
Vad innebära mossans livscykel för genetiken?
Det var en bra och intressant fråga, som visar att du tänkt till lite grand!
Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Vad innebära mossans livscykel för genetiken?
Det var en bra och intressant fråga, som visar att du tänkt till lite grand!
Vad är detta för spindel? Den ser ut som en något mindre husspindel, men grön, som för övrigt bor hos oss. Jag har sökt på nätet men hittar ingen med den smala bakkroppen. Den är väldigt rörlig förflyttar sig snabbt även mellan våningarna i vårt boende.
Det är ett exemplar av den tjusiga arten grön bladspindel, Micrommata virescens.
-Andreas Nord
Vi har ett arbete inom groddjur och vi undrar om salamandrar har samma långa tunga och äter på samma sätt som grodorna….
Men annars hur äter salamandrar?
Salamandrar äter på lite olika sätt beroende på hur de lever. Vissa arter lever bara på land, och är bättre anpassade för att äta lite snabbare byten som de kan fånga på avstånd, medan arter som helt eller delvis lever i vatten (man brukar kalla dem ’akvatiska’ arter) är bättre anpassade att fånga långsammare byten på närmare håll. I grund och botten handlar det om hur deras respektive käkapparater (dvs. över- och underkäken och de olika ben och broskbitar som ”hör till”) är utformade.
Det betyder att landlevande salamandrar i allmänhet har en tunga som de kan skjuta ut, precis som många grodor. Allra skickligast är de så kallade lunglösa salamandrarna (familjen Plethodontidae). Här kan ni se hur detta kan se ut:
https://www.youtube.com/watch?v=6AeuGBXa7_o
https://www.youtube.com/watch?v=mRrIITcUeBM
Hos de egentliga salamandrarna (familjen Salamandridae; hit hör de två svenska arterna) är förmågan att skjuta ut tungan mer begränsad. Den mest extrema här är kanske guldstrimliga salamandern (Chioglossa lusitanica) som bara finns i norra Portugal och nordvästra Spanien. Den kan skjuta ut tungan riktigt långt. Den andra extremen är de helt, eller till stor del, vattenlevande salamandrarna som inte alls kan skjuta ut tungan utan istället antingen skapar ett ’baksug’ när de öppnar munnen under vattnet eller direkt attackerar bytet med sina käkar. Det är ganska rimligt när man tänker på det – om man mest lever under vattnet är det inte så fördelaktigt, om ens möjligt att skjuta ut tungan!
Jag har inte hittat någon som sett speciellt på hur våra två svenska arter, större- och mindre vattensalamandern (Triturus cristatus respektive Triturus vulgaris) äter, men av vad jag själv har observerat utomhus i Sverige verkar ingen av dessa arter direkt skjuta ut tungan när de fångar bytesdjur.
Den bifogade bilden visar hur stor variationen i användandet av tungan kan vara bland de egentliga salamandrarna kan vara. Från vänster till höger blir djuren allt mer vattenlevande.
Hoppas detta svar kan leda ert arbete vidare!
-Andreas Nord
Vill du hjälpa mig vad detta är för en varelse som fanns i en mandarin och den svarta grejen?
Det är en fjärilslarv av något slag, men jag vet inte alls vilken.
Rent utseendemässigt tycker jag att djuret bär likheter med citrusfruktmott, Citripestis sagittiferella. Det är från början en sydostasiatisk art som kan ställa till stor oreda i citrusodlingar. Den har observerats i importerad frukt i Europa vid några tillfällen. Just i Sverige är det sannolikt ingen större fara om fjärilen skulle kläckas fram (vi odlar ju inga citrusfrukter här), men i sydligare delar av Europa där det finns stora citrusodlingar tror jag att det hade kunnat ställa till en hel del oreda.
-Andreas Nord
Jag hittade nyss en 4-5 cm lång svart larv (möjligen mörkbrun) med ljusare bruna prickar krypande på gruset. Jag flyttade den från gruset och hoppas att den får leva och bli färdig. Nu undrar jag vad det kan vara för sorts larv.
Jag rådfrågade en av våra främsta fjärilskännare, Markus Franzén, som svarar:
”Ser ju ut som Cucullia lucifuga. Ovanlig art. Aldrig sett. Finns bara i norra Götaland/södra Norrland.”
En nattfjäril alltså. På svenska kallas arten för ljusskyggt kapuschongfly. Kanske det ger dig lite vägledning, även om det inte alltid är så lätt att bestämma larver från bild.
Tänk på att berätta var och när du tagit bilden när du frågar om djur. Det gör det mycket lättare att svara!
-Andreas Nord
Jag undrar om fästingburna sjukdomar som TBE/borrelia kan smitta via föremål, såsom den pincett eller fästing borttagare man använt. Bör dessa spritas eller kokas efter användning?
Det behöver du inte oroa dig för. Smittorna förs inte vidare via fysiska föremål, och inte heller från människa till människa.
Det kan ju ändå vara bra att hålla dina verktyg rena, t.ex. genom att koka eller sprita dem ibland, men det har ingen betydelse för risken att drabbas av vare sig Borrelia eller TBE. Mot den senare sjukdomen finns inga botemedel, så om du bor i ett riskområde (som väl vid det här laget omfattar större delen av södra Sverige) rekommenderar jag att du vaccinerar dig.
-Andreas Nord
Om det skulle vara ekonomiskt möjligt att bygga en kanal mellan Bottenviken och Barents hav, skulle det då skapas ett flöde som skulle gynna östersjön eller skulle man ställa till en miljökatastrof?
En spännande fråga!
Bottenviken är starkt präglad av de många och stora älvarna som har sitt avrinningsområde där. De bidrar med en väldigt stor del av allt Bottenhavets vatten. Det gör att organismerna som finns där är bättre anpassade för ett liv i sötare vatten, och inte skiljer sig så mycket från vad man finner i områdets sjöar och åar. I norra Bottenviken saknas helt marina växter och djur. Faktum är att många av marina arterna som finns i södra Östersjön har sin (svenska) nordgräns redan där Bottenhavet tar vid.
Att lokalt höja salthalten i Bottenviken genom att gräva en kanal till Barents hav, i den mån man skulle kunna upprätthålla något slags flöde, tror jag därför hade riskerat att ställa till en hel del oreda i ekosystemet.
-Andreas Nord
Det surrade så härlig i buskarna med höstaster och jag tänkte fota bina, men det här verkar vara en blomfluga eller hur? Det verkar också som den har två fripassagerare på ryggen. Vad är detta?
Det är mycket riktigt en blomfluga. Närmare bestämt rör det sig om någon av slamflugorna (släktet Eristalis) men jag kan dem inte tillräckligt bra för att säga just vilken art det är.
Några fripassagerare ser åtminstone inte jag, även om ofta ser kvalster som liftar med flygande insekter. Om det är de två strukturerna ungefär mitt på flugan (mellan vingarna) som du syftar på, så hör dessa till djuret. Överst i bild, innanför vänster vinge ser du vad som kallas för ett ”vingfjäll” (det finns ett sådant på varje sida), och det gulaktiga mitt på flugen är vad som kallas för ”skutell”.
-Andreas Nord
Just nu gör vi projekt om kräldjur, och jag undrar varför de har så korta ben/inga ben alls om de är ormar. Rent evolutionistiskt tänkt kan väl det inte varit en fördel? Har de istället anpassat sig efter miljöer där de inte syns av hotande djur? Typ skogar? Finns det inte ökenödlor? Hur går det här ihop?
För att förstå varför ormar förlorade sina ben kan vi jämföra med de ödlor som inte har ben (eller rudimentära ben), något som evolverat runt 30 gånger. Det visar sig då att en ormlik kropp utan ben fungerar alldeles utmärkt för ödlor som lever stor del av sitt liv under marken, stenar eller liknande, och som ofta gräver sig fram i sand eller i jord. Vår egen kopparödla har ett liknande levnadssätt.
Det verkar sannolikt att ormar också först evolverade som ’underjordiska’ djur, och att de senare ’återkoloniserade’ andra habitat.
-Gästinlägg av Tobias Uller, ödleforskare
Det här är en stor och svår fråga, men tillåt mig att spekulera lite.
Ormar hade ben för omkring 150 miljoner år sedan, men dessa tillbakabildades senare genom en serie av mutationer och det vi idag känner som ormar utvecklades. Men faktiskt ser man små fragment av vad som en gång i tiden varit ben hos boa- och pytonormar. Samma typ av ”evolutionär rest” ser man hos valar.
Vad som är bättre eller sämre är svårt att svara på, mer än att djur oftare än inte är synnerligen väl anpassade till den miljö de lever i, och att det finns mer än ett sätt att lösa samma typ av problem. Ormar är nog så hårt ansatta av olika rovdjur, t.ex. däggdjur, fåglar, ödlor och andra ormar. I Sverige har vi tre olika arter av ormar – snok, huggorm och hasselsnok. Av dessa är just hasselsnoken (som är vårt mest sällsynta art) en orm som gärna äter andra ormar! Så jag tror inte att ormar inte har ben för att de inte har samma behov att fly från rovdjur. Du märker ju själv att ormar flyr undan ohyggligt snabbt om du överraskar dem ute i naturen. Det kommer sig av att hela kroppen är en stor muskel som de använder när de förflyttar sig. Det gör också att ormar är skickliga på att ta sig fram i olika miljöer. Många arter är t.ex. skickliga klättrare och simmare. Att vara långsmal och sakna ben gör också att man lätt kan pressa sig in i olika små utrymmen, eftersom man inte har några axlar som är i vägen. Allt detta gör att ormar finns i alla upptänkliga typer av miljöer, utom allra längst i norr och på Antarktis (där det är för kallt).
I öknen finns många olika slags ödlor. Vissa är aktiva på dagen, medan andra bara är framme på natten eller lever nedgrävda. Det är ett bra sätt att undvika den värsta hettan.
-Andreas Nord
En annan förklaring till benlöshet kan vara att det är mer praktiskt om man är väldigt långsmal. Ett långt djur med bara fyra ben har svårt att lyfta hela kroppen från marken samtidigt. En lång kropp gör också det mer effektivt att ringla. Det återstår att förklara varför ormarna blev långsmala från första början, men där kanske Tobias och Andreas förklaring om att kunna ta sig in i hålor, kanske för att jaga, kommer in.
Referens: Gans, C. (1986). Locomotion of Limbless Vertebrates: Pattern and Evolution. Herpetologica, 42(1), 33-46.
Vi undrar om ni vet var Eldlusar tar vägen på vintern?
Med vänlig hälsning,
Barnen på avdelningen Stjärnan
Hej Barnen på avdelningen Stjärnan,
Eldlusen övervintrar som vuxen, ofta under löv vid basen av lindar (som är ett favoritträd). När solen börjar värma på vårkanten börjar djuren röra sig och kommer fram i stor mängd. Ofta ser man tusentals individer på samma plats.
Det blir såklart kallt på vintern, och eldlusen tål inte att kroppen fryser till is. Därför ändrar de hur kroppen är uppbyggd på vintern genom att byta ut lite av kroppsvätskorna mot olika sorters alkohol. Det sänker fryspunkten, på precis samma sätta som t.ex. i bilens spolarvätska.
-Andreas Nord
Kommentarer