Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Fettspindel

Mosad fettspindel? Bilden skickades in av Marcus Gunberg.

Kan detta vara en Svarta änkan? Bilden togs i Munkedal 2018-04-17

Jag tycker inte att det ser ut som någon svart änka (Latrodectus mactans) eller annan änkespindel (släktet Latrodectus). Får jag gissa, vilket är svårt eftersom djuret är mosat, skulle det kunna röra sig om en fettspindel (Steatoda bipunctata) eller någon annan Steatoda-art, som är vanliga nära människor och alldeles ofarliga.

Svarta änkor är för övrigt sävliga och fredliga djur, och betten har oftast långt mycket bättre prognos än vad som ibland sägs i media. Det förekommer ibland att svarta änkor hittas i Sverige, i regel då de följt med olika importer. Ryktet om att det är en etablerad art i landet är dock felaktigt.

-Andreas Nord

november 13, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Flytande kastanjer

Kastanjer, Aesculus hippocastanum. Bilden tagen av Andrew Dunn.

Nu i höst-tider så är vi i ett undersökande kring kastanjer tillsammans med vår barngrupp … Vi har upptäckt att vissa flyter, vissa sjunker. Varför är det så? Vad beror detta på?! Vi har undersökt & undersökt men inte kunnat hitta något samband.

Generellt innehåller växtvävnader i varierande grad många små luftfyllda utrymmen mellan cellerna, och därför flyter många växtdelar i vatten. Frön är en rätt så kompakt vävnad och ofta med mycket tung stärkelse inuti, men de varierar ofta vad gäller hur stor del av utrymmet innanför fröskalet som fylls av fröet. Resten blir luftficka. Denna luftficka blir också större när själva fröet torkar in och blir mindre under lagring. Jag vet inte just för kastanjer, men det är rimligt att vissa flyter och andra sjunker beroende på hur länge de torkat (förutom en naturlig variation). Ni kan prova att skära igenom kastanjerna och se hur mycket luftficka det finns mellan frö och fröskal. Samt prova om fröet ock fröskalet flyter var för sig. Ni kan också prova att förvara dem torrt respektive fuktigt några veckor och se om det på verkar. Förutom torkeffekter kan det i en del frön vara som så att det bor en larv inuti fröt och som äter upp det, eller ett frö kan vara angriper av en sjukdom. Detta kan också påverka densiteten, och därmed flytförmågan.

-Allan Rasmusson

november 11, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Trädödarlarv

Larv av större träfjäril, Cossus cossus. Bilden skickades in av Stefan Bengtsson.

Undrar om du kan tala om för mig vad detta är för larv? Den kröp på min gräsmatta här i Lomma idag. Ca 7-8 cm lång. Trodde jag sett det mesta men den här var ny.

Det är den pampiga larven av större träfjäril (Cossus cossus), som ibland kallas för trädödare (träd-ödare). Den söker nu en plats att förpuppas på, och kommer sedan att kläckas ut till en ganska stor, och på sätt och vis rätt vacker, grå nattfjäril. 

-Andreas Nord

november 8, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Större husspindel

Större husspindel, Eratigena atrica . Bilden skickades in av Cecilia Dahlen Berglund .

Hittade en gigantisk spindel hemma. Två sekunder innan hunden knep den hann vi stoppa henne och fånga spindeln på bild. Funderar på om vi faktiskt hittat en luffarspindel eller om det är en stor husspindel. Den hoppade nästan fram. Vi bor nära brofästet i Bunkeflostrand.

Det är en större husspindel (Eratigena atrica), ett typiskt inomhusdjur som man lite fler av i husets uppvärmda utrymmen vid den är tiden på året. Luffarspindeln (Eratigena agrestis) är mer av ett utomhusdjur, och är mer kompakt (kortare ben relativt kroppen) än större husspindeln. 

Hur man skiljer de båda arterna åt kan du läsa mer om här:

https://fragaenbiolog.blogg.lu.se/luffarspindel-eller-storre-husspindel/

-Andreas Nord

november 6, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Asp

Aspträd vid Gränsö kanal.

Just nu finns ett magnifikt träd på Gränsö, nära Gränsö kanal, utanför Västervik. Hela trädet är översållat med långa gröna hängen. Vad är det för träd?

Asp (eller möjligen någon utländsk släkting, gemenligen kallade för ”poppel”).

-Torbjörn Tyler
november 4, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Humledöd

Ljus jordhumla
Ljus jordhumla (Bombus lucorum) är en vanlig art i Sverige.

Vi kom ner till vårt sommarhus och blev förtvivlade för det låg hundratals döda humlor i huset. De flög även omkring rätt många som vi naturligtvis släppte ut. Vi mailar jourhavande biolog som menar att det inte är en ovanlig händelse. Vi hittade var de kom in och täppte till hålet inne i huset. Vi såg då att humlorna flög in och ut i det hål som de kom in till boet utifrån. Min fråga: Varför hittade humlorna in i boet utifrån och kunde flyga ut igen men när de flög in i huset hittade de inte tillbaka så de kunde flyga ut igen?

Det stämmer att hösten är lite av en massdöd för sociala steklar som humlor, eftersom det bara är honorna som överlever vintern.

Jag är inte riktigt säker på att jag förstår vilket hål humlorna flög in och ut i efter att ni tätat in till huset. Jag hoppas att jag inte missförstår, men kunde det inte vara så enkelt som att de har tränat på att hitta in och ut i sitt bo, men att det blir väldigt svårt att hitta ett litet hål för att fly om man kommit in i ett stort hus. Dvs. ert vardagsrum fungerade lite som en mjärde, fast för humlor.

Med det sagt, så var humlornas dagar ändå räknade (av helt naturliga orsaker)!

-Andreas Nord

november 1, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fridlysta grod- och kräldjur

Snok, Natrix natrix. Bilden är tagen av Marek Szczepanek.

Grodor och kräldjur är ju fridlysta om jag förstått rätt. Innebär det att jag inte kan ta med levande grodyngel eller tex en kopparödla och visa på fritidshemmet där jag arbetar?

Det stämmer att alla svenska grod- och kräldjur är fridlysta. Däremot finns ett undantag för kopparödla, skogsödla, mindre vattensalamander, vanlig groda, åkergroda och vanlig padda.

Här är det enligt Naturvårdsverket tillåtet att:

1. samla in ägg (rom) och larver (yngel), om a) det sker i liten omfattning för studie av äggets eller larvens utveckling till djur, b) det insamlade materialet eller, när det har utvecklats till djur, djuret snarast återutsätts på den plats där materialet samlades in, och c) insamlingen inte har något kommersiellt syfte.

samt,

2. fånga in enstaka exemplar in för studie, om exemplaret inte flyttas från den plats där det fångades och snarast släpps tillbaka på den platsen.

Det betyder att du kan ta in ägg eller yngel av de groddjur (paddan, grodorna, salamandern) som nämns ovan och studera tillsammans med barnen, under förutsättning att ni sedan släpper tillbaka djuren där ni hittade dem. Däremot får du inte ta med dig en kopparödla tillbaka. Vill ni studera den (eller en skogsödla) måste du fånga och visa djuret på plats.

-Andreas Nord
 
oktober 30, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Mätare och mott

Rislövmätare
 Rislövmätare, Idaea seriata. Bilden skickades in av Anders Green.

Jag skulle behöva hjälp att identifiera ett par insekter som jag har påträffat i vår villa.

Det är några vanliga arter. Bild ett visar Idaea seriata, rislövmätare och bild fem och sex visar Aphomia sociella, humlemott. För bild två till fyra är det lite oklart exakt vilken art det rör sig om, men möjligen Hofmannophila pseudospretella, trepunkterad skräpmal.

-Markus Franzén, fjärilsexpert på Linnéuniversitetet, och Jessica Abbott

oktober 28, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vattenrening

En satellitbild av Östersjön.
En satellitbild av Östersjön.

Hur fungerar frekvensresonansteknik? Det sägs att man kan använda denna teknik för att rena vatten? Hittade en hemsida www.nilemarks.se som säljer en produkt för detta men begriper inte riktigt hur applikationen fungerar och vad den är?

Inte ens tillverkaren Nilemarks kan eller vill förklara hur den fungerar. En vattenrenare man fäster utanpå vattenledningen? “Frekvensresonansteknik”? Tror man ska vara väldigt skeptisk. Jag lyckas inte hitta någon oberoende test. Läs gärna varningen på Vetenskap o Folkbildnings hemsida : https://www.vof.se/folkvett/ar-2003/nr-1/notiser/

-Jörgen Ripa
oktober 25, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Andas under vatten?

3D-modell av en vattenmolekyl.
3D-modell av en vatten-molekyl.

Detta är min stora fråga i hela mitt liv. Vi vet att vatten molekyl är H2O( Hydrogen och Oxygen) Lite allmänt: det betyder att om man bryter ner vattenmolekylen, får man oxygen och hydrogen.

Nu tänk dig så här:
Tänk att du simmar inne i havet och du har på dig en hjälm på huvudet en liknande modell som astronaut vänder, fast din hjälm har annan funktion, din hjälm kan ta vatten från havet och bryta ner vatten molekylen och ge dig oxygen och skicka ut hydrogen från din hjälm. Det betyder att människa kan simma in i vatten med hjälp av en sådant hjälm utan någon brist av syre.

Min fråga är:
Är det möjligt att man bryter ner vatten molekylen med hjälp av någon form mekanik maskin in i vatten och kunna släpa ut hydrogen och hålla kvar oxygen för att kunna använda oxygen för att andas?

Den ‘maskin’ du beskriver är elektrolys, som går ut på att man leder en elektrisk ström genom vattnet. På köpet spjälkas vatten-molekyler till syre och vätgas, precis som du beskriver. Kruxet är att elektrolys kräver ganska mycket energi – det krävs helt enkelt mycket energi för att separera vätet och syret. Tekniken används på de största militära ubåtarna, men de har med sig egna små kärnkraftverk så energi är inget problem. Vad jag förstått skulle det krävas ganska stora batteri-pack för att generera tillräckligt med energi för att få syre till ett längre dyk. En annan teknik som används för att kunna dyka länge är ett koldioxid-filter. Utandningsluften innehåller fortfarande ganska mycket syre, plus tillfört koldioxid. Kan man bara bli av med koldioxiden, som blir giftig i större koncentrationer, så kan man återanvända utandningsluften ett tag till. Enligt en nät-tråd jag läste (osäker uppgift!! https://forums.anandtech.com/threads/underwater-oxygen-generator.958389/ ) kan sådana system ge en dyktid på 6 timmar!

-Jörgen Ripa

oktober 23, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg