Fråga en Biolog

Hur gammal blir en täckvävarspindel och vad äter dom? Jag har en under fönstret i köket och den har i alla fall levt i en månad nu.

Rent generellt så lever spindlar ett eller två år i Sverige, de kläcks från ägg i kokongen och sen lever de ett tag som juveniler. Under den tiden ömsar de skinn några gånger och efter sista hudbytet (ömsningen) så blir de könsmogna. Hanarna försöker då hitta en hona att para sig med och när han har gjort det så dör han. Honorna blir befruktade, lägger sina ägg och dör sen efter det. Det kan variera mellan olika arter hur länge honan lever efter äggläggning, ibland vaktar hon sin äggkokong ett tag efter den är gjord, vissa arter väntar tills äggen är kläckta och vaktar ungarna ett tag efter.

Familjen Linyphiidae – eller täckvävarspindlar på svenska – är vår största spindelfamilj i Sverige med ca 300 arter beskrivna. Så där kan det ju variera lite beroende vilken art det är hur länge de lever, men generellt 1-2 år. Om en spindel som normalt sett lever utomhus har kommit in, brukar levnadslängden kortas p.g.a. värmen i huset (de ömsar oftare och blir könsmogna snabbare).

Angående din spindel under köksfönstret, så får din beskrivning mig att misstänka att det inte är en täckvävarspindel du har där. De lever väldigt sällan inomhus i våra bostäder. En spindel som gör det är Steatoda bipunctata – fettspindel – men den tillhör en annan familj – klotspindlar (Theridiidae). De gör också små ganska oregelbundna nät och lever gärna så som du beskriver skrymslen under köksfönster och liknande ställen.

– Ellen Sandström

Beroende på art och situation lever de olika länge. Jag antar du har en art som trivs bättre utomhus, men kan klara sig åtminstone ett tag inomhus. Min gissning är att den klarar sig ett par månader, men det beror också på hur gammal den var när den kom in. De flesta små spindlar lever ett par månader till ett år.

– Lars Jonsson

november 9, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag fick en tanke med anledning av Fråga Lund. Det försvinner djur och djurarter från vår planet på grund av av oss människor och av andra anledningar. Men bildas nya arter genom evolutionen än idag och kommer det att göra det i framtiden också?

Nya arter bildas hela tiden! Det är en naturlig del av den evolutionära processen, som pågår ständigt. Problemet är kanske att artbildning är en långsam process som ofta tar tusentals eller miljontals år, alltmedan arter för närvarande försvinner i en mycket snabbare takt på jorden.

– Jörgen Ripa

november 6, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

I Fråga Lund sa panelen att en förälder alltid är 50 % släkt med sina barn. Men sedan sa de att en far i princip var mer släkt med sin dotter än med sin son. Det hade tydligen med y-kromosomen att göra. Men hur kan det vara så när det med 50% också är säkert?

Det beror på hur man mäter. Människan har 46 kromosomer, 23 par med två kopior vardera. När det gäller kromosomkopior, kan vi säga att fördelningen är exakt 50% eftersom alla ärver en kopia av varje kromosom (23 stycken) från sin mor, och den andra kopian (23 stycken) från sin far. Men om vi tittar på mängden DNA ser det lite annorlunda ut. Människan har XY-könsbestämning, där kvinnor har XX och män har XY. Y-kromosomen är betydligt mindre än X-kromosomen. Därför kan vi säga att kvinnor ärver exakt lika mycket DNA från båda föräldrar eftersom de får en X-kromosom från varje förälder, utöver de 22 andra ”vanliga” kromosomerna. Men en man ärver lite mindre DNA från sin far eftersom Y-kromosomen är mindre än X-kromosomen som han ärver från sin mor. På så sätt blir en man lite mer ”släkt” med sin mor än med sin far, trots att båda två bidrar med exakt lika många kromosomkopior.

– Jessica Abbott

november 6, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vid utgrävningar av en nyupptäckt massgrav i Vreta kloster fann man skelett från personer som var 180 -190 cm långa. Kropparna är gissningsvis från 1000-talet. Jag trodde att människorna var korta på den tiden. Hur ligger det till med människokroppens längd under århundraden? Har längden gått i cykler?

Även om vi har sett en ganska snabb ökning av medellängden i västvärlden de senaste hundra åren, stämmer det att längden har både ökat och minskat över tid hos människan. En del tidiga arter var betydligt större än dagens genomsnitt, och även inom våran egen art Homo sapiens finns det stora skillnader i längd mellan folkgrupper, regioner, och tider. Längd har en relativt hög ärftlighet, med en heritabilitet kring 0.8. Det innebär att inom en population så förklaras ca. 80% av variationen i längd av genetiska skillnader. Men detta gäller endast inom en population, där de flesta växer upp i en ganska likvärdig miljö. Finns det stora skillnader i miljön kommer detta att ha en viktig effekt på längden – till exempel den snabba moderna ökningen i längd beror förmodligen på bättre kost och medicin snarare än genetiska förändringar. Historiska ökningar och minskningar i längd kan på samma sätt oftast kopplas till miljön –  till exempel svält eller sjukdomar. Så jag skulle vilja säga att människans längd varierar, men inte nödvändigtvis cykliskt.

– Jessica Abbott

november 5, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan någon tala om för mig vad detta är för svamp. Den växer i hundratal i min gräsmatta utanför Ljungby i Småland nu i september 2020. Det finns många träd i närheten och den har vanlig svamplukt. Är den ätlig?

Detta är en rödskivling, släktet Entoloma, i vilket det finns långt mer än hundra arter som alla är giftiga eller åtminstone oätliga. En viktig karaktär är de rödaktiga sporerna vilka syns på hatten i bakgrunden som växt under en annan hatt. Det är svårt att uppfatta storleken riktigt, men de förefaller vara ganska stora och en del av dessa arter kan bilda stora ”häxringar” med många fruktkroppar och lever troligen i symbios med (bildar mykorrhiza med) något av lövträden i närheten. Att det blivit så många just i år har säkert med att göra med hur vädret varit på platsen i år. Du kommer säkert att se den fler år.

– Sigvard Svensson

november 5, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag är på Bornholm hos en god vän som har hus mellan Rønne och flygplatsen. Vi hittar en del svamp på våra dagliga promenader. Idag hittade vi bl. a. en liten blodsopp, 5 cm diameter, med en ”plupp” på hatten. Efter delning ser man att det är samling sporer. Jag har aldrig sett detta tidigare trots mycket svampplockning sedan barnsben i Stockholmsområdet och i Göteborg sedan 70-talet. Är det vanligt? Om inte, vad kan det bero på? Svampen stod tillsammans med några mindre i gammal planterad granskog med gräs-och mossmark.

Jag vet inte riktigt vad ”pluppen” beror på, men det är en sammetssopp (Xerocomus cisalpinus) som du har hittat. Inte en blodsopp (Neoboletus luridiformis).

– Håkan Wallander

Jag instämmer i att det nog är Xerocomellus cisalpinus. Bilden är tyvärr så oskarp att det är svårt att se vad ”pluppen” är överhuvudtaget. Det är dock inte särskilt ovanligt med olika märkliga missbildningar på svampfruktkroppar.

Sedan bara en liten rättelse. Xerocomellus cisalpinus har för närvarande inget svenskt namn, men står närmast rutsoppen X. chrysenteron. Sammetsopp, Xerocomus subtomentosus, bildar numera ett eget släkte, i Europa med fyra arter som det ser ut nu.

– Sigvard Svensson

november 4, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag och min kompis går i femte klass och har fått i uppgift att kolla upp varför mygg finns. Så nu hoppas vi att ni kan hjälpa oss!

Din fråga är väldigt spännande, och nog har man ofta undrat vad myggen egentligen bidrar med när man sitter där och som bäst försöker njuta av sommaren. Men faktum är att mygg är nog så viktiga. Dels är olika slags myggor, både vanliga stickmyggor och knott, viktiga som föda åt massor av andra organismer i vatten (särskilt larverna) och på land. Myggorna ger också indirekt en massa näring till ekosystemet. I Vindelälven i norra Sverige har man räknat ut att det kommer ut ungefär 500 ton bajs från knottlarver – varje dag! Det är såklart väldigt viktigt för näringsbalansen i vattnet och, därför, i hela avrinningsområdet.

Knott och myggor är i sin tur också värdar för en mängd olika parasiter som de sprider till andra djur. Bland de mest kända är olika typer av blodparasiter. Den allvarliga sjukdomen malaria, som varje år skördar massor med liv i varma områden på jorden, sprids t.ex. med myggor. Det gäller också andra sjukdomar som vi hört mycket om på senare tid, som t.ex. zikavirus, nilfeber, denguefeber och gula febern. Myggor och knott sprider inte bara sjukdomar till människor, utan även till andra djur som de suger blod från. Malaria är t.ex. väldigt vanligt hos olika fåglar, även på våra breddgrader. Här finns fåglar som lever hela sina liv med blodparasiter spridda av myggor och knott. Det påverkar de negativt, även om effekterna inte alltid är så väldigt tydliga med blotta ögat.

Man kan alltså säga att myggor spelar en väldigt viktig roll i ekosystemet, dels genom att vara näring själva och att skapa näring till våtmarker och dels genom att sprida sjukdomar som i sin tur reglerar tillväxt, åldrande och död i andra djurpopulationer. Det är alltså med myggor som med alla andra saker vi ser omkring oss i naturen – allt har sin viktiga roll att spela och tar man bort en av dessa spelare från planen är det lätt att det blir obalans. Så myggor är viktiga, om än irriterade.

Med det sagt är det viktigt att komma ihåg att det finns stora konflikter mellan mygg och människor på många platser i världen. På våra breddgrader är det här mer av en bekvämlighetsfråga. Det pratas ju t.ex. ofta om att det är alldeles för mycket mygg i Dalälvens deltaområden. På andra håll, särskilt i tropikerna, är myggor ett större besvär. Myggspridda sjukdomar som malaria fortsätter att skörda tusentals människoliv varje år, ofta i områden där möjligheterna för sjukvård är långt mer begränsade än vad vi ens kan drömma om.

– Andreas Nord

november 4, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi bor i Saxtorp i Skåne och har denna växt på vår mark. Den är väldigt vacker, men vi har bara hittat denna. Kan ni tala om vad den heter?

Det är kanadensiskt gullris, Solidago canadensis, en främmande och rysligt invasiv art i vår flora. Men visst kan man tycka att den är vacker ändå.

– Torbjörn Tyler

november 3, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag har hört att vissa växter mår bra av att få utspätt kaffe eller kaffesump. Gäller detta också för Monstera?

Det finns många odlare som gödslar sina växter med kaffesump och tycker att det fungerar bra.

Här i Botaniska trädgården låter vi kaffesumpen gå igenom vår bokashi (en typ av kökskompost) innan vi gräver ner den runt växterna.

Man kan använda kaffesump till både trädgårdsväxter och till rumsväxter, inklusive Monstera.

– Sofie Olofsson

Ett litet sidospår, då svampar inte är växter. I bland annat Köpenhamn finns svampodlare som tar hand om sump från alla espressobarer etc. Fungerar enligt uppgift utmärkt som substrat och är från början ganska sterilt! Och resultatet bör bli en bra kompost?

– Sigvard Svensson

november 3, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vid en svampplockarsväng häromdagen hade det varit slagsmål i skogen. Förmodligen något rovdjur som tagit ett byte. Där fanns mängder med 10 cm långa, prickiga fjädrar. Vet du möjligen vem som har dylika eller kan du fråga nån som vet? Färgen stämmer ju med skatans, men det gör inte prickarna.

Det är en vingpenna från större hackspett, Dendrocopos major. Det är en ungfågel, kanske från i år. Det ser man på den vita fläcken längst ut på spetsen av fjädern.

– Andreas Nord

november 2, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar