Valonia ventricosa är väldigt stor encellig grönalg, och förmodligen världens allra största encelliga organism. Den lever i tidvattenzonen i tropiska och subtropiska hav världen över. Eftersom den är stor och rund kallas den ibland för havsdruva eller sjömansöga. Men hur är det egentligen inuti cellen? Är alla olika celldelar lika stora? Vår expert reder ut saken åt oss! Bilden är tagen av Alexander Vasenin.
Valonia ventricosa är tydligen en av världens största, om inte den största, encelliga organismerna. Eftersom cellen är så stor, betyder det då att cellorganellerna också blir stora?
Organellerna är ungefär som vanligt, förutom vakuolen som är jättestor och har lober som delar upp cellen i olika regioner. Det finns också flera cellkärnor i de olika regionerna av samma cell, på samma sätt som till exempel insekter har i tidiga faser innan cellerna delar upp sig i embryot. Men förutom vakuolen är det i stort sett bara “more of the same”.
Gräsmott är en egen grupp (eller ”underfamilj”) inom den ganska stora och brokiga småfjärilsfamiljen mott (Pyralidae). Vi har omkring 40 olika slags gräsmott i Sverige. De har alla långa, framåtriktade mundelar som ser ut som en snabel, och sitter typiskt ”ihoprullade” i vegetationen. Då kan det vara ganska svårt att få syn på dem, men när de sitter på en vägg som på bilden ovan är det såklart litet lättare. Bilden skickades in av Evalotta Bengtsson.
Mitt barnbarn ringde mig och ville veta vad detta var för kryp. Kan ni hjälpa mig? En vill ju svara upp för deras intresse!
Av vad jag kan se är det här något gräsmott, alltså en småfjäril i underfamiljen Crambinae. Vi har ungefär 40 olika i Sverige och många arter är vanliga. Jag kan inte avgöra vilken art det är ni har sett, men här finns en del bilder att jämföra med.
Fnösktickan, Fomes fomentarius, är en av våra allra vanligaste tickor i lövskog- De olika stadierna ser litet olika ut. Namnet anspelar på att fnösktickan förr i tiden användes som råvara för tillverkning av fnöske. Bilderna är tagen av Nora Toftgård Shahnavaz.
Jag hittade dessa tickor på ett nedfallet lövträd på ett betat ängsparti på Store mosse. Jag lyckas inte hitta vilken art det skulle kunna vara.
Tror att de två på de bifogade bilderna är av samma art men i olika stadium? Vad kan det vara för slags ticka?
Du har helt rätt i att det är två olika stadier av samma ticka, nämligen fnöskticka Fomes fomentarius. Det är en av våra vanligaste tickor i lövskog, bland annat i bok- och björkskog. Den växer på stubbar, liggande stammar, samt levande och döda, stående, stammar av lövträd. Särskilt vanlig är den på bok och björk, även om den sällsynt också kan förekomma på andra lövträd. Fnösktickan är en så kallad vitrötare, vilket betyder att den angripna (rötade) veden är vitaktig eftersom svampen bryter ner alla vedkomponenter.
Det svenska namnet anspelar på att tickan var råvara för tillverkning av fnöske. Mer om detta kan du läsa här. Även tickorna eldticka, klibbticka och platticka går bra att använda till fnöske. Dessutom kan fnöske erhållas genom att behandla ludd från blad av kungsljus.
Ett stort fågelägg som vår frågeställare hittade flytandes i en kanal. Ägget är stort nog för att vara ett svanägg, men prickigheten stämmer inte. Kanske har ägget legat länge i vattnet och fått påväxt av alger? Bilden skickades in av Pernilla.Bävern, Castor fiber, är vår allra största gnagare. På sommaren den på olika till exempel näckrosor, örter i strandkanten, bark och blad från lövträd. På hösten och vintern äter den en ganska näringsfattig kost som mest består av bark. Ägg äter den aldrig. Bilden är tagen av Jacek Zięba.
Jag hittade detta ägg flytandes i kanalen vid kanalbanken. Jag tror att det är ett svanägg, även om jag inte såg något fågelbo i närheten. Dock var vegetationen väldigt tät. Jag tror att det är bävern som försökt sno ägget. Troligtvis finns det inget överlevande i ägget, men jag har för säkerhets skull värmt en riskudde och bäddat in det med. Vad bör jag göra? Låta naturen ha sin gång eller kontakta någon?
Det bästa är att låta naturen ha sin gång tycker jag – det finns många andra djur som har stor glädje av ett överblivet ägg i den storleken!
Vad det är för fågel kan jag inte avgöra på rak arm. Storleken och formen passar bra på knölsvan, men svanar har inga fläckar på sina ägg. Just dessa fläckar tycker jag dock ser misstänkt gröna ut. Kan det vara så att fläckarna i själva verket är alger som vuxit på ägget (som då bör ha legat i vattnet ganska länge). Att ägget flyter högt i vattnet tyder också på att det har legat länge och blivit uttorkat.
Svanar och andra fåglar med bon i vattenbrynet lever ett hårt liv och det är inte alls ovanligt att bon förolyckas, till exempel om ett rovdjur tar äggen eller om boet översvämmas vid högt vattenstånd. I alla händelser är bävern helt oskyldig här eftersom de är vegetarianer som äter bland annat bark, knoppar och olika örter. Här kan du läsa mer om bävrar.
Koltrasten, Turdus merula, bygger öppna bon, gärna alldeles i människans närhet. Det gör dem ganska hårt ansatta, kanske särskilt i stadsmiljöer där det förutom rovfåglar som sparvhök också finns gott om lösa katter och skator. Om en av föräldrarna förolyckas brukar den som är kvar själv kunna ta hand om ungarna. Men om både föräldrarna är borta är allt hopp ute för ungarna. Bilden är tagen av J.J. Harrison.
Vår härliga koltrastmamma blev idag dödad av en rovfågel. Två ungar skriker i boet. Vad ska vi göra?Ingen pappa finns.
Risken att bli tagen av ett rovdjur är alltid mer eller mindre stor om du är ett litet bytesdjur. Koltrastar är en fågel med typiskt hög dödlighet, om än särskilt som ägg eller ungar. Om det inte finns någon hane som matar koltrastungarna finns det inte mycket att göra åt saken. Det är nog inte troligt att ett viltskadecenter vill ta sig an två övergivna koltrastungar, för prognosen att få dem på vingarna i fångenskap är ganska dålig.
Det bästa tycker jag därför är att låta naturen ha sin gång i det här fallet. Ungarna kommer inte klara sig själva, men de kommer ändå bli en viktig del i det naturliga kretsloppet genom att i sin tur bli föda åt till exempel olika insekter och andra organismer som jobbar som ”nedbrytare”.
Våra fingeravtryck är unika, och faktiskt också ganska tåliga. Vid lindriga skador på fingertopparna brukar de växa tillbaka med samma mönster som förut! Om skadan däremot är djup, som när hela fingerblomman hyvlats bort vid matlagning, kan det utläkta mönstret vara annorlunda eller saknas helt.
Jag såg på mina fingertoppar och började fundera på om fingeravtrycke” återskapas exakt som förut om jag rakar hyvla av fingertoppen med en osthyvel? Måste jag kontakta Polismyndigheten om att få komma och avge ett nytt fingeravtryck på det avhyvlade fingret?
Vid ytliga skador på fingertopparna brukar fingeravtrycket växa tillbaka med samma mönster. Men djupa skador kan leda till förändrade fingeravtryck, och till och med avsaknaden av hela eller delar av fingeravtrycket. Jag hittar ingen information om huruvida en är tvungen att rapportera förändrade fingeravtryck till Polisen eller inte. Jag gissar att det händer för sällan för att det ska finnas lättillgänglig information om detta.
Ögonfärg hos människor styrs av flera olika gener med delvis komplicerad nedärvning. Därför kan till exempel två brunögda föräldrar få barn med blåa, bruna och gröna ögon. Grafiken är gjord av Pablo Carlos Budassi.
Jag undrar vad det är som gör dominanta gener dominanta. För bruna ögon dominerar gröna, medan gröna dominerar blåa. Så vad är det som bestämmer om en gen är dominant eller recessiv?
Gener innehåller information som används för att bilda proteiner, så att DNA-sekvensen påverkar sekvensen av aminosyror som bildar proteinet. Olika aminosyrasekvenser kan påverka proteinets form, och därmed dess funktion. Hur hänger då detta ihop med dominans och recessivitet?
När vi säger att en genvariant är dominant, betyder det i praktiken att vi alltid ”ser” effekten av denna variant, oavsett om det finns en eller två kopior av samma variant. En recessiv variant ”syns” bara när den finns i två kopior. (Jag skriver ”syns” inom citationstecken eftersom det finns många gener som har en effekt som inte märks utåt. Vi kan ju till exempel inte se skillnader i blodgrupp.) Detta mönster hänger ihop med proteinernas funktioner. Många recessiva varianter leder till ett protein som inte är funktionellt, eller som fungerar mindre effektivt än den andra varianten. Så länge det räcker att ha en fungerande variant för att proteinerna ska kunna utföra sina uppgifter i kroppen kommer det inte att märkas om en också bär på en sämre fungerande variant. Det är detta som leder till dominans hos den fungerande varianten.
Vanlig padda, Bufo bufo, dyker gärna upp inomhus på höst och vinter. De trivs i fuktiga, svala källare. Bilden är tagen av Bernie.Snoken, Natrix natrix, kan vara ganska vanlig i människors närhet och kan därför också hittas inomhus, även om det är ovanligt. Bilden är tagen av Marek Szczepanek.
Vi har problem med paddor och snokyngel i tvättstugan, och vill väldigt gärna göra något för att förhindra dem från att komma in överhuvudtaget. En padda hade gömt sig och dött och det luktade ruttet i rummet. Usch!
Det bästa ni kan göra är att försöka täta alla springor och små håll som djuren kan komma in igenom. Det kan vara nog så svårt, för särskilt ormar är duktiga på att ta sig fram genom trånga utrymmen. Utöver det är det svårt att göra så mycket mer än att titta noggrant och försöka hjälpa ut de djur som söker sig in. De mår inte alls bra av att vara inne i våra torra hem. I det här fallet så var det ju värst för paddan som dog, så jag tänker att ni hjälper både ormar, paddor och er själva om ni hittar dem innan det är för sent. Det kan kanske hjälpa att inte förvara typiska ”gömställen” på golvet, så ser ni lättare djur som kommit fel. Såvitt jag vet finns det inga avskräckande kemikalier eller andra typer av ”skrämmor” som kan användas.
Vi har skrivit om liknande fall förut. Se till exempel här och här.
Ett IQ-test är alltid relativt, såtillvida att medel-IQ i en population alltid ska hamna på 100. Studier visar dock tydligt att vår IQ har ökat avsevärt sedan 1900-talets början eftersom vi hela tiden presterar bättre på olika IQ-tester såsom det på bilden. Det beror troligtvis på att såväl socioekonomiska som utbildningsmässiga levnadsvillkor har blivit bättre.
Min fråga gäller kopplingen mellan en persons intelligens och dennes barns intelligens. Det är vetenskapligt bekräftat att intelligens är ärftlig.
Vad händer med barnets intelligens om förälderns låga intelligens är ett resultat av undernäring eller huvudskada under barndomen. Alltså att föräldern i fråga aldrig nått upp till sin fulla genetiska potential. Låt säga att mormor och morfars IQ låg på 100 och att det var denna begåvning som fördes över till dottern vid befruktningen. På grund av svält så hann dock aldrig dotterns hjärna växa till en normal storlek vilket har gjort att hennes IQ har hamnat på 70. Säg att denna dotter nu föder en son. Kommer hennes son (under rätt omständigheter) att erhålla ett IQ av 100 eller ett IQ av 70?
Det stämmer att minskad intelligens på grund av undernäring eller fysiska skador tidigt i livet inte kommer att gå i arv. Detta är en av anledningarna till att det kan vara vanskligt att jämföra IQ mellan olika folkgrupper eller samhällsklasser – det är oftast omöjligt att vara säker på att skillnader i IQ mellan olika grupper inte beror på skillnader i miljön. Dessutom är IQ alltid relativ. Det betyder att den genomsnittliga intelligensen inom en population alltid ska hamna på 100 i IQ.
Studier visar att IQ har ökat avsevärt över tid sedan tidigt 1900-tal, alltså att våra testresultat ständigt har blivit bättre även om den genomsnittliga intelligensen alltid får ett värde av 100. Detta kallas för Flynneffekten, efter James R. Flynn, forskaren som upptäckte effekten. Det är lite oklart vad ökningen beror på, men det är sannolikt en kombination av bättre utbildning och bättre allmänhälsa över tid.
Stora mängder småfisk, särskilt id, mört och löja, uppehöll sig i hamnen i Karlskrona i Blekinge i slutet av oktober. Den stora ansamlingen drog till sig rovfiskar, särskilt abborre, till sportfiskares stora glädje. Videon skickades in av Laila Andréll.
Det hade varit roligt att veta vad det är för fisk som gör så här! Videon har tagen i hamnen i Karlskrona i Blekinge i slutet av oktober 2022.
Enligt Martin Stålhammar på Länsstyrelsen i Blekinge, som ser spektaklet från sin arbetsplats, handlar det om id och mört med inslag av löja. Fiskansamlingen drar till sig abborre som är ivrigt eftersökt av allehanda sportfiskare.
Kommentarer