Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Större dallerspindel

Större dallerspindel, Pholcus phalangioides. Bild tagen av Olei.

Vi har haft ett hus utanför Lund i 58 år. Lite spindlar har vi haft..men inte märkvärdigt mycket. Men sedan 2005 har en spindelsort tagit över boningshuset och stallet/garaget. De ser ut som skräddare mera. Långa trådsmala ben och när de hänger i ett hörn trivs de att hänga upp och ner som ett paraply. Kommer man i närheten av dom så börjar de snurra våldsamt. Problemet är att de är så fruktansvärt många. Ibland 75-100 stycken i vardagsrummet. I garaget tog min son ut 114 stycken för några veckor sedan. Där är de extra stora och sitter i taket. I vardagsrummet sitter tre under varje fåtölj, under varje sideboard..m.m. Och under varje fåtölj, bord och värmeelement så ligger det små ”drivor” av något som jag inte vet är spindelbajs eller ägg. Sopar bort det..men efter två dag ser det likadant ut. Har trott det är bajs och slängt det i soporna. Men om det är ägg ska man kanske lägga det i en burk med rödsprit. Om det inte är djurplågeri.

Av vad jag kan se på bilden är det större dallerspindeln (Pholcus phalangioides) ni har hemma hos er. Från början är det här ett djur som finns i grottor. Den har introducerats i Europa och därefter spridit sig i rask takt. 

Egentligen ett ganska fascinerande djur, som såklart gör nytta inomhus eftersom den fångar och äter andra småinsekter. Det ser ni också på avfallshögarna nedanför näten (du kan vara lugn, det är inga ägg!). Samtidigt gör de stora och röriga nät, och blir ofta ganska många där de trivs. Eftersom det är ett grottlevande djur från början tror jag att varmare och torrare inomhusklimat får dem att trivas sämre. Att ta bort näten är nog också effektivt, eftersom spindlarna inte får någon mat då. Samtidigt är dessa djur helt ofarliga för dig, men hemskt farlig för bananflugor, ”blomflugor” (som egentligen är sorgmyggor) och annat oknytt som inte heller är så roliga inomhus.

Här har vi skrivit mer om större dallerspindel, och hur man kommer till bukt med dem:

https://fragaenbiolog.blogg.lu.se/bli-av-med-dallerspindlar/

-Andreas Nord

Du har fotograferat en större dallerspindel (Pholcus phalangioides). Det är en art som invandrat under senare år och som hittas på lite lugna ställen inomhus. Den heter dallerspindel för att den skakar sitt nät när den känner sig hotad.

Jag tror att din andra bild visar paket med flugor eller mygg som spindeln fångat, rullat in i spindelväv och ätit upp.

Dammsugaren brukar vara effektiv för att ta bort dem och dess nät eller åtminstone reducera dess antal.

-Mats Hansson

 

december 6, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Guldögonslända

Guldögonslända. Bilden skickades in av Anders Rydholm.

Se bild tagen utanför Alingsås en em för några dagar sedan. Jag har kämpat med Nationalnyckeln utan framgång. Googlat mig fram till
Guldögonslända??

Det är en guldögonslända, som egentligen inte är en slända utan en så kallad nätvinge (ordningen Neuroptera). Guldögonsländorna delas sedan in i en egen familj (Chrysopidae), av vilka vi har 17 olika arter i Sverige.

De allra flesta ser ut som ditt djur, ljusgröna med stora vingar med vackert nätmönster, smäckra antenner, och tjusigt glänsande, runda ögon. Larverna ser man ofta i olika växter (de är viktiga rovdjur för bladlöss och annat som är smått och mjukt). De är i regel gulvita med rödbruna markeringar, och ser ut ungefär som en liten mask med mycket stora käkar.

Vilken art just ditt djur är vågar jag inte uttala mig om, eftersom jag inte kan den här gruppen så bra.

-Andreas Nord

december 4, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Maskanatomi

Djurens anatomi i bild: ledmaskar.

På vår avdelning är vår tema arbete om djur i skogen och våra barn är mycket intresserade av maskar därför började vi med denna först. Min fråga är: Har ni någon bra bild på hur en mask ser ut inuti detta har våra barn undrat och hur många hjärtan har masken.

Jag bifogar en plansch från klassikern ”Djurens anatomi i bild” som gavs ut på LTs Förlag 1970. Boken är skriven av V. Muedra m.fl. och översattes til svenska av Steffen Arnmark och Roger Höglund. Den har pedagogiska texter och bra teckningar, och kan säkert vara till hjälp också för andra djurgrupper om ni kan hitta den på ett bibliotek. Det finns ganska många bilder om man googlar på t.ex. ”earthworm internal anatomy”, men jag hittar inget bra på svenska (förutom den bifogade bilden). På engelska blir det såklart lite krångligare, men bra bilder finns här:

https://kollathdesign.com/portfolio/caterpillar-2/

här: https://www.carlsonstockart.com/photo/earthworm-annelid-segmented-worm-anatomy-illustration/

och här: https://www.carlsonstockart.com/photo/earthworm-annelid-segmented-worm-anatomy-structure-illustration/

Daggmaskar har normalt 5 ”hjärtan”. Dessa är mycket simplare än vårt eget (de saknar t.ex. olika kammare), men de fyller i praktiken samma funktion.

-Andreas Nord

december 2, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gråvivel

Gråvivel, Brachyderes incanus. Bilden skickades in av Rikard Ekström.

Vi har fått besök av ett ganska stort antal skalbagga i år, av en typ vi inte sett tidigare. De dyker upp lite över allt inne, men kommer, som vi tycker det verkar, utifrån. Vi hittar dem på trappan och utsidan av ytterdörren också. Vad är det för rackare och varför är det så många just i år?

Bilden visar en sliten (normalt är den lite grådaggig) gråvivel, Brachyderes incanus, som lever på tall. De är såvitt jag vet inte kända skadedjur inomhus, men kan vara besvärliga för unga tallplantor. Att de dyker upp i större antal nu kan kanske bero på att de söker efter en plats att övervintra på. 

Nästa gång du frågar om insekter får du gärna skriva när och var bilden är tagen. Det hjälper oss mycket när vi försöker artbestämma!

-Andreas Nord

november 29, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Svart ekorre

Svart ekorre
Svarta ekorrar är vanliga i de östra delarna av Nordamerika. Bilden tagen av Sujit Kumar.

Finns svart ekorre i Småland? Såg en i Toftaholm idag på morgonen när jag var ute med hunden.

Vår vanliga ekorre (Sciurus vulgaris) har en ganska variabel pälsfärg, och väldigt mörka individer förekommer här och där även om de inte är hemskt vanliga. Det var säker en sådan du såg – en tjusig färgvariant alltså! 

Alternativt kunde det vara en svart variant av gråekorre (Sciurus carolinensis). Den är ursprungligen från Nordamerika, men har introducerats till vissa delar av Europa. I England är den mycket vanlig, och tränger undan den inhemska ekorren, och där finns flera rapporter om svarta färgvarianter. I Nordamerika är ”svartekorren” ställvis vanlig. Lyckligtvis finns det här djuret inte i Sverige (än), så jag tror att det var osannolikt att det var en sådan du såg. 

Om du kom nära nog för att se om ditt djur hade tofsar på öronen kan du sluta dig till att det var en mörk variant av vår vanliga ekorre. Hade den inte tofsar på öronen vill man nog se djuret igen, för att avgöra om det rör sig om en svart gråekorre (men det är, som sagt, osannolikt).

-Andreas Nord 

november 27, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vinbärsfuks

Vinbärsfuks, Polygonia c-album. Bilden skickades in av Anna Midiwo.

Tidigare idag såg jag en fjäril jag inte kan placera, även med hjälp av NN:s fältnyckel. Jag bifogar en dålig bild. Det syns lite av en tistelfjäril bakom, men det är fjärilen främst i bild jag undrar över. De suddiga gula prickarna var krämgula.

För mig ser detta ut som en vinbärsfuks, Polygonia c-album.

-Andreas Nord

Ps. nästa gång du frågar om insekter, skriv helst var och när bilden är tagen. Det är till stor hjälp.

november 25, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hampflockel

Hampflockel, Eupatorium cannabinum. Bilden skickades in av Stefan Aguayo.

Vad är det för en blomma i bifogat foto?

Hampflockel, Eupatorium cannabinum.

-Torbjörn Tyler
november 22, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Snäckskal

Vackert snäckskal. Bilden skickades in av Elsa Anderson

Jag såg ett oerhört vackert snäckskal som fanns att köpa, från en havssnäcka. Stort och med många s k årsränder (har jag hört att de kallas, om det nu stämmer), säkert 50 om inte fler. Men så slog det mig, hur vet jag om det är plockat när snäckan levde eller efter dess död? Som vegan och miljövän är jag inte intresserad av att köpa resterna av ett dödat havsdjur, men en självdöd, tom snäcka som hittats på en strand har jag inga problem med. Ju längre tid det gått, desto bättre dock. Helst skulle det vara en fosil.

Går det att se på snäckan på något sätt, hur längesen den var vid liv? Eller om den plockats vid liv? Är det vanligt att snäckor plockas medan de fortfarande lever, med påföljden att skalen säljs?

Det vore oerhört tacksamt om du har möjlighet att svara! Jag bifogar bilder om det är behjälpligt. Antar att skalet blivit behandlad på något sätt då den skimrar och innansidan har regnbågens alla färger.

Jag vet inte säkert, men gissar att det i de allra flesta fall rör sig om djur som plockats för att säljas, precis som väl gäller torkade sjöstjärnor, sjöborrar, sjöhästar, och för den delen också tvättsvampar (som också är djur) som man lätt kan köpa längre söderut.

”Problemet” är väl att det är svårt att hitta tillräckligt många döda snäckor för att det ska gå att sälja med någon liten förtjänst, och ofta (men inte alltid) är självdöda djur med skal lite illagjorda när man väl hittar dem.

I just ditt fall är jag ganska säker på att djuret inte är självdött, eftersom just denna snäckfamilj, havsöron (Haliotidae, kallas också abalone), har många arter som är väldigt eftertraktade på grund av sitt tjocka pärlemorlager och välsmakande kött.

Jag tycker det är bra att du uppmärksammar detta.

-Andreas Nord

november 20, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Åkervindesvärmare

Åkervindesvärmare, Agrius convolvuli. Bilden skickades in av Hans Adler.

Har aldrig sett något liknande eller så stor.

Det är en hane av åkervindesvärmare, Agrius convolvuli. Ett vackert djur, och ett kul fynd: det här djuret lever framförallt i de tropiska och subtropiska delarna av Afrika och Asien, men påträffas nästan varje år som ”flyttfjäril” i Norden. Den är en duktig flygare, som kan nå hastigheter på upp till 55 km/h. 

Nästa gång du frågar om insekter, skriv gärna var och när du har gjort din observation. Det är till mycket stor hjälp för oss.

-Andreas Nord

november 18, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Slutet ekosystem

Ett slutet ekosystem. Bilden skickades in av Salah.

Jag har en, vad jag tror, mycket intressant fråga. Jag har haft ett stängt ekosystem under ca 8 veckor. Under tiden har ekosystemet nästintill dött. Jag bifogar händelseförloppet i nästa mail. Varför tror ni den har gjort det? Arterna jag hade i ekosystemet var: Konsumenter: Trumgräshoppa som är Toppkonsument (Psophus Stridulus), Stackmyror som är förstahandskonsument (Formica Rufa). Producenter: Mossa (Racomitrium Moss), Lav (Lichenes), Rönn (Sopus Aucuparia), Ljung (Calluna Vulgaris), Lingonris (Vaccinium Vitis Idaea), Tall (Pinus sylvestris). Nedbrytare: Brandriska (Vacfarius aurantiacus), Trumpetsvamp (Craterellus Cornucopioides). Andra arter: Barr (Pungens), Grankotte (Picea Abies). 
 Ph-värdet på innehållet i burken var 4-5, d.v.s lite försurat. Alla arter är insamade från en barr skog.

Ett intressant projekt! 

Jag gissar att dina problem beror på att du har plockat fruktkroppar (svamparna) och tagit skott (träden, risen) och lagt i en burk utan att ge dem några möjligheter att klara sig. I praktiken blir det alltså en tät burk med mycket dött, eller döende, organiskt material. Då påbörjas nedbrytningen av dessa fort, vilket förbrukar syre som gör att insekterna inte klarar sig, osv., och snart är obalansen ett faktum. På dina bilder syns den aktiva nedbrytningen tydligt.

Det första steget mot att lyckas med ett slutet system är alltså att se till att du ger växterna rätt förutsättningar för att överleva. Fruktkropparna från olika svampar kan du inte plantera på samma sätt som du gör med en växt. Men dessa kan du utelämna, eftersom det kommer att bli mer än nog av nedbrytning från olika mikroorganismer. Du behöver också se till att det du adderar till systemet har ett syfte (t.ex. inte en kotte som inte bidrar med något), och att det är bra dränering i botten så att växterna du planterar inte ruttnar. Jag hade börjat med växter, och sedan adderat något smådjur först när jag ser att växtsamhället fungerar som det ska. 

Här finns lite inspiration:

https://www.youtube.com/watch?time_continue=526&v=7Lg4tzkHgVo

Det ser ganska rättframt ut, men jag misstänker att det är svårare än vad videon visar att få till en bra balans. 

Som sagt – ett roligt projekt, som jag hoppas att du får rätsida på! 

-Andreas Nord

Ps. 

Om det nu faktiskt var en trumgräshoppa du använde (jag är lite skeptisk med tanke på habitatet) är det nog bra att låta bli det i fortsättningen, eftersom det är ett mycket sällsynt djur.

Roligt experiment!

Mellan tumme och pekfinger bör du sikta på levande växter med en kvadratdecimeter bladyta per gram nedbrytande organismer (djur+svampar+bakterier) som finns i burken. Det senare är dock svårt att uppskatta men Andreas har helt rätt; du skall ha mycket mindre av detta än vad man kan tro och istället mer växter. 

-Allan Rasmusson, Växtfysiolog
november 15, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg