Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Vet ni vad det är för spindel på bilden?
Det är väldigt svårt att se vad det skulle kunna vara för en spindelart. Jag tror att den är juvenil (alltså inte fullvuxen) och kanske det skulle kunna vara en snabblöparspindel (Philodromidae). Men jag kan inte säga det med säkerhet.
– Ellen Sandström
Jag hittade denna ormbunke vid en kamrats torp beläget vid Timmersdala i skogen invid Sparresäter i Västergötland. Vad kan det vara för något?
Det är örnbräken, Pteridium aquilinum.
– Torbjörn Tyler
Kan ni hjälpa mig att reda ut vad det är för spindlar jag har fotograferat?
Den första spindeln (som sitter på en husvägg) är en större husspindel – Eratigena atrica – och den andra är troligtvis en korsspindel – Araneus diadematus – eller något närbesläktat. Det är lite svårt att spika arten då man bara ser undersidan på den.
– Ellen Sandström
Jag har i min bostad i ett lantligt och ganska ruffigt hus utanför Halmstad ett bestånd av spindlar eller lockespindlar av en och samma art. Såsom djuret hänger på bilden är avståndet mellan benens spetsar kanske 4 cm. Djuren spinner nät (osynliga för mig med min gammalmanssyn) i hörnor och skrymslen och vaktar dem hängande som bilden visar. Ytterst sällan lyckas de fånga någonting, men beståndet fortlever, till trots för ett visst mått av regelbunden städning. Karakteristiskt för djuren att de reagerar på störning inte i första hand genom att fly utan genom att försätta sig i en häftig rotation i vågplanet, väl för att förvirra en angripare.
Kan ni med ledning av detta och bilden säga mig vad djuret heter och något litet om dess biologi?
Bilden visar större dallerspindeln, Pholcus phalangoides. Det är en art som kommit till Sverige på senare år. Från början har de bott i grottor, och därför gillar de litet fuktiga och mörka platser. Beteende som du så målande beskriver har gett spindeln dess svenska namn.
Vi har skrivit mer om större dallerspindlar här.
– Andreas Nord
I dag råkade jag se en bålgeting jag tyckte såg lite speciellt ut. Jag försökte ta bilder men de blev inte så bra. Jag kunde inte fånga den med bara händer och ville inte heller störa den. Getingen var åtminstone 4 cm lång. Jag har sett bålgetingar varje sommar men just denna såg lite konstigt ut. Vet ni vad det är?
Det är en vanlig bålgeting, men med tanke på den väldiga storleken är känslan att det bör vara en drottning.
– Andreas Nord
Kan ni se vad det här är för insekt?
Du har fotograferat en skalbagge i familjen knäppare (Elateridae), av vilka vi har 86 olika i Sverige. Ditt djur saknar svenskt namn, men heter ”på vetenskap” Selatosomus cruciatus. Det är en ganska allmän, om än lokal, skalbagge som utvecklas på olika gräs och örter på öppna och gärna lite fuktiga marker. Den finns framförallt i Götaland men också i Svealand. Den når södra Norrland, men allra längst i norr finns den inte.
– Andreas Nord
En vanlig tisdag i början av maj, kl. 02.53 hörde jag läten som går i stötar om 1-2-3, alltså pip-pip-pip. Det var ett väldigt ljust läte. Har ni någon idé om vad det kan vara tro?
Nej, det här är för svårt. Kanske kan det vara tiggande uggleungar? Det hade varit värdefullt att få veta något om plats i Sverige, samt natur runtomkring.
– Åke Lindström
Min granne har hittat den här salamandern. Nu undrar grannen om det är det en vanlig eller en fridlyst salamander.
Det är en större vattensalamander, Triturus cristatus. Det är den något ovanligare av våra två salamanderarter, och var tidigare (2000) upptagen på rödlistan som Nära Hotad. Sedan 2005 är den dock inte längre rödlistad, vilket nog framförallt handlar om att man fått en bättre uppfattning av artens utbredning och att man idag mer konsekvent använder kvantitativa kriterier när man gör rödlistningsbedömningar, snarare än att arten har blivit vanligare.
Båda våra salamanderarter, större och mindre vattensalamander, är fridlysta. Det gäller för alla Sveriges grod- och kräldjur.
– Viktor Nilsson-Örtman
Varför klassas inte maskrosen som invasiv växt? Den tar ju över fullständigt överallt om den bara får chansen.
Endast arter som inte förekommer naturligt i landet kan klassas som invasiva främmande arter och maskrosor hör definitivt till vår naturliga flora. Dessutom är ”maskros” inte en enda art utan det finns nästan 500 olika maskrosarter i landet och många av dem är snarare utrotningshotade än invasiva (särskilt de som är knutna till naturbetesmarker och kalkrika kärr).
– Torbjörn Tyler
Kära följare,
Nu tar Fråga en Biolog sommarlov, med begränsat antal poster per vecka och längre svarstid än vanligt. Vi är tillbaka i full skala i slutet av augusti. Men det går precis lika bra som vanligt att skicka in frågor och bilder via bloggen, e-post eller Facebook och Twitter.
Vi önskar er alla en skön och rofylld sommar, med hälsning från,
Expertpanelen
Kommentarer