Fråga en Biolog

Jag har en växt som är en stickling från en stickling. Alltså en planta som har gjort sina egna rötter varje gång.

Fråga 1: Är detta samma växt DNA-mässigt?

Fråga 2: Blir varje stickling lite ”sämre” eller kan man anse dom likvärdiga i motståndskraft, hur dom kommer att växa och frodas?

1. De är kloner. Men skall man kalla det “samma växt” så bör de också ha fysiskt kontakt med varandra. Granen ”Old Tjikko” t ex är en individ; en rot som skjutit nya skott om och igen under årtusendena.

2. Inte över kortare tid, så du kommer inte att märka det; men över lång (evolutionär) tid kommer asexuell föryngring leda till att mutationer ackumuleras. Hur fort det går beror på mutationsfrekvens (strålning, stress etc.) och växtens reparationsförmåga. Maskrosor som inte förökar sig sexuellt, kommer t ex inte att finnas kvar om nån miljon år.

Det är generellt bäst att ta en stickling, för då kan du välja ut en individ med egenskaper man gillar. Ta t ex inte från sjuka eller angripna individer. Vid frösådd eller köp av liten planta vet du inte lika bra vad du kommer att få.

-Allan Rasmusson

juli 8, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är detta, köpt som murgröna.

Det är sommarmurgröna, Delairea odorata, som är en korgblommig växt och inte alls släkt med murgröna.

juli 5, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag älskar att klättra i träd men har en enorm fobi för ormar. Jag undrar bara om det finns ormar i träden?

Min erfarenhet av detta är från Aktse, Sarek, 1978 där vi såg en jättehuggorm (1 m?) som satt (?) en meter upp i ett videsnår. Inget träd förvisso, men den hade ”lämnat marken”.

-Åke Lindstöm

I Sverige finns inga trädlevande ormar på samma sätt som i ¨de varma länderna¨, där det finns ormar som hela sitt liv uppehåller sig i träd och lever av fågelägg och ungar. För säkerhets skull kollade jag i Collins field guide: Reptiles & Amphibians of Britain & Europe. Av de tre arter ormar som finns i Sverige finns det bara noterat att hasselsnoken kan klättra: ¨Huvudsakligen marklevande men kan klättra i buskar på hedar (bushy vegetation such as heather).” (min översättning). Med tillägget: ”Sägs vara intelligent (för en orm!)”. Inga noteringar om klättrande för varken snok eller huggorm, men vid enstaka tillfällen kan säkert alla tre arterna uppehålla sig korta stunder på lägre höjder i vegetationen.

Så Ella, klättra du bara på, och glöm din rädsla för ormar. Det finns färre sådana i träden än på marken!

-Lars Lundqvist

Har kollat runt lite bland herpetologer i bekantskapskretsen och slutsatsen är att både snok och huggorm (och även hasselsnok) kan klättra i träd och buskar, men inte gör det speciellt ofta.  

Nu är jag själv ingen större trädklättrare, men har aldrig ens reflekterat över chansen att möta en svensk orm i ett träd. Och jag hade inte uppskattat ett sådant möte, så jag tycker också att Ella ska känna sig helt lugn. Chansen är betydligt större (men ändå mycket liten) att stöta på dem på marken. Gissningsvis skulle ormen bli betydligt mer rädd än Ella vid ett eventuellt möte i ett träd. Den bör ju känna sig ganska utsatt när den är ovanför marken!

-Bodil Enoksson

juli 3, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag har humlor, tror det kan vara hushumla, som har byggt bo i en fågelholk. Skall jag tömma den och göra rent i höst, och i så fall även ta bort det de byggt igen hålet med? Eller vad rekommenderar ni?

Du kan lugnt rensa holken i höst, när aktiviteten upphört i humlesamhället. Kolonin dör på hösten, men lever vidare nästa år genom att drottningar som parat sig på sensommaren övervintrar i marken och grundar ett nytt samhälle nästa år.

-Andreas Nord

juli 1, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hva er dette for egg? Funnet i Trøndelag, Norge

Jag tycker att detta ser ut mer som en slemsvamp (slimsopp på norsk) än som ägg. Trots namnet är de inte alls nära besläktade med svampar, utan utgör en helt egen organismgrupp. De kan slå sig samman till en typ av amöbaliknande ”supercell” och kallas då för plasmodium. I den här livsformen kan slemsvampen faktiskt röra sig, från någon millimeter till ett par centimeter i timmen! Det här gör den för att skaffa mat, t.ex. multnande växtdelar, bakterier eller svampar, som plasmodiet omsluter och bryter ned. I Sverige finns drygt 270 arter slemsvampar, i Norge kanske något färre men det är bara en gissning. 

Vad just din bild visar vågar jag inte säga säkert, men kanske kan det vara en ljus variant av trollsmör (trollsmør; Fuligo septica).   

-Andreas Nord

juni 28, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för insekt?

Det är en vivel (snytbagge) i släktet Phyllobius, en skalbagge alltså. Vilken art det rör sig om är svårt att säga säkert från den här bilden. 

Ett tips om du skickar in fler insektsbilder: ange alltid var och när bilden är tagen, och också gärna ungefärlig storlek på djuret om du vet. Det underlättar bestämningen väldigt mycket.

-Andreas Nord

juni 26, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag tänkte höra vad detta är för en insekt? Vi bor i ett radhus och har en dörr som går mot en skog. Vi fann denna insekt ca: 7m från dörren.

Det är en hane av skogskackerlacka, Ectobius lapponicus, vår enda naturligt förekommande svenska kackerlacka. Den är vanlig i hela landet, och är inte ett skadedjur på något vis.

-Andreas Nord

PS. Skriv gärna när och var bilden är tagen nästa gång du skickar in bilder på insekter. I det här fallet gick det bra ändå, men ofta gör det allt lite enklare.

juni 24, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om alla vattenmolekyler som passerar genom min kropp under ett år spreds ut över jordens yta, hur många skulle då finnas per kvadratmeter? Om alla dessa representerades av ett julgransljus skulle skogen vara helt upplyst om natten?

En rolig räkneövning!

Om man antar att ungefär en liter vatten passerar genom din kropp varje dygn så pratar vi alltså om 365 liter vatten.

Varje liter vatten väger ca 1 kg = 1000 g. Molvikten för vatten är 18g/mol, vilket ger att en liter innehåller 1000 / 18 = 56 mol (avrundat). 1 mol är 6 * 10^23 molekyler (en sexa följd av 23 nollor). En liter vatten innehåller alltså 56*6*10^23 = 3,4*10^25 molekyler.

Genom din kropp passerar då 365 * 3,4*10^25 = 1,2*10^28 vattenmolekyler varje år, i runda slängar.

Jordens yta är ca 510 000 000 km^2 = 5,1*10^8 km^2 = 5,1*10^14 m^2 (kvadratmeter)

Vattenmolekyler per kvadratmeter blir då:  1,2*10^28 / 5,1*10^14 = 2,4 * 10^13  = 24 biljoner (24 följt av 12 nollor = 24000 miljarder)

Det blir många julgransljus!

Om varje ljus lyser med 1W så blir den sammanlagda effekten (för hela jorden) 1,2*10^28 W. Solen lyser med 3,8*10^26 W. Alla vattenmolekyler skulle då motsvara 1,2*10^28 / 3,8*10^26 = 32 solar! Jorden skulle vara en starkt lysande stjärna 🙂

PS – Barn brukar uppskatta uppgiften att varje vattenmolekyl på jorden rimligen någon gång passerat genom en dinosaurie. Vi dricker alla dinosaurie-kiss… 

-Jörgen Ripa

En liknande fråga är det klassiska exemplet (Bill Bryson – A short history of nearly everything) att varje människa innehåller ungefär en miljard atomer som satt i Adolf Hitler när han dog.  Hitler blev ju bränd och därmed atomerna väl fördelade över planeten.

-Allan Rasmusson

juni 19, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag undrar vilken skalbagge vi har hittat på en strand vid en insjö ett par mil söder om Sundsvall? Skalbaggen var ca 2 cm lång.

Det är en bladbagge i släktet Donacia, som på svenska kallas för rörbockar. Vi har 21 arter i landet. Bilden är oskarp, men jag tycker att de långa och övervägande ljusa benen, långa fötterna, och allmänt slanka utseendet talar för ett exemplar av grön vassbock, Donacia clavipes. Det är i så fall första fyndet i Medelpad.

-Andreas Nord

juni 17, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Träffade på denna trötta herre/dam på morgonen, aldrig sett maken. Storlek: ca en gammal femma. Vad är detta för något?

Det är en poppelsvärmare (Laothoe populi). Det är ett allmänt, men likväl mycket praktfullt, djur som hos oss utvecklas särskilt i asp men också i andra videväxter som sälg och knäckepil. Mer information finns även här.

-Andreas Nord

juni 14, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar