Taggbock, Prionus coriarius. Bilden skickades in av Jonas Lindström.
Vad är detta för skalbagge?
Det är en taggbock, Prionus coriarius. Den hör till skalbaggsfamiljen långhorningar, och utvecklas i grova ved av lövträd (ek och bok) samt i tall. Det är en ganska sällsynt figur, som är rödlistad som ’nära hotad’ (NT).
Jag är nyfiken på vilka som flyttat in i vår gräsmatta, kanske ni kan hjälpa mig att identifiera arten? Jag upptäckt ett antal hål (20-25 st) i gräsmattan, ca 5 mm i diameter och flera centimeter djupa. Vi har gissat att det är nån slags spindel, men vi har aldrig sett någon krypa ut ur hålet. Jag har däremot sett att en bytesfluga har dragits ned i hålet och man kan se ”ansiktet” när de närmar sig utgången (se foto). Vad är de för djur?
Detta är inga spindlar, utan faktiskt skalbaggslarver! Här rör det sig om larver från en sandjägare (släktet Cicindela) av vilka vi har 4 svenska arter. De räknas som en undergrupp i den med svenska mått mätt ganska stora skalbaggsfamiljen jordlöpare (där de flesta djuren är svart och platta).
Den vanligaste och mest spridda av sandjägarna är den gröna dito, Cicindela campestris, som är vackert smaragdgrön med vita prickar, långa metallglänsande ben och kraftiga käkar. De vuxna djuren är aktiva på våren och försommaren. Larverna är glupska rovdjur, som ni sett.
Lockespindel som ömsar skinn? Bilden skickades in av Kristian Ramstedt.
Kan ni svara mig på vad detta är för djur? Det ser lite som en spindel, men jag tycker att det verkar ha alldeles för många ben för att vara det. Ursäkta de lite suddiga bilderna.
Det är inte helt lätt att se, eftersom bilden är lite oskarp. Men eftersom det ser ut som att det rör sig om (för) många, och långa, ben och en liten oval kropp, så gissar jag att du har tagit bild på en lockespindel som är igång med att ömsa (byta hud) som de gör när de växer. Du ser alltså ben både från den gamla huden, och från den ”nya” och lite större lockespindeln som kryper ut. Namnet till trots är lockespindlar inga spindlar, utan en helt egen grupp (ordning) bland spindeldjuren.
Larv av lönnaftonfly, Acronicta aceris. Bilden skickades in av Ingemar Robertsson.
Vad är detta för art? Spinnare? Ca 4 cm, kröp på vägen. (Tjurkhultsvägen 19, 372 93 Hallabro, Ronneby kommun) 2019-07-26 kl. 11
Jag tycker att det ser ut som larven av lönnaftonfly (Acronicta aceris), en nattfjäril som utvecklas på diverse lövträd och som är ganska vanlig från Skåne och upp till Ångermanland.
Humla med pollenkorgar. Bilden skickades in av Anna.
Vet du vad det är för lila ”påsar” som sitter på humlans bakben? Har en liten filmsnutt med, där ser man han typ vill sparka av sig dem..
Tack för fråga och bilder! De lila påsarna är faktiskt pollen från växter (kanske från lavendel om du har det i närheten av ditt hem?). Humlan samlar det på bakbenen i särskilda ”pollenkorgar” och när det är riktigt mycket ser det ut som sadelväskor eller äppelknyckarbyxor, precis som på din bild. Du ser samma sak hos t.ex. tambin.
När humlan inte har något pollen insamlat ser man att bakskenbenen är lite glatta och kantade av långa och styva hår. När djuret trampar omkring i blommorna fastnar mycket pollen på den lurviga kroppen, och humlan ”kammar” sig på med bakbenen för att flytta detta pollen till pollenkorgarna. Jag kunde inte ladda ned din video, men det är helt säkert detta du har sett när du upplevde att humlan försökte sparka av sig påsarna. Det är alltså precis tvärtom – den fyllde säkert på dem!
Din humla är förresten en ”hon” och ingen ”han”, eftersom det bara är honor som samlar pollen!
Älgspillning? Bilden skickades in av Maria Carlsson.
Jag undrar vilket djur som kan ha lagt denna hög? Den är ganska stor, ca 3 knytnävar bred. Vi undrar om det kan vara björn? Högen såg ut att vara ganska färsk då bilden togs i slutet av maj 2019 i skogarna utanför Årjäng i Värmlands län.
Bara baserat på storleken skulle det eventuellt kunna vara björnspillning, men den brukar vara mer avlång och ungefär grov som en handled, alltså inte riktigt i en hög som här. En björn som ätit mycket vegetarisk kost har dock lösare spillning. Dock är björnen fortfarande ett ovanligt djur i Värmland – den senaste inventeringen (hösten 2017) lyckades urskilja 13 olika individer.
Det är ofta svårt från bild, men här får jag sammantaget mer en känsla av sommarspillning från älg. Eftersom älgen äter annan föda på sommaren (färskare och mer lättsmält än under andra delar av året) kan spillningen se väldigt annorlunda ut än ”normalt” (alltså små, ganska torra, och ovala bitar), ofta med stora och ganska lösa högar som här. Det är ju också ett vanligt djur i länet.
Ett bra sätt att skilja sommarspillning från älg från spillning från en mer växtätande björn är att titta inuti spillningen. Älgens avföring är ljusare inuti, brunaktigt eller gulgrön till grön, medan björnens spillning är mörk rakt igenom. Så – titta i spillningen nästa gång!
Vem har bajsat på studsmattan? Bilden skickades in av Christine.
Idag kom jag ut på framsidan utan staket. På vår lilla studsmatta ligger det en bajshög. Vi bor relativt nära skog men ändå mitt bland en massa kedjehus. Jag ställde frågan på Facebook och fler och fler tror på människobajs. Själv tycker jag det verkar lustigt att ett djur skulle välja studsmattan förre rabatten, men en människa borde välja en toalett.
Svårt. Men kan det helt enkelt inte vara från en katt? Får inte intryck av att det är mänsklig avföring.
-Andreas Nord
Konstig katt som inte gräver ner. De lägger inte avföring högt.
-Allan Rasmusson
Det var bara en tanke. Katter som inte gräver ned upplever jag inte som väldigt ovanligt (där jag bor, åtminstone), men placeringen är ju anmärkningsvärd för de flesta djur.
-Andreas Nord
Klart konstig placering, är ju ett instabilt underlag. Annars kan ju i alla fall vissa hundar gärna utnyttja en lite högre plats. En del djur använder ju bajshögarna som markering s.a.s. Men de flesta djur skulle nog inte gilla att gå upp på ett sviktande underlag.
-Bodil Enoksson
Tycker högen företer stor likheter med mänsklig avföring vad gäller både storlek och färg. En stor hund är enda alternativet jag kan komma på. Men oavsett är placeringen väldigt udda!
Koltrast, Turdus merula. Bilden tagen av Malene Thyssen.
En koltrast har byggt bo på min kajak som ligger under takfoten på mitt hus. Jag trodde den skulle lämna boet efter ungar kläckts men nu är det 26/6, den är kvar och jag behöver kajaken. Kan det fortfarande vara ungar? Kommer den lämna boet snart tror ni? Kan jag flytta boet?
Koltrastar påbörjar normalt sin häckning under våren, men det är inte så ovanligt att de gör ett nytt försök under sommaren. Ett koltrastpar kan alltså ha mer än en ungkull varje år. De lägger ett ägg om dagen i tre till fem dagar, ruvar äggen i upp till två veckor, och ungarna är sedan redo att lämna boet efter ungefär lika lång tid.
Om fågeln är tillbaka i boet efter att ha en första kull är min gissning att den har börjat om med en ny häckning. Om honan är där hela eller stora delar av tiden ruvar hon fortfarande äggen, eller så är ungarna ännu så små att hon spenderar tid i boet för att värma dem (små fågelungar av de flesta arter kan inte hålla sig varma på egen hand). När ingen koltrast är hemma kan du titta ner i boet för att se hur långt komna de är. Om det är små ungar i ditt bo nu tar det alltså omkring 10-14 dagar innan det är tomt, längre om honan fortfarande ruvar ägg.
Om boet mot förmodan är tomt kan du ta bort det. Om inte så tycker jag inte att du bör flytta det, eftersom risken är att ägg/små ungar överges, eller att större ungar rymmer från boet för tidigt. Koltrastbon faller väl dessutom inte i kategorin ”lättflyttade bon”, och rent lagligt är nog flytt av ett koltrastbo under en takfot definitivt i gråzonen.
Kommentarer