Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Odlingsvänliga växter

Korn
Korn, Hordeum vulgare. Målning från Otto Wilhelm Thomés Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz, från 1885.

Jag och en kompis ska skriva ett gymnasiearbete med syfte att se om man kan påverka en växt tillväxt i och med att man utsätter växten för ljudvågor. Det här ska vi koppla till hållbarutveckling i och med effektivare odling. Min fråga till er är om ni har förslag på en lämplig växt att odla. Gärna en växt som alltså går att äta, växer någorlunda snabbt.

Att utsätta växter för ljud brukar vara populärt men ofta händer inte så mycket. Skulle jag i stället få föreslå att ni manipulerar med ljuset? Jag kan skicka er frön av sädesslaget korn. Går det att få dem att blomma (bilda ax) när de odlas i cykler om 12 timmar ljus / 12 timmar mörker jämfört när de får 16 timmar ljus / 8 timmar mörker? Jag skulle kunna skicka en normal korn-sort som heter Bonus och en tidig sort som heter Mari.

Försöket kanske inte kan kopplas till hållbarhetsutveckling (men det förstår jag heller inte hur ljudexperimentet skulle göra) men absolut till klimatfrågor och global uppvärmning. Försöket visar nämligen på problemet med att odla olika kornsorter (och andra grödor) på olika platser med olika ljusförhållanden. Det sägs ofta att vi kommer att få ett klimat som liknar dagens klimat i södra Frankrike och till och med Spanien och då skulle man kunna tro att deras kornsorter skulle kunna användas hos oss. Men förändringar i dagslängd under våren är helt annorlunda där jämfört med hos oss (vi firar som bekant midsommar men det är ingen stor grej i Spanien) och växter framtagna för en plats är anpassade till detta. Förändringarna i dagslängd kommer att bestå även om klimatet blir varmare.

Jag vet inte om ni hängde med. Oavsett vad ni väljer att göra kan jag skicka frön av korn och ge mer information. Kornet behöver antagligen tre månader på sig för att växa.

-Mats Hansson

januari 13, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kägelsnäcka

Kägelsnäcka. Bilden skickades in av Sophia Bäckman.

Jag plockade en underbart vacker snäcka i Thailand i februari och har nyss fått veta att den kan vara dödligt giftig. Är detta en kägelsnäcka?

Jag håller med om att detta mycket väl kan vara en kägelsnäcka. Det är en stor och litet brokig familj bland snäckorna, med över 800 kända arter.

-Andreas Nord

januari 10, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Variegerad Benjaminfikus

Benjaminfikus, Ficus benjamina. Bilden skickades in av Glenn Larsson.

Jag har en fikus som går genom olika förändringar och slutar aldrig att förvåna mig. Från början var det en liten buske med gulvita blad med gröna inslag. Efter ca tio år började helt gröna blad ta över, de gulvita bladen försvann och busken växte till ett mindre träd. I somras planterade jag om växten, den tappade nästan alla blad och sedan blev den riktigt frodig igen. Då kom även de gulvita bladen tillbaks i den nedre delen av växten. För en vecka sedan upptäckte jag något som liknar ett snöbär i form och storlek. Jag är säker på att det är en Benjaminfikus och så vitt jag vet har bara en art i Fikusfamiljen frukter och det är fikonträdet. Det har dessutom helt annan bladform. Lite mer information om det här vore trevligt.

Din Benjaminfikus ser ju lustig ut. Att blad är partiellt gröna kallas att de är variegerade och det är ofta önskvärt inom växtbranschen för det anses dekorativt. De ljusa partierna på bladen är dock en defekt eftersom de inte bidrar med fotosyntes. Variegering kan bero på genetiska förändringar, men det påstås också kunna framkallas genom tricks med odlingen. Jag vet inte hur växtfirmor gör detta men på något sett så stör de den normala metabolismen i bladen. 

Jag känner inte till just benjaminfikus, men bland många växtarter så kan variegering förloras, vanligtvis för att att växterna står för mörkt men det kan också bero på andra ändringar av odlingsförhållanden eller ske spontant. Det märkliga med din växt är att variegeringen kommit tillbaka, i alla fall partiellt, vilket inte är normalt. 

Benjaminfikus kan sätta frukter, men de är mycket mindre än fikon.

-Allan Rasmusson

 

januari 8, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur långt orkar en svan flyga?

Knölsvan, Cygnus olor. Bilden tagen av Arpingstone.

Vi undrar hur långt en svan orkar att flyga i ett svep? 

När det gäller hur långt svanar kan flyga i ett svep, så utgår jag ifrån den minsta svanen, den mindre sångsvanen (eller tundrasvan som en del kallar den nu för tiden). Det är den av svanarterna som flyttar allra längst, med vinterkvarter i södra Storbritannien och häckningsområde runt Pechoras delta och Novaja Zemla i norra Ryssland. Men de flyger inte detta i ett svep. Genom satellitspårning har man funnit att de delar upp den totala flygsträckan på ca 3700 km i fyra etapper om ca 560 km. 780 km, 1570 km och 770 km. Den tredje etappen på ca 1570 km kan de flyga i ett svep och det tar dem nästan exakt 24 timmar (flyghastigheten är ca 65 km/h hos en mindre sångsvan). Stora fåglar konsumerar mycket energi när de flyger, och de kan heller inte lägga på så mycket fett att använda som flygbränsle eftersom det redan kostar så mycket att flyga. Därför är de maximala flygsträckorna generellt sett kortare hos stora fåglar än hos små arter. Längst sträcka som man känner till att en fågel flyger i ett svep är myrspoven, som flyger ca 11 000 km från Alaska till Nya Zeeland, vilket tar dem ca 7 dygn av konstant flykt utan mellanlandning. Jag tror att 1570 km som mindre sångsvanen flyger på våren är nära maximum av vad en svan klarar, och de större arterna sångsvan och knölsvan kan troligen inte flyga lika långt i ett svep.

-Gästinlägg av Anders Hedenström, professor i evolutionär ekologi

januari 6, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Rosa mögel

Limonomyces roseipelli. Bilden skickades in av Ingrid Håkansson.

I vår gräsmatta finns dessa ” mögel”. Vad kan det vara och går det att bekämpa det?

Jag bad om hjälp på annat forum och fick ett namn efter fem minuter. ” Det är Limonomyces roseipelli (inget svenskt namn). Ekologi: På gräs, ofta på gräsmattor som fotbollsplaner o.dyl. (troligen förbisedd).” Anses inte vara något problem, se exempelvis https://www.gardeningknowhow.com/lawn-care/lgen/pink-fungus-in-lawns.htm

Det underlättar om du nästa gång skriver var och när bilden är tagen. Det kan underlätta kraftigt när det gäller att hitta ett namn.

-Sigvard Svensson

december 20, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ung asp

Aspskott, Populus tremula. Bilden skickades in av Willy Forsman.

Vilken växt enl bild som tränger in på naturtomten? Kan det vara Parkslide?

Ungskott av asp, Populus tremula. Jag får ofta frågor om dessa eftersom bladen på unga skott ser väldigt annorlunda ut än de på fullvuxna träd.

-Torbjörn Tyler
december 18, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stävmal

Stävmal. Bilden skickades in av Gabriella.

Har haft ekstyltmal inomhus i flera år – många – men i år har det dykt upp en annan variant, fetare med annat mönster på vingarna. Vad är detta för mal? Har googlat men inte hittat nåt som liknar denna.

Detta föll utanför vår kompetens, så jag rådfrågade Sveriges främsta småfjärilskännare, Bengt-Åke Bengtsson.

Såhär säger han:
”Tyvärr går det inte att säga vilken art det är. Fotot är oskarpt och kanske med fel färgåtergivelse. Det finns flera kandidater och det enda man kan säga är att det är en stävmal (fam. Gelechiidae).

Med vänlig hälsning
Bengt”

-Andreas Nord

december 16, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sparvhök

Sparvhök, Accipiter nisus. Bilden tagen av Eddy Van 3000.

Jag undrar detta är Falk eller en hök?
Video finns här: https://www.facebook.com/riyad.racho/videos/10215930438638683/

Detta är med all säkerhet en sparvhök. I stort sett alla rovfåglar som man stöter på inne i trädgårdar, som flyger mot fönster, eller ses jaga småfåglar vid fågelborden på vintern, är sparvhökar.

-Åke Lindström

december 13, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sjuk gråtrut?

Gråtrut, Larus argentatus. Bilden tagen av Andreas Trepte.

Sedan flera år brukar en gråtrut komma till oss i Gryts skärgård för att få lite matrester. Vi känner igen den för att den saknar en fjäderpenna i vänstra vingen. Den är också orädd, sätter sig gärna på en sten nära oss. De senaste veckorna har den ändrat beteende. Den halkar på berget och huvudet har blivit alldeles grått. Är det måssjuka?

Att huvudet har blivit grått låter snarare som att fågeln har börjat att rugga till sin vinterdräkt, där vuxna gråtrutar ser ut ungefär som vanligt men med ett brunspräckligt huvud som gärna ser grått ut på avstånd. Om problemet med balansen beror på måssjuka (som inte är en sjuka i bemärkelsen att den orsakas av bakterier eller virus, utan istället är ett resultat av B-vitamin(tiamin)brist), är såklart svårt att säga utan att ha sett fågeln närmare. Det är väl inte orimligt att fågeln är ganska stapplig innan den fullständiga förlamningen i benen inträder i de senare sjukdomsförloppen. Men det kan ju också bero på något annat, och jag hoppas att er fågel kom på fötter igen!

-Andreas Nord

december 11, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Insektshotell

Ett norskt insektshotell i Oslo. Bilden tagen av Alicia Fagerving.

Jag hava en fråga om Överlevnaden på de Insekter som Bosätter sig I de Insektshotell som finns på Marknaden – Hava det gjorts någon Studie om detta – då man uppmanar Människor Att sätta upp dessa .för Insekternas välbefinnande och Framtid – Om det skall uppmärksammas att de håller Kvalitén vad gäller Isoleringen på Vinterhalvåret Så att de Inneboende  EJ fryser ihjäl – Råd på vilket/vilka Material som skall användas – samt dess Placering mot Vind – Att Håldiam. EJ skall vara för stor -som jag sett det äro på vissa – Även Utvändigt SKYDD mot Fåglar – som annars berikar sig på dess Innehåll –

PS Hava Två st Insektshotell – med olika Material och storlek på Håldiameter som verkar vara de olika Insekterna till lags då de Flesta äro Bebodda –

En intressant och viktig fråga. Insekter är i allmänhet ganska köld- och fryståliga, och en kall vintervila behövs för att larvutveckligen ska fortskrida normalt.

Det är riktigt att temperaturförhållandena kommer vara annorlunda i ett insektshotell än i naturliga boplatser, t ex ett dött träd eller i vinterståndare som åtminstone delvis isoleras av snö på vintern. Om man inte har väldigt låga vintertemperaturer, om ens då, tror jag inte att det är något större problem. Det är viktigare att se till att insektshotellet inte är för exponerat för regn och snö, eftersom det kan göra att larvcellerna möglar. Vill man vara på den säkra sidan får man ha ett ordentligt tak på sitt hotell, och kanske sätta det mot en vägg snarare än mol allena på en pinne där det såklart blir väldigt exponerat. Ett annat knep är att flytta in hotellet i ett ouppvärmt förråd under vintern, och ta ut det igen i april. Då skyddar du för avkylning från vind, och kanske framförallt för problem med väta.

Hoppas detta är svar på dina frågor!

-Andreas Nord

december 9, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg