Fråga en Biolog

Idag hade jag en fantastisk arbetsdag i naturen på södra Gotland och det första jag stötte på var en ekorre med vit svanstipp. Kroppen var klassiskt rödbrun i varm färg och svansen något mörkare. Det udda var alltså att svanstippen helt abrupt övergick från ”normal” färg till vitt. Tyvärr hade jag varken kamera eller telefon i närheten och jag fick alltså ingen bild. Jag trodde först att svansen blivit skadad och att färgen förändrats efter det men när jag googlade lite förstod jag att en likadan kurre setts i Helsingborgstrakten för tio år sedan. Det finns säkert fler. Är det en vanlig variation eller är det något annat?

Det är inte helt ovanligt att ekorrar har denna typ av missfärgning på svansen. Svårt att veta vad det beror på, men en gissning är förfrysningsskador, som kan ge upphov till fläckvis brist på pigment. Ekorrar kan använda svansen som ett slags täcke när de ligger och sover, vilket de gärna gör när temperaturen går ner mot flera minusgrader, och förmodligen är blodtillförseln till svansen ganska dålig i denna vila. Bifogar en bild på en annan ekorre.

-Lars Lundqvist

oktober 21, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En grå/brun/svart snabbkrypande insekt. Maken har haft (ca 3 ggr på sensommaren) denna insekt krypande på sig. Vet ej vad det är för något eller om den bits. Myket obehagligt och svår att ta död på. Det är i varje fall inte en älgfluga men den påminner i storlek 5-7 mm.

Nja, även om bilden är oskarp får åtminstone jag känslan av att det är en älgfluga (som egentligen heter hjortfluga),  Lipoptena cervi. En lusfluga (Hippoboscidae) är det i alla fall, och min magkänsla är att storleken på 5-7 mm och aktivitetstiden (sensommar, när hjortflugan svärmar) bör utesluta de flesta andra svenska arter (av vilka det finns 14 olika totalt), men jag är ingen expert på dessa djur. 

Just lusflugorna har, som du säger, ett ganska speciellt beteende och de är rätt motståndskraftiga. De kan bitas, och det kan såklart vara lite obehagligt. Mest är det dock boskap och vilda djur som besväras. För oss är den allmänna uppfattningen att det är ett ofarligt djur.

-Andreas Nord

Bara en liten kommentar vad gäller ofarligheten.

Jag känner till ett fall för ett antal år sedan i Östra Sönnarslöv (med stor dovhjortspopulation!) där en person efter bett av många hjortflugor reagerade så kraftigt att vederbörande akut fick uppsöka sjukhus för vård. Beroende på individuell känslighet finns alltså en risk, om än liten.

Samma sak förekommer när det gäller förtäring av svamp och i det fallet är det inte ovanligt.

-Sigvard Svensson

oktober 18, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är detta för djur?

Det är faktiskt en skalbagge, i den skalbaggsfamilj som kallas för kortvingar. Av Sveriges drygt 4500 olika skalbaggar är faktiskt hela en fjärdedel olika kortvingar.

Just ditt djur är faktiskt Sveriges största kortvinge. Den heter Ocypus olens, och brukar på svenska kallas för stinkande kortvinge. Den ser lite aggressiv ut, men är helt ofarlig.

-Andreas Nord

oktober 16, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag har en fråga till mitt gymnasiearbete i år. Hur separerar man transfett från det omättade cis-fettet? Jag hade tänkt att värma rapsolja eller olivolja och se om halten transfett ökar. Finns det material att göra det på ett gymnasium eller behöver jag besöka ett universitet eller ett labb? Några bokrekommendationer och länkar skulle vara till stor hjälp.

Olika fettsyror brukar separeras och identifieras med så kallad gaskromatografi. Det är en dyr maskin och jag skulle bli mycket förvånad om någon gymnasieskola i hela Sverige eller världen har en sådan. Däremot är de ganska vanliga på universiteten.

Jag tycker det låter rimligt att du skulle få en ändring av raps- och olivoljans fettsyror om du värmer dem i en gryta eller stekpanna hemma i köket. Det vill säga att dessa oljor som innehåller mycket omättade fettsyror i cis-position får en ny sammansättning som innehåller mättade fettsyror och omättade fettsyror i trans-position. Detta borde du helt enkelt kunna visa genom att du låter oljorna svalna igen och se om deras smältpunkt ändrats. Den olja du värmt borde helt enkelt stelna vid högre temperaturer än den ursprungliga raps- och olivoljan. Du kan sätta dina prover i rumstemperatur, kylskåp och frys till att börja med och se om de olika temperaturerna får något av oljorna att stelna. Denna metod är ju givetvis inte så avancerad som gaskromatografi men betydligt enklare.

TÄNK PÅ att oljan i grytan eller stekpannan är mycket varm. Det är stor skillnad att spilla kokande vatten på sig jämfört med upphettad olja. Jag skulle rekommendera dig att inte utföra uppvärmningen ensam. Se också till att ha kallt rinnande vatten i närheten så att du kan sticka in en bränd hand i det rinnande kalla vattnet. Spola länge (inte bara några minuter) tills den brännande känslan inte känns längre. Kommer det brännande tillbaka, så stick in handen i det kalla vattnet igen.

Se också till att inte hälla vatten i den uppvärmda oljan. Vattnet kommer då att störtkoka och sprätta olja och vatten på dig.

Lycka till och ha så kul!

-Mats Hansson

oktober 14, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Har de senaste nätterna vaknat av vad jag tror vara en fågelns gälla lätte. Första natten var den riktigt nära, de andra lite längre avstånd men samma läte. Nu undrar vi vilken fågel kan det ha varit? Ett ganska gällt skrik, ganska entonigt men vid varje tillfälle upprepad ton 4 gånger innan nästa läte. Sedan upprepning på samma sätt med just 4 tonstötar. Detta har hänt i slutet av augusti o jag och min man funderar så vem det kunde vara. Förhoppningsvis kan Ni svaret.. och då blir jag så tacksam annars får vi forska vidare om vi får tålamod till det.

Inte helt lätt det där, i alla fall inte för mig. Det hade varit bra att få lite mer information om var i Sverige ni bor och hur naturmiljön runt ert hus ser ut.

Ett mycket vanligt läte att höra nattetid vid denna tid året är kattugglans ”klä-vitt”, i alla fall om man bor i södra halvan av landet och har en trädgård (eller i närheten) med stora träd. Lätet kan defintivt beskrivas som ”ett ganska gällt skrik”, men det är snarare ”två-tonigt”. Vet inte heller hur det stämmer in på ”fyra tonstötar”. Lätet brukar i vilket fall repeteras flera gånger, men inte alltid fyra gånger.

På sidan  https://www.xeno-canto.org/ finns fågelläten från hela världen. Skriv i sökrutan in (exakt): nr:26867 så kommer en variant av lätet där.

-Åke Lindström

oktober 11, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi har – vid vårt fritidshus i Lohärad i Norrtälje – en helt svart ekorre som bor i en gammal ek alldeles intill huset. Den är helt orädd och promenerar lugnt förbi oss när vi sitter på vår östaltan. Jag har aldrig tidigare sett en svart ekorre men jag tror att det finns en stor svart någonstans i USA. Är det vanligt med mutationer här i Sverige?

Jag gissar att det är en ovanligt mörk vanlig ekorre. Vanligtvis är de ju rödbruna sommartid och mer grå vintertid, men mycket mörka/svarta observeras då och då. Kan dock även  var en mutation som gjort den helt svart.

Till England infördes den östliga grå ekorren från Nordamerika. Det är den man t.ex. ser i parker i London. På några  ställen (bl.a. i Cambridge)  kan man dock se en helt svart form. Även i Nordamerika finns det en svarta variant och vad jag förstår är det oklart om de svarta i Storbritannien  har s.a.s. muterat på plats, eller om man även introducerat några svarta individer från USA.

Överlag är svarta varianter inte helt olika hos ekorrar.

Trevligt med en så orädd ekorrgranne!

-Bodil Enoksson

oktober 9, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag ska snart börja att skriva mitt gymnasiearbete och har tänkt att undersöka hur smörgåskrasse växer när man vattnar de med vanligt kranvatten vs vatten med något ämne i. Min första tanke var olika mängder koffein exempelvis 100mg, 50mg samt inget koffein. Men tänkte att jag kan vända mig till er och se vad ni tycker om detta. Skulle koffein vara ett bra val av ämne eller borde jag välja något annat? Isåfall vad?

Jag skulle testa olika mängder växtgödning (kväve och forfor) och se hur det påverkar hur mycket biomassa du kan få. Konstgödning är mycket debatterat. Nackdelarna är att all gödning inte tas upp av växterna på våra åkrar, så att de läcker ut i sjöar och hav och orsakar algblomning etc. Vissa växtarter gynnas av kväve så att de kväver andra blommor, vilket har lett till en utarmning av floran. Detta har nog bara botaniskt intresserade personer insett och man kan idag fråga sig varifrån alla gamla visor som handlar om ängar och blomsterprakt kommer ifrån. Fördelarna med gödningsämnen är att vi kan producera mat till jordens befolkning.

Det finns mer politiska vinklingar på detta. Det mesta av fosforn som bryts i världen finns i Västsahara som är ockuperat av Marocko. Det är också en resurs som beräknas ta slut om cirka 100 år.

Produktion av kvävegödning görs genom Haber-Bosch processen. Denna process förbrukar 5% av världens naturgasproduktion/år eller 2% av världens energiåtgång/år och är antagligen världens mest ekonomiskt viktiga kemiska process. Man beräknar att användningen av kvävegödning har 4-dubblat jordbrukets produktion och 80% av det kväve som finns i vår kropp kommer från Haber-Bosch processen.

Således finns mycket att diskutera från ett mycket enkelt experiment som du kan göra med lite smörgåskrasse och en flaska växtgödning från ICA.

-Mats Hansson

oktober 7, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi ska precis påbörja ett gymnasiearbete i biologi där vi planerar att odla och undersöka en växt som är utsatt för realistiska effekter av klimatförändringar. t.ex. ökad mängd tungmetaller i jorden, försurat regnvatten, ökad mängd CO2, högre temperatur eller liknande. Vi ska jämföra den med en frisk växt från dagens förhållanden. Vi kommer antagligen inte kunna undersöka alla aspekter och det måste göras under en kort tid. Därför skulle vi vilja fråga först om ni har något bra tips på en växt som man tydligt kan se förändringar på och som också växer ganska snabbt. Vi vill gärna att den är lik dagens vete, havre eller liknande för att kunna dra kopplingen till matproduktionen (jordbruket) i framtiden. Vi har fått förslaget backtrav, men detta är ju lite svårt att få tag på. Likaså om ni har någon åsikt om vilken aspekt t.ex. tungmetaller eller temperatur, som är enklast att se resultat på, på den valda växten.

Det låter som ett kul projekt. Temperatur och torka låter som det lättaste att titta på. Vilka tungmetaller har ni tänkt er? De som betraktas som problem brukar vara kadmium, bly och kvicksilver men de ska ni nog undvika att använda. Ert restmaterial måste ju slängas någonstans och förr eller senare hamnar det i naturen. Dessutom är det hårda restriktioner på dessa så det är knappt vi får ha dem ens på universitetet.

Jag jobbar med sädesslaget korn. De växer snabbt så att man lätt får 1-2 blad på 1-2 veckor. Ska man få dem att sätta frö och mogna så tar det 3-4 månader. Därför skulle jag föreslå att ni gör er experimentuppställning så att ni odlar dem till det stadium där ni får kanske 3 blad. Då hinner ni repetera experimenten och göra flera experiment, då ett experiment brukar leda till nästa.

Ge mig en adress, så skulle jag kunna skicka frön till er. Jag skulle dessutom kunna skicka frön av en mutant som inte gör bladens skyddande vaxlager. (Mutanten är inte GMO.) Dessa borde vara känsligare för uttorkning. Man skulle kunna visa detta genom att klippa blad av samma storlek (vikt), lägga dem på ett papper och blåsa med en hårfläkt lite stilla på håll för att påskynda vattenförlusten. Vattenförlusten räknar man fram från hur mycket vikt (vatten) som bladen har förlorat efter en tids torkbehandling. Man kan också låta dem lufttorka vid olika temperaturer. Det skulle man dessutom kunna göra i närvaro/frånvaro av ljus för att se om vattenförlusten ändras om det finns ljus eller inte. Deras stomata (luftintag på bladens undersida, syns i ett preparermikroskop om ni har ett sådant) regleras delvis av ljus och om de är öppna så förlorar de lättare vatten.

-Mats Hansson

oktober 4, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bi eller geting? Har aldrig sett den förut. Bor i Västerbottens inland. Tacksam för svar.

Det är en humla, dvs. ett slags bi och inte en geting. Jag får lite känsla av att det kan röra sig om en stensnylthumla, Bombus rupestris, men vinkeln är för knepig (för mig, åtminstone) för att jag ska våga vara säker. 

-Andreas Nord

oktober 2, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi hittade en orm på tomten i sommarstugan men är osäkra på om det är en snok eller en huggorm? Den var drygt 50cm lång och helt svart. Hoppas att du kan hjälpa oss att se vilken sorts orm det är.

Det är en huggorm. De är ibland svarta som på din bild, särskilt utmed kusterna. Att det inte är en snok ser man t.ex. på att huvudet är ganska kantigt, och har många små fjäll. Snoken har ett mer avrundat huvud, och fjällplåtarna är större. Om du zoomar in på bilden ser du också att pupillen är högre än bred, dvs. åt det vertikala hållet. Snokar har rund pupill.

-Andreas Nord

september 30, 2019

jessicaabbott

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar