Gräver krokodiler hålor i sanden för att skydda sig mot hettan?
Krokodilerna/alligatorerna i Florida gör åtminstone gropar i grunt vatten så att de har vatten att ligga i även när det torkar ut. Men om de gräver gropar i sanden på torra land?
– Mats Hansson
Gräver de hålor, så är det troligtvis inte för att de behöver kyla ned sig. Det är i så fall mycket mer effektivt att gå ner i vattnet, eftersom vatten leder bort värme ca 25 gånger bättre än luft.
– Andreas Nord
Däremot lägger väl krokodiler sina ägg i en grop och täcker över dem med jord/sand. Kan det vara det som någon missuppfattat?
Apelsinspindel, Araneus alsine. Bilden tagen av Olei.
Finns det en spindel som bygger bo av torra löv som den lindar silkestråd runt? Vad heter den spindelsorten i så fall?
Det finns flera olika spindlar som bygger sitt bo på detta sättet. Tex Araneus alsine bygger ett konformat bo, ofta av torra löv. Se tex: http://araneidae-cz.sweb.cz/alsine.html Även flera arter i släktena Clubiona och Misumena – och säkert flera andra – bygger också sina bon av torra löv och gräs. I Australien verkar en art som kallas Leaf curling spider vara berömd för sina bon av torra löv: https://en.wikipedia.org/wiki/Phonognatha_graeffei
Så svaret på din fråga är ja, det finns spindlar som gör så. Men för att veta vilken av dom det är så behöver man se spindeln (eller i alla fall dess bo).
– Viktor Nilsson-Örtman
I det här fallet misstänker jag den vanliga Pisaura mirabilis (presentspindel) där honan gör ett s.k. vårdnät bland blad och dylikt där hon vaktar ungarna. Det är en vanlig spindel som man ofta får frågor om därav min misstanke. (Även kärrspindlarna gör vårdnät.)
– Lars Jonsson, spindelexpert, Högskolan Kristianstad
Det låter som om det skulle kunna röra sig om apelsinspindel, Araneus alsine. Som framgår av det latinska namnet, hör den till samma släkte som flera av våra största och vackraste spindlar, som till exempel korsspindel, Araneus diadematus, och kvadratspindeln, Araneus quadratus. Dessa tillhör hjulspindlarna, som kallas så därför att de bygger stora, hjulformade nät. Apelsinspindeln skiljer sig dock från andra i släktet genom att dels inte vara så stor som de andra, honan blir omkring 15 mm, medan andra i släktet kan bli upp till 25 mm eller mer, dels bygga sina nät på lite mer undanskymda platser, inte på husväggar och fönster. Nätet, som liknar hjulspindlarnas runda nät byggs nära marken med navet omkring 15 – 20 cm över marken i skog eller jordbruksmark, gärna i fuktiga miljöer. Från navet drar honan, som hos många andra hjulspindlar, en signaltråd till en reträttplats där hon sitter och väntar på att någon insekt skall fastna i nätet. Gömslet kan vara ett torrt löv som hon formar till en kon och som hålls ihop med hjälp av spinntråden. Arten kallas som den görs på grund av bakkroppens ofta intensiva orange färgen, överströdd med gula fläckar. På engelska kallas den ”jordgubbsspindel” vilket kanske bättre beskriver utseendet. Arten förekommer i Sverige sparsamt från Skåne till Norrbotten.
I radioprogrammet Naturmorgon besvarades en fråga om apelsinspindel i ett telefonväkteri den 5 mars 2011. Det går nog att hitta på SRplay.
Vithaj, Carcharodon carcharias. Bilden tagen av Terry Goss.
Om jag har förstått det rätt så kan exempelvis hajar, rockor och malar känna av de elektriska fält som andra djur/fiskar avger med hjälp av passiv elektrolokalisering. Jag har dock svårt att hitta information rörande andra fiskarter. Jag undrar därför om passiv elektrolokalisering är ett sinne som är vanligt även hos andra fiskar som exempelvis gädda, abborre och gös? Eller kan de på något annat sätt upptäcka elektriska fält från sina byten? Gäddan har ju exempelvis små hål runtom huvudet, kan det vara någon form av elektroreceptorer?
Elektroreceptorerna hajar och rockor har är evolverade från samma typ av sidolinje som benfiskar har. Hajar och rockor har utvecklat Lorenzini-ampuller som kan känna av elektriska fält. Mig veterligen har inga benfiskar utvecklat samma typ av receptor, medan t.ex vissa störarter har evolverat andra typer av elektrosensorer med annan sammansättning. Jag bedömer att det inte är vanligt bland benfiskar att ha elektroreceptorer, utan att deras sidolinje (med dess utskott) används för att känna vibration och tryckgradienter med ibland liknande funktion. Det är lite intressant i sammanhanget att näbbdjur och delfiner har elektroreceptorer som har evolverat på helt annat sätt än hos hajar och rockor.
– Gästinlägg av Anders Nilsson, professor i akvatisk ekologi
Vi gör en labbrapport om mögel, men jag hittar inga bra källor som förklarar vad mögel behöver ha för att växa. Vad är nödvändigt för att mögel ska växa bra??
Fukt
Organisk kolkälla
Mineralnäringsämnen
T ex ett bröd innehåller alltid de två senare, men den första kan vara begränsande för mögeltillväxt.
Bo av östlig bomullssvanskanin, Sylvilagus floridanus. Bilden tagen av Jhansonxi.
Tar verkligen vildkaninmamman delar av sin päls från magen för att inreda boet? Inreder de hålan på fler sätt?
Ja, det stämmer. De använder både den egna pälsen och gräs som boinredning. Det hjälper till att hålla värmen. Vill man läsa mer om kaniner i skönlitterär form kan man läsa ”Den långa flykten” av Richard Adams. Den innehåller en del intressanta fakta om kaniner som vävs in i berättelsen.
Atlasfågel, Ptilonorhynchus violaceus. Bilden tagen av Summ.
Bor atlasfågeln på marken? Stämmer det att atlasfågeln bara gillar blå saker? Stämmer det att atlasfågeln inte gillar rött utan skulle kasta ut det röda föremålet om det hamnade i boet?
Ja, det stämmer. Atlasfågelns hane bygger en stor gång eller sal på marken för att locka honor (se bilden), men honan bygger också bo av kvistar och löv på marken. Hanen samlar på blå föremål för att imponera på honor, och gillar dessutom vissa nyanser av blått mer än andra. Fel färg ratas, och om man lägger dit föremål av fel färg vid hans bygge, kommer hanen att kasta bort dem. De stjäl gärna fina föremål av varandra också, så hanen måste vara ständigt på vakt för att hålla bygget i bra skick!
Mindre skogsmus, Apodemus sylvaticus. Bilden tagen av Hans Hillewaert.
Stämmer det att skogsmöss kan bo i fågelholkar? Är det i så fall vanligt?
Skogsmöss kan samla förråd i fågelholkar; man kan hitta en holk full med nötter eller ollon t.ex. Och de kan säkert bo där också.
– Bodil Enoksson
Nog nyttjar skogsmöss i fågelholkar som bo/rastplats – särskilt vintertid och tidig vår är det inte ovanligt att finna holkar med stora grupper av vuxna djur. Emellanåt, men mer sällan, stöter man också på bon med ungar.
– Andreas Nord
Vad gäller skogsmöss i fågelholkar så förekommer det. De fyller holken med fr a hasselnötter och Hjalmar Dahm har en bra bild på det.
I mitt arbete ska jag besvara frågan: Hur påverkas växter (ex gula ärtor) om man vattnar de med bryggkaffe och vad är orsaken till det? (Jorden har pH-värdet mellan 9 och 8 och bryggkaffet har pH-värdet mellan 5 och 3). Jag har liksom läst, i något blogginlägg eller om det var i en vanligt tidningsartikel, att kaffe hindrar växtens upptag av näringsämne, fenolerna i kaffet påverkar upptaget av glukos från födan via en rad olika mekanismer (ex. fotosyntes). Dessutom läste jag att koffein påverkar omsättningen av glukos negativt. Är den information felaktig? Finns det någon bok som jag kan läsa på om detta? Jag kikade på frågorna här och då fanns en fråga där ni i svaret nämnde boken ”pH and plants, an introduction for beginners. James Small (1964)”, då undrar jag om ni kan tipsa om en liknande bok som är tillgänglig utanför högskolans bibliotek?
Ett jord-pH på 8-9 är högre än normlat och tyder på att du har mycket kalk i jorden. Kaffet kan ha en viss pH-minskande effekt, vilket skulle stimulera de flesta växtarters tillväxt. Koffein är känt att det kan hämma signalerande proteiner som utför proteinfosforylering (se engelska wikipedia om du inte känner till vad detta är). Koffein kan också direkt hämma groddplantor. Men kaffe är en enormt komplex blandning. Det är tyvärr omöjligt att säga vilket av alla kemiska ämnen i det som har effekt utan att först separera allihop, men du kan ju spekulera. Fenoler finns t ex normalt i växter, men när kaffebönorna jäses och rostas bildas många ämnen, t ex andra fenoler, som inte finns normalt i växter.
Smalls bok från 1946 finns bara på universitetsbibliotek. Du kan dock läsa om pH i boken “Jord” som min kollega Håkan Wallander vid vår institution gav ut på Atlantis för bara några år sedan. Den finns nog på bibblan.
– Allan Rasmusson
Bara ett påpekande. En bok som finns i högskolebibliotek är inte alls otillgänglig för ”vanligt folk”. Ett skolbibliotek eller folkbibliotek kan utan problem låna in den till en av sina låntagare. Och bor man i närheten av högskolebiblioteket kan man gå dit själv och få låna den. Man kan för det mesta också få hjälp med sökningar i databaser om man vänder sig dit. Vi brukar i alla fall hjälpa några skolelever varje år. Tillhör också tredje uppgiften.
Så frågeställaren kan vända sig till sitt bibliotek för att få tag på den här boken.
Honungsbi, Apis mellifera. Bilden tagen av Charlesjsharp.
Varför är bin viktiga för vår värld? Vad skulle hända om dom försvann? Skulle övriga djur som äter växter som bin pollinerar dö? Och hur ser situationen ut idag? Hur långt har de gått i frågan om binas överlevnad?
Det är jättestora frågor du ställer och klart besked finns inte på alla.
Första frågan, vad bina har för betydelse och om de skulle försvinna?
Bin har utvecklats tillsammans med blommor i mer än 100 miljoner år, vilket har gjort att väldigt många blommor, speciellt de som vi får frukt och grönt ifrån, lever ihop med bin, dvs blommorna pollineras av bin. Hanliga könsceller förs över av bina till blommornas pistiller och så blir det olika sorts frukter, bär, nötter mm. Skulle alla bina försvinna skulle vi få det svårt. Einstein menade att mänskligheten skulle gå under, och det ligger förmodligen mycket i det. Mer än 30% av vad vi dagligen äter är beroende på ett eller annat sätt av binas pollinering.
Andra frågan om det drabbar även andra djurarter? Visst gör det så, men det är väldigt svårt att sia om hur det skulle gå. Många fruktätande djur (apor t ex) skulle nog drabbas först.
Tredje frågan hur det ser ut idag? Det är ingen tvekan om att olika sorters bin (det finns ca 20 000 olika arter humlor och bin) minskar över hela världen. Orsaken är fr a vår uppodling och borttagning av naturliga miljöer för bin med olika gifters hjälp. Finns inga vilda blommor så kan det heller inte finnas några vilda bin. I gengäld odlar vi ju mycket av det europeiska honungsbiet över hela världen, men det kan dessvärre inte kompensera.
Det finns mycket att säga om detta och jag vill gärna hänvisa dig till en hemsida där det står mycket om bina i miljön och om hur landskapet och olika gifter påverkar. Läs där och återkom gärna med fler frågor sedan (www.ribiof.com).
Jag håller på och skriver en uppsats om olika livsstilar och Hur dessa påverkar människokroppen Jag håller på läser om 5:2 dieten men kan inte hitta så bra info om hur den påverkar människokroppen, hur den påverkar matspjälkningen.
Jag vet inte om man påverkar matspjälkningen med 5:2 dieten, från det jag förstått så är det väl främst att stabilisera insulinnivåer.
Kommentarer