maginnehållet abborre så är det lite klurigt men efter lite efterforskning och rådgivning från min kollega Oscar Nordahl så skulle jag gissa att abborren levt i sötvatten och ätit kräftor. Strukturen på bilden skulle i så fall kunna vara de där strukturerna som kräftor har för lagring av kalcium (gastroliths – oklart vad det heter på svenska). I den här vetenskapliga artikeln har forskarna undersökt just denna struktur hos kräftor. Där finns bilder att jämföra med. Själv tycker jag att bilderna på kräftornas gastroliter bär stora likheter med det ni hittade i abborrens mage.

– Petter Tibblin, gästexpert från Linnéuniversitetet

Tack så mycket för svaret! Vad spännande! Det kändes verkligen som något kalkrikt, och kräftor finns det gott om där vi fiskar. Kul! 

januari 24, 2025

Inlägget postades i

Djur Fiskar Ryggradslösa djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar
Nyare inlägg Äldre inlägg