Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Tillbakabildas hasselblomman strax efter pollinering? Tittade på blommorna i Stockholm i dag och de såg små och skrumpna ut.
Eller så har de frusit, det gör de ganska lätt. Men det är även fullt möjligt att de vissnar snabt när de blivit pollinerade; jag vet faktsikt inte.
– Torbjörn Tyler
Jag var ute i skogen och plockade svamp. Plötsligt såg jag en alldeles vit fräkenväxt. Vad jag vet och kan se i floror finns det inga vita fräken. Varför var denna då alldeles vit??? Kan allt klorofyll ha brutits ned inför hösten eller var plantan helt enkelt albino?
Du såg förmodligen helt rätt. Det finns vita former av fräkenväxter, men dessa uppträder främst på våren. Eftersom det har varit en varm höst har dock vissa redan tittat upp ur jorden. De vita formerna är sk. vårskott som sprider sporer. -”Fräknarna” du såg hade väl sporsamlingar i toppen, eller? Troligtvis saknar de klorofyll och är därför vita. Deras huvudsakliga ”uppgift” är att sprida sporer och försörjs möjligen av energi lagrad i rötterna till fotosyntetiserande individer. Som du hör är jag inte alldeles säker på varför de är vita, men finns gör de!
– Från frågearkivet
Min fråga gäller vanlig varmkompost jämfört med Bokashi – hur mycket kväve kan Bokashikompost innehålla? Är det skillnad mot ”vanlig” kompost, dvs varmkompost?
Bokashikompostering innebär att man täcker över matresterna med en speciell blandning som innehåller bakterier. Fördelarna är att maten bryts ner snabbare och luktar mindre. Jag har kollat i den vetenskapliga litteraturen, och det verkar inte som bokashikompost skiljer sig vidare mycket från vanlig kompost när det gäller näringsinnehållet.
– Jessica Abbott
Hur avlivar man en organism från växtriket? När dör en växt?
Om man vill döda en växt snabbt så kan man lägga den i frysen eller i kokande vatten. Då sprängs cellerna och alla livsprocesser upphör. Jag antar att den andra frågan avser när växter dör naturligt. Svaret på denna fråga beror på vilken typ av växt man menar. Ettåriga växter och vissa fleråriga växter med ett två- eller flerårigt ”förstärkningsstadium”, så kallade monokarpiska växter, dör när de producerat frö eftersom de är genetiskt programmerade att bete sig på detta sätt. Alla resurser satsas på blommor och frön, därefter dör växten. Andra växter, såsom perenna gräs och örter samt vedartade växter som träd, ris och buskar fortplantar sig under många år, och för dem finns i princip ingen övre gräns för livslängden. De kan bli hur gamla som helst. I praktiken kommer de förr eller senare att dö på grund av någon sjukdom, t ex röta i stammen, eller i samband med att livsmiljön försvinner. Tidpunkten för döden bestäms till stor del av yttre, slumpmässiga faktorer, snarare än av en genetiskt förutbestämd livslängd.
– Stefan Andersson
Jag har en grannfru som påstår att hon sett en trana landa i en fura, min fråga är då kan detta verkligen stämma? Jag har aldrig hört att någon sett detta förut.
Jag har aldrig själv sett en trana i ett träd, eller hört om det, men blir inte förvånad om det är sant. Jag gissar då att tranan suttit i en grov tall med bara grenar i toppen. Det finns många långbenta, typiskt marklevande fåglar, man ibland ser i träd. Jag har själv sett till exempel småspov, svartsnäppa och grönbena sitta i gran- och talltoppar.
I samtliga fall var det under häckningen och fåglarna varnade för min närvaro, troligen hade de ungar. En bra utsiktsplats och man slipper slösa energi på att flyga runt.
Även ”tranlika” fåglar som häger och stork kan ses i sitta i träd. Den alternativa tolkningen i detta fall är ju en felbestämning, att det var en annan art än trana.
– Åke Lindström
Vad skulle hända om tex alla vargar skulle försvinna?
Det finns många, och olika typer av, svar på vad som skulle hända ifall alla vargar försvann. Låt oss i detta fall tänka på situationen i Sverige. Vad gäller människor skulle naturligtvis många bli mycket ledsna över att en art som sedan länge förekommit naturligt i Sverige inte längre finns här. Många andra skulle säkert bli glada. Men din fråga gäller förmodligen om det skulle hända något med övriga arter i naturen om vargarna försvann?
Man kan nog ganska säkert dra slutsatsen att inget väldigt dramatiskt skulle hända. Något dramatisk ”obalans” i naturen skulle inte uppstå, inga andra arter skulle utrotas eller vandra in, bara på grund av detta. Att vargen försvunnit från Sverige har ju faktiskt redan hänt en gång under 1900-talet och inga dramatiska effekter rapporterades då på ekosystemen.
Men mindre dramatiska effekter skulle det säkert få på en del andra arter, som i frånvaro av varg skulle öka eller minska i antal. Vargens bytesdjur, i Sverige främst älg, skulle kanske bli fler? Arter som gärna lever på rester av de döda djur som vargen lämnar efter sig, såsom korp och järv, skulle kanske få det lite svårare? Men det finns också mycket mer komplicerade effekter man kan tänka sig (så kallade ”kaskad-effekter”). Om vargen försvinner och älgarna blir fler, så betas unga lövträd ner i större utsträckning, och då missgynnas många fåglar som är beroende av lövträd.
Ekologi är svårt men spännande!
– Åke Lindström
Jag sysslar med att göra en uppgift i Historia för gymnasister i kvinnohistoria. En teori gör gällande att i primitivare samhällen så sågs inte sambandet mellan sexuellt umgänge och barnafödande av stammarna och därför så var det vanligare att kvinnan blev en gudomlig symbol. Det var ju hon som gav liv till stammen. Stämmer detta? Är inte barnafödandet och sexuellt umgänge sammankopplat hos däggdjur rent instinktivt? Eller är det bara det sexuella umgänget som sker på instinkt?
Nej, det verkar inte stämma enligt dagens forskning. Tidigt under nittonhundratalet kom en del rapporter att isolerade stammar i Australien och Nya Guinea inte förstod sambandet mellan sex och barnafödande. Men i efterhand har detta visats vara en överdrift. Alla moderna folkstammar har någon form av förståelse för sambandet mellan samlag och graviditet, fast man kanske inte har haft möjlighet att undersöka eller förstå de exakta biologiska mekanismer bakom fertilisering. Arkeologiska fynd, som skulpturen ovan som visar två personer som omfamnar varandra på vänster sida och en kvinna med en bebis på höger sida, tyder också på att människor har länge förstått sambandet.
– Jessica Abbott
Jag undrar varför galltvål fungerar så bra på fläckar. Speciellt på blod. Kan detta ha någonting med att galltvålen består av oxgalla som bryter ner fosfolipder i blodcellens cellmembran?
Inget svar på frågan om verkningsmekanism, men galltvålens effekt vad gäller fläckborttagning är tveksam, i alla fall om Råd & Röns test från 2013 på http://www.radron.se/tester/boende-tradgard–husdjur/flackborttagare/ kan anses pålitligt, och det brukar vara fallet enligt min erfarenhet.
– Sigvard Svensson
Jag är inte heller säker angående verkningsmekanismen, men förklaring som du föreslår verkar högst rimlig. Det är också det som antyds på produktens hemsida: ”Oxgallan gör att GALLTVÅL är så effektiv på olja och feta fläckar eftersom gallan är naturens eget sätt att bryta ner fett.”
– Jessica Abbott
Skulle vilja få reda på lite om spindeln på bilagda bilder. Den är fotograferad på La Palma för cirka en månad sedan.
Svårt att säga eftersom skärpan inte ligger på spindeln i den inskickade bilden, men jag skulle gissa på någon av arterna i släktet Argiope. Den liknar en art som heter A. trifasciata och som är känd från Kanarieöarna. I Sverige finns en art, nyligen invandrad, som heter A. bruennichi, getingspindel på svenska, men jag tror inte att detta är samma art.
Släktet räknas in bland hjulspindlarna, som spinner stora, ofta spektakulära, runda nät, i vilkas mitt de brukar sitta och vänta på ett byte som flyger in i nätet. Just släktet Argiope gör ofta en tydlig förstärkning av nätet som en zick-zack formad rektangel, men en sådan syns inte på bilderna. Kanske beroende på skärpan? Dessa spindlar är, trots sin storlek, varningsfärg och svenska namn, helt ofarliga för människor.
– Lars Lundqvist
Jag tänker fördjupa mig i ett projekt och måste först veta en sak som projektet ska handla om, nämligen aska från vulkaner. Min fråga är: brukar det finnas spår av organiska föreningar i en vulkans aska när den når atmosfären (bland annat kol), som kan ge information om vulkanens omgivning (ifall det finns vatten eller annat som kan ge en hint ifall det kan finnas liv i närheten eller vid vulkanen)? Allt brinner väl inte upp när det är på väg upp i atmosfären?
I teorin bör inte vulkaner avge organiskt material, men de gör avger en betydande mängd koldioxid. Men om det finns en skog eller en sjö på sluttningarna av vulkanen när den får ett utbrott, då kan organiskt material transporteras och deponeras bort från vulkanen själv, eller så kan det organiska materialet brännas upp. Mestadels, och i första hand, bör materialet som transporteras ut vara aska.
– Gästinlägg av Daniel Conley, Professor i geologi
Kommentarer