Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
I morse när det var lite snö på frusen väg så såg jag ett djurspår jag inte känner igen. Spåret är ca. 5-6 cm utan klor. Olika storlek på fram och bakspår. Inga människor spår i närheten. Hittat spåret på skogsväg vid Upplandskusten. Kanske en dum fråga men så himla nyfiken.
Rimligen en grävling, se http://www.rolfsbild.se/Daggdjur/Gravling/Spar1/gryt%20760508-10.html
– Olle Anderbrant
I ett program (Meny i p1) pratade de för några veckor sedan om en delikatess man kan hitta i öknen i Syrien efter Blixt och åskoväder. De pratade om det som en slags öknen tryffel och jag tror att det var någon slags rosväxt. Vet ni möjligtvis vad detta är?
Det handlar om en svamp som bildar sina fruktkroppar helt eller delvis underjordiskt, vad vi brukar kalla ”tryfflar” *. I det här fallet handlar det om någon (eller några) arter i familjen Terfeziaceae, i ordningen Pezizales, sannolikt i just släktet Terfezia. Familjen har enligt Wikipedia ytterligare två släken, Tirmania och Mattirolomyces. De bildar ektomykorriza** med olika solvändor (Helianthemum), cistrosor (Cistus), ekar och tallar. Som för flertalet svampar så krävs det regn för att de ska bilda fruktkroppar så i dessa torra trakter är det säkert en företeelse beroende av vinterregnen och med kort säsong. Att det skulle krävas att blixtar spräcker jorden för att de ska visa sig ställer jag mig emellertid ytterligt tveksam till.
Olika arter av dessa ”Desert truffles” finns runt hela Medelhavet och mellanöstern och säkert i hela Afrika, med fynd i bland annat Kalahari. Jag vet att de säljs på marknader i Marocko och Tunisien, även om jag inte sett dem själv utan bara på andras bilder. Veterligen finns inga av dessa släkten i nordeuropa.
En Googling på ”desert truffles syria” gav massor av resultat och bilder, bland annat den Wikipedia-sida som jag hämtat mycket av det ovanstående ifrån.
* Tryffel är egentligen bara ett namn på svampar som bildar fruktkroppar mer eller mindre underjordiskt och har ingen systematisk betydelse, tryfflar finns i de flesta svampgrupper såsom soppar och kremlor. Det flertalet säkert anknyter till när ordet ”tryffel” dyker upp är de så kallade ”äkta tryfflarna”, i släktet Tuber. Den svarta Perigord-tryffeln (Tuber melanosporum) och den vita albatryffeln (Tuber magnatum) betingar ofta fantasipriser på auktioner i Frankrike och Italien. I Sverige förekommer två ätliga Tuber-arter på Öland och framförallt Gotland, bagnolitryffel (Tuber mesentericum) och sommar- (eller bourgogne-) tryffel (Tuber aestivim). Gotland kan du åka med på tryffelsafari och leta sommartryffel med hjälp av hund. Här har också startats en hel del odlingar baserade på både gotländsk tryffel och gotländska hasslar och ekar. Det finns mycket mer att säga om dessa svampar och mycket finns att hitta på nätet, även om mycket där är felaktigt.
** Ektomykorrhiza är en symbios mellan vedartade växter och svampar. Det finns flera andra typer av mykorrhiza, slå upp på Wikipedia.
– Sigvard Svensson
Jag har en fråga om stamceller. Skulle man inte kunna forska i det utan att låta ”foster” gå till spillo. I navelsträngen finns det ju stamceller som hunnit dela sig några gånger. Kan man inte ta stamcellerna från navelsträngen och forska i det istället för då går inget liv till spillo och man sparar ju ändå inte navelsträngen.
Ja, det pågår forskning inom området i nuläget, dels för att kunna få en källa till stamceller för forskningsändamål, men också för att i framtiden kunna odla organ från de egna stamcellerna. Problemet är att stamcellerna som hittas i navelsträngen (eller egentligen i blodet i navelsträngen) har ändå differentierats så pass mycket att de endast kan bilda blodceller. Man behöver då utveckla metoder för att göra om blodstamceller till totipotenta stamceller. Än så länge har man inte kommit dit, men det undersöks för fullt. Du kan läsa tidigare svar om stamceller här och här.
– Jessica Abbott
Vi jobbar med skogens ekosystem och undrade om du kunde skriva lite kort om vad de e.
Om du söker på ekosystem i vår sökfunktion så får du reda på hur dessa fungerar i allmänhet. Principerna är de samma oberoende av vilka ekosystem man tittar på. I ett skogsekosystem så är avverkning nog det mest drastiska man kan ta sig för. Eftersom träden är de viktigaste organismerna i skogen, nyckelorganismerna, så får det naturligtvis otroligt stor effekt om man tar bort dom. Faktum är, vilket du själv förstår, att det finns ingen skog längre och sålunda är ekosystemet förstört. Alla andra arter som lever där är beroende av den miljön som skapas av träden. Efter avverkningen så kommer ett ’nytt’ ekosystem att finnas, men detta ekosystem är inte i jämvikt, eller klimax. Det stadiet som kommer kallas för succession, förändring, vilket betyder att växter som har lätta frön, dvs de kan sprida sig långt, och som har lätt att etablera sig kommer att växa upp. Dessa kommer sedan att succesivt ersättas och konkureras ut av andra arter. Om det får ske en fri, utan mänsklig påverkan, utveckling så kommer det förmodligen att växa upp ny skog med tiden, kanske inte samma som fanns där ursprungligen dock. Skogen utgör slutstadiet, klimaxstadiet i successionen.
– Från frågearkivet
Forskar någon kring om det finns en gen vi för vidare till vår avkomma som är vårat medvetande. Alla talar ju om att arterna förökar sig för artens överlevnad, men alla vill ju föröka sig med så bra gener som möjligt kanske för sin egen vinning?
Forskare inom många olika fält är intresserade av medvetandet och var det kommer ifrån. Än så länge finns det fortfarande ingen konsensus, men alla är överens om att det handlar inte om en specifik gen. Det är snarare sannolikt att medvetande uppstår spontant när hjärnan överstiger någon speciell komplexitetsgräns. Det finns en intressant artikel i Forskning och framsteg som behandlar detta ämne. Du kan även kolla en tidigare fråga om det går att återskapa medvetandet i en dator.
När det gäller bra gener, så kan man konstatera att det finns det olika strategier inom den naturliga världen; vissa arter försöker producera så många avkommor som möjligt och hoppas att ett par stycken ska överleva till vuxen ålder (t.ex. lax), andra arter lägger ner mycket tid och energi i en enskild avkomma (t.ex. människan). Vilken strategi som gynnas beror framförallt på miljön.
– Jessica Abbott
Jag har tagit del av Alerstams forskning kring observationer kring utsträckande nattflyttare och dagflyttande sträckfåglar (söderut) men kommer inte i håg på vilka höjder som fåglarna sträcker ut, och vilka intressanta (forskningsfrågor) som kan tänkas återstå.
Forskning och framsteg hade en artikel om flyttfågelforskning förra året som sammanfattar det vi kan inom området idag. Vill du ha mer information om vilka frågor som forskare jobbar med just nu kan du till exempel kolla hemsidan för CAnMove – Center for Animal Movement vid Lunds Universitet. Där finns en beskrivning av många pågående projekt inom flyttfågelforskning (samt andra djur).
– Jessica Abbott
Vad har hänt med våra pilfinkar? Andra år har vi haft tiotals pilfinkar klängandes på varandra vid fågelmataren, men för en månad sedan tyckte jag att de verkade färre och för en vecka sedan var det helt uppenbart. När vi i går kom ner till huset var det mesta av maten kvar i mataren, vilket aldrig brukar vara fallet och i dag, 21 januari, har jag inte sett en enda pilfink. Blåmes och talgoxe verkar vara opåverkade och vår enda rödhake är också kvar. Är detta en lokal företeelse eller har det rapporterats från andra håll? Vårt hus ligger i absoluta sydosthörnet av Skåne.
Vi brukar ha mycket pilfink, men sista veckan har det faktiskt varit gräsligt glest mellan dem. Någon annan som har nå’n uppfattning? Vi har dock inte sett några döda eller några som verkar sjuka så det kan ju bara vara nå’n annanstans. Men det är ju fågelräkning till helgen så då lär vi väl få svar.
– Bodil Enoksson
4-5 under fröautomaten i morse – hyfsat normalt.
– Olle Anderbrant
Nu är det fullt av pilfinkar igen. Gissar att vädret kan ha en del med saken att göra. Vore intressant att veta om frågeställaren också fått tillbaka dem nu!
– Bodil Enoksson
28 – 29 januari, fågelmatarhelgen då vi räknade fåglarna, hade vi ingen pilfink, helgen därpå fanns det en och nu såg jag två samtida ex. (Men istället har vi fått, väldigt vackra, gulsparvar!) Räknade nu på söndagsförmiddagen till minst tjugo pilfinkar! Har inte märkt tidigare år att de varit så helt borta och sen plötsligt, för det är det verkligen, kommit tillbaks i gamla goda antal. Vi har vintermatat fåglar i minst tio år och vanligtvis har pilfinkarna sakta minskat alltefter vintern fortlider, men aldrig tidigare sett att de så helt försvann, för att sen dyka upp igen. Märkligt. Och gulsparvarna är kvar, vackra som någonsin.
– Lars Lundqvist
Antar att snön kan få vem som helst att prioritera de dukade fågelborden!
– Bodil Enoksson
När hösten/förvintern kommer så får vi inkommande besök från dessa små vänner. min första tanke var att det är stor husspindel, men jag tycker inte att det finns nog tydliga bilder där man ser färgen på benen som på denna bild. ÄR det skillnad mellan honor ch hanar? är det en husspindel?
Du har fått in en hane av korsspindel. Till skillnad från husspindlarna är det inte en art som egentligen trivs inomhus, men kan förirra sig dit då och då. Spindelhanar är oftast mindre än honorna och i korsspindelns fall har hanarna en mycket smalare kroppsform.
– Viktor Nilsson-Örtman
Under sommaren har jag fått flera bett som blivit mycket infekterade och med intensiv klåda. Någon mygg har jag varken sett eller hört förrän i natt då jag lyckades se några vid myggnätet och kunde fota fynden. Bor i Brantevik, sommaren har varit mycket torr och det finns inga större sötvattenssamlingar i närheten. Kan ni bestämma vilken art det är?
Christine Dahl, myggexpert, svarar att ”Min förmodan är att det är en mygghona med ett onaturligt utsträckt bakben. Tyvärr är skärpan så dåligt att jag inte kan uttala mig om arten.” Det låter alltså sannolikt att din klåda orsakades av någonting annat, och inte av någon ovanlig myggsort.
– Jessica Abbott
Kommentarer