Alaftonfly, Acronicta alni. Bilden skickades in av Gunnel Björcke.
Vad är detta för mångfoting? Fann detta på gamla eken i Vanås skulpturark 15/7 gissar på någon spindelfoting men hittar ingen liknande.
Nej mångfoting är det inte, sannolikt någon fjärilslarv. Och med den färgteckningen och de långa utskotten åt sidorna borde det ju gå att hitta ett artnamn. Såvida det nu inte är någon konstnär som varit framme …
Kungsörnsöga, Aquila chrysaetos. Bilden tagen av Peter Kaminski.
Har funderat på denna fråga ett tag. Hos ett flertal fågel arter ändrar sig irisfärgen under de första levnadsåren. Den kan gå från ljus till mörk (t.ex. vråkar) eller mörk till ljus/gul (kaja, trutar, kärrhökar med flera) eller bara ändra nyans (t.ex. vissa tättingar.) Men vilka mekanismer ligger bakom dessa förändringar av iris pigmentering?
Eftersom ingen verkar ha känt sig manad försöker jag mig på en ”killgissning”:
I alla fall hos många småfåglar och hackspettar går ögonfärgen från brun vid unga år mot gul eller röd hos äldre fåglar. Rent generellt verkar rött/gult hos djur signalera god hälsa, eftersom färgämnena involverade ofta är anti-oxidanter, vilka är svåra att ha mycket av om man är sjuk. Den röda/gula färgen är i så fall en ”hälsostatusmarkör”. Äldra fåglar har ju bevisligen varit friska (hållit sig vid liv) längre än ungfåglar.
En annan möjlig förklaring är att det är en statussignal i sig. Unga fåglar (inte minst hanar) visar med ett brunt öga att de inte har några avsikter att konkurrera om resurser med de äldre och erfarna, vilket skulle kunna betyda att de får vara ifred och inte blir bortkörda. En dominansstatussymbol helt enkelt. Även det omvända kan naturligtvis gälla. Med sitt röda öga signalerar en äldre fågel att den i högsta grad är att räkna med.
Tätört, Pinguicula vulgaris. Bilden tagen av Qwert1234.
Hittade en växt vid vattenbrynet i en sjö, Bösjön norr om Mora. Vore roligt att få veta vad det är.
Bladrosetter av tätört (Pinguicula vulgaris). Bladytan är täckt av slem- och enzymavsöndrande körtlar som gör att små insekter fastnar och löses upp så att växten får ett extra näringstillskott. Man kan läsa mer om arten i Den virtuella floran.
Jag har sedan några dagar fått hundratals harkrankar på min husvägg. Jag undrar varför de dras dit (om det nu finns något svar)
Nu är detta en ren gissning, men det kan vara att de söker efter vatten. Det är känt att t.ex. trollsländor ibland dras till bilparkeringar i stora mängder för att ljuset som reflekteras från bilarna påminner om vatten (del på grund av dess polarisering). Kanske dörrens ljusegenskaper påminner om vatten? Eller att den reflekterar mycket UV-strålning. Det kan insekter se men inte människan, och vissa insekter dras till UV.
Tamkanin, Oryctolagus sp. Bilden tagen av Orlandkurtenbach.
Jag har en tam kanin i 1.5 år ”hona”, undrar om de har menstruationscykel menar blödningar från livmoderslemhinnan hos fertila kaniner som mäniskor.
Nej, det har de inte. En kaninhona upplever hormoncykler men ägglossning sker efter parning, inte vid en viss tidpunkt, och dessa hormoncykler orsakar inte blödning. Det är däremot ganska vanligt med orange- eller rödaktig urin beroende på föda osv, vilket kan ibland växlas med blod.
Vattenpest, Elodea canadensis. Bilden tagen av Kristian Peters.
Jag håller på med ett gymnasiearbete, där jag undersöker den sura miljöns påverkan på vattenväxten vattenpest. Jag undrar därför exakt vad det är som händer med vattenväxter vid en försurning på en mikronivå? Varför dör växter av ett lågt pH-värde? Är det kopplat till att själva fotosyntesen slutar fungera eller vad är det som egentligen händer inne i växten?
Inte enkelt att förklara, men vad jag vet är det ungefär så här:
De flesta växter försöker hålla stabila pH-värden i sina celler. Man har mätt värden på 7,4–7,5 i cytoplasman, medan det i vakuoler är klart surare, med pH 4,5–6. Variationen verkar bero på ytterlösningens pH och växtens egen genetik. Många processer i cellerna är känsliga för vätejon-koncentrationen och vätejoner kan röra sig relativt fritt. Om vätejonkoncentrationen utanför cellen ändras, försöker växten behålla sitt pH-värde i cytoplasman genom att pumpa H-joner fram eller tillbaks genom membraner genom att använda sig av ATP-as enzymet (adenosintrifosfat) som avger och upptar energi genom frigörande eller upptagande av fosfatjoner. Samtidigt är kalium en balanserande viktig jon i balansen. Blir det surare så pumpas alltså vätejoner in i vakuolerna och kaliumjoner ut i plasman. Därför viktigt att växten har tillgång till kaliumjoner och kalium är just det mineral som växterna behöver mest utav. Samtidigt är kalium utsatt för försurningstryck, eftersom det lätt lakas ut från markerna. I vattenmiljöer kan det dock finnas tillräckligt med kalium. Men för alla processer i marken/vattnet och för regleringarna i cellen finns naturligtvis gränser och klarar växten inte att hålla vätejonbalansen i schack så drabbas givetvis snart även fotosyntesen.
Läs t ex
E. Gout, R. Bligny, and R. Douce, 1992. Regulation of Intracellular pH Values in Higher Plant Cells. C-13, P-31, Nuclear Magnetic resonance studies. The Journal of Biological Chemistry. The Amer. Soc. For Biochemistry and Molecular Biology, Inc. Vol. 267, 20:13903-13909. July 15, 1992. USA
Större husspindel, Eratigena atrica (tidigare känt som Tegenaria atrica). Bilden tagen av Kulac.
Härom morgonen upptäckte jag att min treåriga son hade svullnat upp runt vänster fotled och foten var lite missfärgad, röd och varm. Jag trodde att han slagit i foten men det syntes inget kvällen innan. Under dagen blev foten och fotleden allt svullnare och missfärgad och varm. Vi åkte till akuten och fick träffa 4 olika läkare men ingen kunde svara på varför foten såg ut som den gjorde. En liten kvaddel dök upp på em. Läkarena misstänkte något form av bett. Det fanns inga bakterier så vi fick åka hem efter sonen fått antihistamin. Foten blev allt bättre det kommande dygnet och är nu helt bra. Vi letade igenom rummet på jakt efter något som jan ha bitit honom och vi hittade denna. Kan det ha varit denna spindel som orsakade reaktionen under natten?
Spindeln på bilden är en husspindel. Vi har två arter som båda är vanliga inomhus: större husspindel (Eratigena atrica) och mindre husspindel (Tegenaria domestica). Dom är rätt lika varandra, men ett bra kännetecken är att den större husspindeln har mer enfärgade ben, medan den mindre arten har lite randiga ben. Jag vågar inte säga med 100% säkerhet utifrån bilden, men ”din” spindel ut att vara en större husspindel. Oavsett vilken av arterna det är så är det ingenting som du behöver vara orolig för.
Den större arten kan faktiskt bitas så det gör lite ont. Men dess gift är inte farligt för vare sig barn eller vuxna. Om man skulle lyckas bli biten så kan det nog bli lite svullet och rött för att sedan försvinna ganska snart. Men det är väldigt individuellt hur man reagerar på bett och stick av spindlar, myggor och getingar. Så utifrån din beskrivning går det tyvärr inte att avgöra vad din son blev biten av. Men det var ju helt klart något ofarligt och jag är glad att han mår bra nu!
Men det är värt att tillägga att man får anstränga sig rätt ordentligt för att bli biten av en husspindel. Många spindelexperter har hanterat hundratals, ja tusentals, husspindlar utan att de visat någon som helst aggressivitet. Så för att bli biten räcker det inte med att man plockar upp den – man måste också hantera den ganska ovarsamt. Så var snäll mot husspindlarna! Dom är rätt bra på att hålla våra hem fria från flugor och andra insekter!
Kommentarer