Jag undrar varför löven lossnar från trädet på hösten. Hur vet trädet att det skall tappa lövet just på hösten , är det för att det blir mörkare? Men hur kommer det sig att lövet ramlar av från trädet, att det liksom tappar fästet?
Träden behöver solljus för att tillverka engeri som de lever av. När dagarna blir kortare och solen är uppe kortare och kortare tid märker träden att det går långsammare att tillverka den energi de behöver. Då produceras ett ämne (ett sk. hormon) i trädet som gör att klorofyllet (det gröna i bladet) ”sugs in i trädet” för att sparas och användas igen nästa vår. Bladen blir då röda, gula och till slut bruna. Ämnet som produceras får också bladet att snörpa av sig själv från grenen. Det går till så att den innersta delen av bladet, precis vid stammen, växer ihop mot mitten, och när det sen blåser så lossnar bladet lätt från grenen, annars ramlar det till slut av av sig själv. Det hela är ganska krångligt, men så här funkar det på ett ungefär!
Exempel på ett slutet ekosystem (innan tillförslutning). Bilden tagen av Anne-Lise Heinrichs.
Just nu håller vi på att jobba om ekosystem i skolan och då kom vi in på en diskussion angående om hur länge ett ekosystem kan leva i en återförsluten fem liters glasflaska om det bara är jord och växter i det! Kan du/ni snälla hjälpa oss och klara upp det?
I fotosyntensen så tar växterna upp koldioxid vilket de tillsammans med vatten och energin från solljuset omvandlar till socker och syre. Kolet i sockret används sedan dels till ämnesomsättningen och dels till tillväxt. Växternas biomassa kommer då från koldioxid, även om det behövs en del andra näringsämnen som kväve och fosfor, vilka valigtvis fås från jorden. För att systemet skall kunna fungera en längre tid så måste det då även finnas något som omvandlar koldioxiden till syre igen (som några nedbrytare ex. daggmask), samt att problemet med uttorking på nått sätt lösas.
Närbild på en fjädermygglarv. Bilden tagen av Jasper Nance.
Vilka larver/maskar är det som lever i sjöar och är rödaktiga pga hemoglobin?
Larverna du frågar efter är fjädermyggslarver (chironomidae) av många chironomus arter. Dom lever mycket riktigt i sjöar och man hittar dem ofta i stora mängder på mer eller mindre syrefattiga bottnar. Anledningen till att de är röda är att de har hemoglobin ’fritt’ i kroppsvätskan. Larverna kallas för ”bloodworms” (blodmask) på engelska just på grund av färgen.
Jag har undringar över min hund av rasen goldenretriver. Gör nämligen en etoligistudie i skolan. Varför lyfter den upp ena framtassen och står alldeles still när den får syn på någonting? Varför jagar hon sin egen svans vid lek? Låter kanske konstigt men hon sover oftast på rygg med tassarna i vädret. Varför? Hon skäller nästan aldrig men när hon sover och drömmer skäller hon ofta för sig själv. Är det gamla instinkter som omedvetet kommer fram i drömmarna?
En del hundar står ju med lyftad framtass när de fått syn på nå’t, eller känner lukten av något spännande. Det är ju den typiska posen hos stående jakthundar. Kanske kan det i grunden vara en konflikt mellan att vänta/kolla in och att störta iväg. Hunden ser ju delvis ut som den är beredd att ge sig av. Förmodligen har man avlat jakthundar för att de tydligt ska visa (engelskans point!) var villebrådet finns. Golden retriever kan ju ha en del av detta beteende i sig eftersom den också är en jakthund. Ett typidkt beteende hos dem är också att ta nå’t i munnen när den t.ex. ska hälsa när man kommer hem. Och de är ju f.f.a. avlade för att vara apportörer. Att hon sover på rygg är nog mera en personlig vana. Delvis anses ju våra tamhundar vara ”förvalpade” i och med domesticeringen, så det kan kanske bidra till lustiga sovställningar. Detta är dock bara en fundering. Samma sak gäller ju svansjagandet. Det är ju ett typiskt lekbeteende, och goldens är ju lite barnsliga hundar, om du ursäktar. Någonstans läste jag att hundar INTE drömmer när de de gnäller och gläfser i sömnen, men själv tycker jag nog att den enklaste förklaringen är att de drömmer. Vår hund gnäller/gläfser också i sömnen, men skäller inte mycket som vaken.Hon är f.ö. 1/4 golden, men dt är många hundar som pratar i sömnen. Om du vill göra etologistudier på hundar, tycker jag att det roligaste är att jämföra olika raser. Vilka bär saker i munen när de hälsar, vilka skäller mer, vilka vill gärna tillbringa dagen på soffan medan andra hellre vill köra några aktiva träningpass?
Chimpansen är människans näsmaste släkting. Bilden tagen av Ikiwaner.
Efter att ha sett ett TV-program om barn med olika missbildningar som ”harmynthet” så funderade jag över evolution och hur vår art skiljer sig från andra osv, jag har läst att ca 5% av alla barn som föds i sverige bär på nån slags missbildning varav 2% är allvarliga. (1) Finns det några distinkta skillnader mellan säg Schimpanser och Människor när det gäller hur många procent av individerna i var art som föds med missbildningar? (2) Att många människor som föds med svåra missbildningar och handikapp har goda chanser att överleva och reproducera sig p g a sjukvård och teknik (samhället), går det att säga hur det kan komma att påverka vår arts utveckling, eller hur det faktiskt redan påverkar?. Jag föreställer mig att det är något som uteslutande sker hos människan och möjligen arter som vi påverkar på samma sätt. Är det möjligt att utföra ett experiment kanske på en mindre population av något djur t.ex. grisar, genom att ge de individer med allvarliga missbildningar, handikapp och sjukdomar som skulle ha små möjligheter att överleva och reproducera, hjälp i form av modern vetenskap och teknologi ”reparera dem” så att många faktiskt överlever och kan reproducera sig. För att se hur det på verkar artens utveckling på längre sikt. Alltså att som hos oss till en viss grad avskaffa det ”naturliga naturligaurvalet”.
Det är en mycket intressant och samtidigt svår fråga du ställer. Den har ju etiska aspekter likaväl som biologiska. Frågan om hur snabbt människan evolverar (utvecklas) är något som diskuteras ganska livligt och det finns nog ingen som riktigt kan svara på hur det egentligen ligger till. En sak är dock säkert, det finns konnstant ett selektivt tryck att människan anpassar sig till miljön. Med andra ord, i den miljö vi nu lever är det inget negativt att till exempel vara närsynt eftersom det finns glasögon (eller att vara harmynt för den delen!). Däremot kan det vara viktigt att kunna memorera många saker som portkoder, telefonnummer osv. Min åsikt är att det naturliga urvalet sker hos människan likaväl som hos övriga arter.
Vanlig geting, Vespula vulgaris. Bild tagen av Frank Hornig.
Jag har funderat över hur s.k sociala insekter’s leverne ser ut. Jag har läst lite i böcker men inte fått fram så mycket mer än att det hos t.ex myror finns olika sorters individer (drottning, arbetare, soldater osv..) som samarbetar på ett ganska imponerande vis. Frågor: *Hur kan alla individer vara syskon när de är så olika i utseende och arbetsfunktioner? *Varför är arbetarna sterila? Hur kan de nöja sig med att enbart hjälpa till utan att själva kunna få föra sina gener vidare. *Vad bestämmer att just en speciell myra skall bli drottning? Jag tycker det är otroligt konstigt att myrsamhällen, bisamhällen etc. kan fungera i praktiken. T.ex binas ”språk”, dansen? Hur har det kunnat utvecklats så komplicerade livsstilar?
Frågan med social insekter är det fler som funderat över och lösningen är ganska farcinerande. Andledningen till att de ser så olika ut är att cellerna i larverna inte är helt diferentierade, dvs det är inte förutbestämt hur deras morfologi skall se ut. Vilka typ av myra/bi det blir bestäms av vilken diet de får och på något sätt så kan de arbetare som har hand om larverna känna av vad som behövs i samhället. Därefter ser de till att ge vissa larver föda som genererar arbetare av olika typ respektive t.ex soldater. Hos bin och myror så kommer en ny drottning att födas fram antingen om den gamla dör eller om tätheten av insekter i samhället börja bli för stort. I det senare fallet så tar den ny drottningen ofta med sig en del av arbetarna och bildar ett nytt samhällen en bit därifrån, alternativt flyger ut för att para sig och sedan bilda ett nytt samhälle.
Vad det gäller den genetiska biten så blir den inte förstålig förrän man inser hur deras parningssystem ser ut. De fertila honorna, dvs drottningar ha diploida könsceller, dvs två uppsättningar gener precis som t.ex däggdjuren. Medan hanarna är happloida vilket är en uppsättning. Arbetarna får halv sitt genitiska matriall från drottningen, och är släkt med henne till 50% fortfarande precis som däggdjuren. Men eftersom hanarna endast har en uppsättning gener som de för vidare så får alla arbetare denna och är alltså i praktiken 100% släkt med hanen..även om detta inte är helt sant då de även har gener från drottningen. Det intressant är emellertid att alla arbetarna har samma gener från hanen och är bara där 50% släkt med varandra, dessutom så är de 25% släkt med varandra från drottningen vilket innebär att alla arbetare har 75% av generna gemensamt. De är alltså mer släkt med varandra än vad de är med sin moder likaså mer släkt med varandra än vad de hade varit med sina egna barn.
Jag är medveten om att detta inte är så intuitivt självklart att förså, om du vill få det bättre förklarat så rekomenderar jag dig att låna en bok som heter ’Den själviska genen’ som är skriven av Richard Dawkins. Jag är övertygad om att du kan hitta den på närmsta bibliotek.
Hur de social insekternas system har byggts upp är jag inte säker på att det finns någon som med säkerhet kan svara på, men troligtvis har det att göra med att de är social insekter och mycket av deras tillvaro bygger på kommunikation.
När man far till främmande länder, särskilt söder över får man alltid rådet att inte dricka orenat vatten d.v.s. direkt från kranar eller källor. Det är däremot ingen risk att äta frukter från lokala trädgårdar,dessa frukter består ju huvudsakligen av vatten. Hur renas vattnet på sin väg från rot till frukt?
När man säger att man inte ska dricka vattnet utomlands är det ofta pga att det finns bakterier i vattnet som vi inte är vana vid. Dessa bakterier följer inte med vattnet in i växten när den tar upp det genom rötterna. Inte heller särskilt stora mängder giftiga ämnen slinker med vattnet som tas upp av växterna. För att komma in i växten måste vattnet passera extremt finkorniga membran som effektivt skiljer ut oönskade ämnen och främst ämnen som är bra för växten tas upp tillsammans med vattnet. För att komma upp i växten, till frukterna, ska vattnet dessutom pressas genom mängder av väldigt trånga ”gångar” och membran där ovälkomna partiklar och ämnen fastnar och stoppas. Följdaktlingen är det bara att mumsa på!
Komposterade matrester. Bilden kommer ifrån Kessler Photography.
Vilka åtgärder ska man vidta för att det inte skall bildas växthusgaser under kompostering som ökar på växthuseffekten, ska man bara kompostera grönt? Jag menar att det är lika illa för växthuseffekten om komposten förgasas på komunens sopptippar som hemma hos folk i allmänt. Vi komposterar själva hemma, fast endast det från växtriket p.g.a. att vi inte vill locka till oss gnagare.
Vid kompostering bryts organiska ämnen ner i mindre beståndsdelar. Näringsämnen samlas i mullen, vatten avges genom vattenånga till marken och koldioxid avges till atmosfären. Detta kan man inte göra något åt, och precis som du säger är det likadant var man än komposterar eller förbränner det organiska materialet. Ungefär lika mycket kol som krävdes för att ”bygga upp” kompostmaterialet kommer att avges vid komposteringen. …så kompostera mera!!!
Rådjur, Capreolus capreoplus. Bilden tagen av Jojo.
Varför kan man inte kan tämja vilda djur? Jag tänkte på det när jag såg ett rådjur idag.
Även rådjur kan bli tama. Det som utmärker djur som enklare kan lära sig att samleva över artgränser (t ex med människor) är att de ofta är sociala arter som lever i grupper där kommunikation och samarbete är viktigt för varje individs överlevnad. De arter som blivit domesticerade är arter som människan har kunnat dra nytta av i form av mat, värme och arbetskraft. Rådjur har hos oss inte hamnat i den gruppen.
– Gästinlägg av Maja Tarka, Postdok på Biologiska Institutionen
Kommentarer