Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Är något djur ute efter min katt?

Spårstämpel från en räv eller hund. Är det detta djur som gett sig på frågeställarens katt? Bilden är tagen av Ewy Pettersson.

Jag hyr ett torp i Ydre. Det är en gammal kvarnstuga från 1700-talet högst uppe på ett berg, med mycket och en damm i närheten. Min katt har blivit attackerad av ett rovdjur på min veranda, men han klarade sig tack och lov genom att fly under min bil. Det hände på kvällen, någon gång mellan 22:00 och 23:30, i slutet av augusti. Katten hade blivit skrämd så han både kissat och bajsat på trappen. Dessutom var det fullt med tussar från hans päls. Han hade troligen blivit nertryckt i sin avföring, då det fanns spår av sådan runt halsen och på ena ryggsidan. Tidigare i år har jag sett två rävar och två rävungar i området. Jag har också fått höra att varg har siktats ca. 5 mil bort för två veckor sedan. Tidigare år har både lo och varg synts här.

Nu när katten ska ut vädrar han otroligt och väljer ibland att inte gå ut.
Igår kväll gick han till dörren, men när jag öppnade vände han tillbaka in. När jag stänger dörren  ser jag genom glasrutan röda ögon som springer förbi precis utanför trappen,  dit ytterlampan inte når. Och idag när jag gick ut i trädgården, till ett område med ny jord, finner jag dessa spår, precis där jag kvällen innan sett ögonen.  Är det rävspår som jag har här eller är kanske varg? Jag uppskattar spåren till 7-8 cm långa och 7 cm breda, utan klor. Finns inget direkt avstånd att mäta mellan spåren  utan den tycks ha trampat runt lite. Ett kryss kan jag dock rita mellan trampdynorna utan att det nuddar.


Har det här djuret nu riktat in sig på att ta katten? Vilket slags djur kand et vara och kan jag göra nåt avskräckande, t. ex. med dofter eller liknande, för att hålla den borta?

Jag har svårt att tro att en varg skulle intressera sig för ett så litet djur som en katt. Tror nog att räv är ganska troligt. Det finns ju andra rovdjur, typ iller och mård, men räv är nog det rimligaste. Tycker att åtminstone ett av avtrycken ser ut som typisk räv. Hade det varit en varg eller lo som angripit katten hade den nog inte överlevt.

Vad göra, förutom att hålla katten inomhus? Det enda är nog om du kan skrämma bort räven med oljud eller på annat sätt när du ser den den eller anar att den finns i närheten. Du känner inte någon jägare i närheten som jan hjälpa dig? Ungrävar blir inte så gamla i naturen så kanske löser sig problemet av sig själv framåt vintern? 

– Lars Lundqvist

Det här är visserligen snarare ett journalistarbete, men har gjort mycket rundfrågningar, och ifrågasätter starkt att rävar skulle anfalla katter annat än i undantagsfall. En räv väger inte mer än en stor katt och det vara riskabelt för en räv att attackera en katt. Vi hade en rävfamilj nedanför trädgården i år och de rörde inte katterna, och vice versa.

Lösspringande hund borde vara en mycket troligare angripare.

http://www.catbehaviourist.com/blog/study-certified-cat-behaviourist-anita-kelsey/

– Allan Rasmusson

Jag har också hört att rävar kan vara farliga för katter, även om jag personligen är betydligt mer oroad för hönsen än katterna när det gäller rävar. Misstänker att en katt kan vara en besvärlig motståndare för en räv. Jag har t.ex. för mig att några bekanta hade en katt som anföll en räv som gav sig på kattmaten!. Men däremot kan jag mycket väl tänka mig att om räven lyckas överraska en katt så kan det gå illa för katten.

För ett antal år sedan var det ett fasligt rabalder i närheten av London, där man hittade lemlästade katter i ett område. En ansenlig summa pengar utfästes som belöning för den som ge tips så man fick fast kattplågaren. Slutligen fann man att det var rävar som var de skyldiga, dock hade åtminstone en katterna först blivit påkörda. Vad jag förstår har polisen inte velat berätta vad kattplågarjakten kostade samhället.

Så jag tror också att det är en rimlig gissning att det var en räv. Sedan är ju frågan om räven    bokstavligt talat fick blodad tand och fortfarande ser katten som ett  tänkbart byte, eller om katten hann låta den få smaka på en välbeväpnad kattass.

Har du hund? Om inte, skulle du inte kunna be någon hundägare att låta sin hund (enklast med en hanhund!) kissa här och var på tomten. Kanske också lägga ut lite hundbajs. Jag vet att det inte känns så kul, men förhoppningsvis kan räven ha en viss respekt för detta. Fast här är jag ute på hal is, vet tyvärr av bitter erfarenhet att ha hund är ingen  garanti för att slippa rävbesök bland hönsen. Men man kan ju alltid pröva.

Lycka till och jag håller tummarna för katten.

– Bodil Enoksson

Med all respekt, men jag förstår inte varför ni är så inne på räv. På grund av rävgrannarna och våra katter sökte jag efter vederhäftig info om detta i somras. Bortsett från att rävar äter trafikdödade katter, hittade jag endast något fall med gamla sjuka katter som tagits av räv. Skicka gärna info om faktiska rävangrepp om ni har; Jag är intresserad.

Däremot finns det lösspringande hundar ute på landet. Jaktlagens hundar springer bort emellanåt. Dessa är  en faktisk risk för en katt. 

– Allan Rasmusson

Ja, det känns som en berättigad fråga och jag är väl influerad av vad jag hört genom livet om rävar och katter. Har också sökt lite och det är få ”verifierade” fall där rävar dödat vuxna katter (i en italiensk studie var däremot kattungar periodvis ett markant inslag i rävarnas diet).  Men en hungrig eller oerfaren räv kanske försöker, men som i det här fallet, misslyckas. En fälthare och en normalstor katt ser ju faktiskt  ungefär lika stora ut.

Men på något sätt tror jag nog rätt mycket på räv i alla fall. Tycker  inte det är så himla vanligt med lösspringande hundar på landsbygden, och jag ändå bott på landet stora delar av mitt liv. Och många lösa hundar håller sig påtagligt ”på gården”. Ofta vet man ju också vems hundar som är ute och ränner, och den frågande nämner inte hundar. Mitt intryck, men det är ju bara just ett intryck, var dessutom att huset var låg ute i skogen. Men visst smiter hundar ut och visst springer hundar lösa i terrängen i samband med jakt. Dock kanske inte så mycket än, för  det här hände väl när det fortfarande mest är pürchjakt? Tiden på dygnet talar väl emot hund, i alla fall jakthund. Och så trodde den frågande att förövaren passerade tomten senare.

– Bodil Enoksson

Men var inte spåret lite stort för en räv? 7cm?

– Jörgen Ripa

Det finns en brist på vetenskapliga data här, men vi bör undvika myter. Jag har sett denna åsikt åka runt på internet, men inte belägg för den.

En viktig bit fakta är dock att en hanräv väger typiskt 5-8 kg. Det är inte mer än en katt väger. Ett rovdjur kan inte ta för stora risker vid jakt, och ett kattbett kan snabbt bli livshotande. Arga katter är inte att leka med.

– Allan Rasmusson

Som Jörgen påpekar är en spårstämpel på 7 cm gräsligt stor om det nu skulle vara räv.

Min fundering i går kväll var att någon gång måste en räv lära sig att katter är väl beväpnade. Ytterligare en fundering var att normala rävbyten t. ex. harar kan se större ut än vad man, eller i alla fall jag, skulle tro av vikten. Och att en katt är mer kompakt så att säga. Men som sagt detta är funderingar. Har för övrigt just vägt min ena katt, som jag betraktar som normalstor för en bondkatt; ungefär 4 kg.

Men det var faktiskt en räv som gav sig på vår ena kalkontupp för många år sedan. Det var nysnö, så vi kunde spåra striden. Räven fick dock ge sig, men kalkonen fick tyvärr sådana bitsår att han inte överlevde. Vet inte vad han vägde, men en så stor katt har jag aldrig sett.

– Bodil Enoksson

Jag tycker att det är svårt att helt avgöra om det rör sig om en räv eller ett annat hunddjur från bilderna. Vissa av spårstämplarna stämmer bra med räv, medan andra får mig att tänka på tamhund med en rundare stämpel och baktårna placerade mycket närmare framtårna. Nu är inga av avtrycken så värst tydliga, och vi ser inte heller hela spårlöpan. Min bedömning av storleken allena är att den ändå ligger inom variationen för räv, särskilt eftersom det är litet oskarpa kanter på avtrycken. Det är också den långt mest sannolika besökaren i det här fallet, tycker jag.

– Andreas Nord 

november 2, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför skulle rymdvarelser egentligen se ut som människor?

Rymdvarelser avbildas ofta som ganska lika människor, som t.ex. i filmen Avatar. Varför är det så?

Varför föreställer vi oss att eventuella varelser från andra planeter har mänsklig form? Kan det inte vara så att evolutionen skapat helt andra livsformer, som skiljer sig markant från jordens livsformer, på planeter utanför jorden?

Spännande fråga. Här några tankar från en biolog, men samtidigt total lekman i själva ämnet. 

Först en motfråga. ÄR det verkligen så att vi föreställer oss att de har mänsklig form? Jag gissar att de varelser som setts i äldre science fiction filmer har varit lika människor för att det gjort både filmandet och ”plotten” enklare. Ungefär: sätt spetsiga öron och ett extra öga på skådespelare och låt dem prata engelska. När tekniken efterhand tillåtit avancerade animeringar har väl ändå ”utomjordingar” efterhand antagit allt mer annorlunda former i spelfilmer?

Kanske borde både ”liv” och ”varelser” definieras noggrant först innan vidare diskussioner, men om vi tänker oss att vi är någorlunda ense om vad detta är, så skulle jag tänka så här: 

Eftersom vi lever i samma universum är det vissa grundläggande saker som trots allt gäller ALLA. Samma kemiska grundämnen och samma fysiska lagar. Eftersom olika grundämnen har olika kritiska egenskaper, och vissa passar bättre för ”livsprocesser” än andra, så skulle man nog tänka sig att utomjordiskt liv skulle vara uppbyggt av ungefär samma byggstenar, vilket i huvudsak är de lättare grundämnena. Saknas syre på en planet, så kan kanske svavel vara en god ersättare. Det finns ju faktiskt redan på jorden (på stora havsdjup) organismer som ”andas” svavel istället för syre. Osv. osv. Är det dessutom så, som vissa menar/gissar, att livet i en primitiv kan ha kommit hit till jorden en gång via meteoriter så bör det ju per definition kunna finnas liv likt vårt någon annanstans.

Om en varelse evolverat på en planet har den varit utsatt för gravitation. På jorden finns ett antal olika ”lösningar” på hur en organism kan hantera detta och det vore rimligt att någon eller några av dessa lösningar skulle ses också på utomjordingar. Har varelsen utvecklats för att röra sig över en fast planetyta är det rimligt att någon typ av ben har utvecklats. Möjligen 3 eller 7 ben, men likväl ”ben”. Eller varför inte ett slingrande. Simmar varelsen i vatten eller någon annan typ av vätska är rimligen både fenor och någon typ av undulerande rörelse att gissa på. Osv. osv.

Så kanske skulle vi ändå känna igen en utomjordisk varelse när vi väl får se en? Ett ”litet” bekymmer är väl att dessa varelser, om de väljer att komma hit (eller vi åker till dem), måste vara rejält långlivade. Det KAN ju finnas någon typ av liv på Mars och Venus, våra närmsta grannar, men om det finns något större och mer kommunikativt än bakterier där hade vi kanske redan vetat? Så då får vi kanske vända oss till planeter utanför vårt solsystem. Jag läste på en till synes trovärdig internetsida att om vi (eller rymdvarelsen) kunde färdas genom rymden i en hastighet fyra gånger snabbare än något som människan hittills haft i rymden, skulle det fortfarande ta 4000 (fyra tusen) år att komma till/från den närmst liggande kända planeten (som ligger på 4,2 ljusårs avstånd från oss). Då pratar vi om den NÄRMSTA planeten utanför vårt solsystem. 

Forskare som ägnar sig specifikt åt din fråga kan säkert ge mer uttömmande svar, men med möjligt undantag av Mars och Venus gissar jag att det lär dröja innan vi får svaret på hur eventuella utomjordingar faktiskt ser ut. 

– Åke Lindström

oktober 30, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om evolution och celldelning

Olika stadier av celldelning i rotcellerna hos en lök i 3000 gångers förstoring. Hur likartad är den här processen hos olika organismer? Har evolutionen gett upphov till olika sätt för celler att dela sig på? Bilden är tagen av Josef Reischig.

Evolutionen gör ju gällande att organismer över tid förändras baserat på yttre förhållanden, men celldelning verkar ha varit perfekt från dag ett. Borde det inte, statistiskt sett, finnas olika sätt för celler att dela sig med evolutionen som grundtes?

Ja, det finns olika sätt för celler att dela sig. Bakterier och eukaryota celler (dvs. celler med en cellkärna) har nämligen olika sätt att dela på sig. Den eukaryota varianten tros vara en vidareutveckling av bakteriernas celldelning, men det är ingen som vet med säkerhet.

Dessutom så finns det fundamentala skillnader mellan vanlig celldelning (mitos) och celldelning som leder till produktion av könsceller (meios), eftersom könscellerna bara innehåller halva arvsmassan. Celldelning kan även se olika ut beroende på cellens funktion – när däggdjurs äggceller ska produceras blir celldelningen ojämn, så att den ena cellen blir mycket större än de andra. Eller tidigt under bananflugorna fosterutveckling så delas bara cellkärnan många gånger utan att det byggs upp nya cellmembran varje gång – det kommer senare först när antalet cellkärnor är uppe i några tusen.

Med det sagt så är det fortfarande oklart hur de första cellerna uppstod, och hur de delade sig. De flesta modeller utgår ifrån att det var från början en ganska passiv process, så att när en urcell blir för stor delar den sig spontant på grund av membranets fysiska och kemiska egenskaper.

– Jessica Abbott

Jag är inte helt säker på vad du menar, men ur min synvinkel är celldelning långt ifrån perfekt. Det görs många fel i replikeringen av arvmassan i varje celldelning och i det komplexa maskineriet för uppdelning av en cell i två blir det också fel ibland, med konsekvensen att icke livsdugliga celler försvinner eller tas bort.

– Allan Rasmusson

oktober 30, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Har vi hittat en husbock?

Stor mjölbagge, Tenebrio molitor, är ganska vanlig i spannmål och annan torrskaffning i våra hem. Men till skillnad från husbocken, Hylotrupes bajulus, gör den ingen skada alls i trävirke. Bilden är tagen av Ulf Petersen.

Vi har hittat en insekt som vi tycker liknar en husbock inne i huset, men vi vet inte om det är den arten. Den är ca. 13 mm lång. Är det något att vara orolig för?

Detta är ingen husbock, som är ett smäckrare och mer långbent djur. Det är istället en mjölbagge (släktet Tenebrio som hör till skalbaggsfamiljen Svartbaggar, Tenebrionidae). Ditt djur ser ut som stor mjölbagge Tenebrio molitor. Denna art lever dels i olika typer av gammal lövträdsved, men den finns ofta(re) inomhus i människans närhet (i skafferier, eller i gamla uthus) där larven lever särskilt av olika spannmål. Den kan ha kommit in utifrån, men det kunde ändå vara en idé att leta efter vackert bärnstensfärgade, ett par centimeter långa, larver i t.ex. mjöl- eller havregrynspåsar som inte är ordentligt förslutna.

– Andreas Nord  

Tack för svaret. Vi hittade också den senare i en insektsbok. Vi har kollat igenom skafferiet utan att hitta några larver. Vi har tagit in ved utifrån till kaminen så den kan ha kommit därifrån, alternativt från parkettgolv som vi nyligen fått en stor leverans av. Som sagt, tack för svaret. Det här är en fin och rolig tjänst. Skönt att det inte var husbock.

oktober 29, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför samlas bålgetingarna på natten?

Bålgeting, Vespa crabro, i fönsterkarm. Bilden är tagen av Linnea Berglund.

Vi har ett bålgetingbo på taket i vårt fritidshus på Ingarö, Stockholms skärgård. Vi har inte haft något besvär av dem hittills. Men nu de senaste två veckorna, sent på kvällarna flyger de mot våra fönster och även in på altanen. En del samlas i flockar på fönster och väggar. Fönstren får vita ränder. På morgonen kan det finnas nån enstaka slöing kvar. Vi vågar inte gå ut den vägen, så lite läskigt är det. Hur länge kan de hålla på så här, kan vi göra nåt för att slippa dem?

 

De dras till UV ljus från lågenergi och LED lampor. Har ni fasadbelysning så prova att släcka den. UV skall inte gå igenom glasrutan i någon större utsträckning.

– Allan Rasmusson

Som ett litet tillägg kan det också vara bra att veta att bålgetingar, trots sin storlek och kanske litet hotfulla utseende, är väldigt fredliga djur. De är mycket lugnare än ”vanliga” getingar. Man behöver därför alls inte vara rädd för att bli stucken, om man inte råkar trampa på djuren såklart (men då är det kanske befogat).

– Andreas Nord

oktober 29, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan korsspindlar ändra färg?

Korsspindel, Araneus diadematus. Bilden är tagen av Krzysztof Niewolny.

Jag undrar om korsspindeln kan ändra färg? Kanske mellan årstiderna som kamouflage? När jag var i tonåren och bodde hemma, hade vi två mindre enar intill våran altan. I den ena satt en korsspindel av den grå/svart/vita varianten i ett nät. Min far och jag intresserade oss för den och började att mata den dagligen med levande flugor, men efter en tid så hade spindeln helt plötsligt en annan färg som gick mer i den röd/brun/orangea färgen. Det var samma nät och vi är säkra på att det var samma spindel också, eftersom det endast var färgen som var annorlunda. Det var alltid bara en spindel, och den fanns där varje dag. Det här var under sensommaren, nära inpå hösten. Därför tänkte jag om det var något de kan göra för att smälta in i omgivningen. Jag kan inte hitta någon information om att de kan ändra färg, bara att de har olika färger.

Nej, de kan inte ändra färg i den bemärkelsen.

Däremot kan färgen och tonen på färgen ändras mellan när de byter skinn (”ömsar”). Den kan alltså se annorlunda ut när den är yngre.

Det finns en stor mängd färgvarianter bland korsspindlar. Jag har svårt att tro att färgen kan ändras så radikalt bara på en ömsning (i och med att du säger att det hände plötsligt). Jag tror snarare mer på att en annan korsspindel har tagit över nätet. Det är inte ovanligt att spindlar av samma art slåss om ”bostadsplats”. Men vem vet!

– Fredrik Arvidsson

 

oktober 28, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för blomfluga?

Fältslamfluga, Eristalis nemorum. Bilden är tagen av Christer Johansson.

Vad är det här för blomfluga?

Du har hittat en blomfluga som på svenska heter fältslamfluga.

Det finns flera arter i släktet som är ganska lika varandra. Denna art känns dock framförallt igen på att den har nästan helt glasklara vingar och ett mycket litet svart vingmärke 2/3 ut längs vingframkanten.

Fältslamflugan är vanlig i nästan hela landet i – eller i alla fall inte alltför långt ifrån – lite fuktigare miljöer. Liksom andra slamflugor (släktet Eristalis) så har den en väldigt speciell typ av larver som kallas råttsvanslarv. De ser ut som en typisk fluglarv, men har en mycket lång ”svans” i baken som i själva verket är ett andningsrör. Detta rör kan vara flera gånger så långt som resten av larven. Denna snorkel gör att larverna kan leva på botten av gyttjiga pölar men ändå andas luft ovan ytan.

Det vetenskapliga namnet på denna art är lite omtvistat. I de flesta böcker har den kallats Eristalis interrupta, ett artnamn den fick år 1761 av den österrikiske entomologen Nikolaus Poda von Neuhaus. Dock har det visat sig att den förmodligen egentligen ska heta Eristalis nemorum, ett namn som Carl von Linné gav arten år 1758. Eftersom Poda och Linné verkade ha syftat på samma art så är det det äldre namnet som ska gälla. Men i många böcker och på många sidor på internet kommer du fortfarande hitta den under namnet Eristalis interrupta, så det kan vara bra att veta att det rör sig om samma art.

– Viktor Nilsson-Örtman

oktober 28, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilka växter i hagen?

Höstfibbla (Leontodon autumnalis) överst och hönsarv (Cerastium fontanum) underst. Båda exemplaren växte i en litet sandig hagmark. Bilden är tagen av Jessica Berggren.

Jag undrar vad detta är för två olika växter. De växte i hagmark i lite sandig mark. Den med gula blommor är ca. 45 cm hög och den andra är ca. 22 cm hög.

Det är höstfibbla (Leontodon autumnalis) med gula blommer överst och hönsarv (Cerastium fontanum) underst.

– Torbjörn Tyler

oktober 27, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stor skalbagge i Värmland

Videbocken, Lamia textor, är ett respektingivande djur som utvecklas i veden av asp och olika viden. Just det här djuret hittades i Värmland, nära den norska gränsen. Bilden är tagen av Caroline Strömblad.

Idag hittade vi den här fina skalbaggen i norra Värmland, nära norska gränsen. Den var ungefär 35-40 mm lång i kroppen och helt svart. Vi har försökt googla vad det kan vara för någon. Kanske en jättevedbock?

Det är en videbock, Lamia textor, som du haft turen att stöta på. En kraftigt byggd långhorning som ofta beskrivs som ”trög”. Med ett sådant kroppspansar behöver man kanske inte vara så snabb att ta till flykten!

Arten finns i större delen av landet nedanför fjällkedjan och larverna lever i ved av asp och viden (Salix sp.).

– Viktor Nilsson-Örtman

oktober 27, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fjäril från Galterö

Svingelgräsfjäril, Lasiommata megera, från Galterö i Göteborgs skärgård. Bilden är tagen av Ola Svensson.

Jag fotograferade en fjäril ute på Galterö i Göteborgs södra skärgård igår, den 1 augusti 2020,. Jag vet inte vilken art det är. Kan ni hjälpa mig med det?

Det är en svingelgräsfjäril, Lasiommata megera.

– Åke Lindström

oktober 26, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg