Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Vårt gymnasiearbete går ut på att vi ska hitta daggmaskar, men vart kan vi hitta daggmaskar snabbt just nu?
Hitta en kompost, kanske i en botanisk trädgård, och fråga trädgårdsmästaren fint om ni kan få gräva i den. Den kommer att vara relativt varm, men maskarna ligger nog trots det en bit ner.
– Lars Lundqvist
Jag undrar en sak…finns det några mikroorganismer som är bra för människor…isåfall vilka
Det finns massor med mikroorganismer som är bra för människan eller som vi använder i vår ’tjänst’. Till de mest vardagliga kan man räkna jästsvampen som vi använder när vi bakar bröd eller mjölksyrabakterierna vilka vi behöver i magtarmkanalen för matsmältning och upptag. Sedan finns det ju mögelsvamparna som gett oss antibiotika. tyvärr kan jag inte räkna upp alla de mikroorganismer som är bra för oss men det finns massor, inom t.ex medicin men även i andra områden.
– Från frågearkivet
Jag undrar hur fåglar hittar hem igen efter att ha varit borta i andra länder?
Det här är ett område som det forskas en hel del inom. Faktum är att fåglar utnyttjar flera olika ’ledtrådar’ för att orientera sig tillbaka. När de ger sig av, antingen från vinter eller sommarkvarteret så flyttar de i en generell riktning åt de håll de skall. Härifrån, på hösten, så är det oftast åt sydost eller sydväst. För att hålla reda på väderstrecken så använder de sig av solen, eller av en ’inbyggd’ magnetkompass (man vet ännu inte riktigt var magnet sinnet sitter). Detta har man testat genom att hålla fåglar som vill flytta i burar och tittat på vilket håll de vill försöker ge sig av åt. För att testa magnet sinnet så har man täckt för buren så att de inte kan se solen…och ibland har man vänt magnet fältet och sett att fåglarna orienterar sig i den riktning de tror är rätt. Men man vet också att fåglarna använder sig av landmärken, de följer ofta kustlinjerna. Ju närmare slutmålet de kommer desto viktigare blir troligtvis landmärken. Hos vissa arter har man visat att även lukterna har betydelse för fåglarnas orientering.
En nästan intressantar frågeställning är hur hittar fåglar rätt vid sin första flyttning. Det vet vi inte säkert ännu men det verkar som om de har en ’medfödd’ inprogramering av vilken riktning de skall åt…och kanske också ungefär hur långt de skall flytta. Det finns en hel del information om detta på nätet och flera böcker skrivna om fågelflyttning som du säkert kan hitta på biblioteket…annars kan de nog hjälpa dig där.
– Från frågearkivet
Det finns ju hon- och hanväxter parar dom sig med varandra eftersom att dom måste ju ha sexuella behov dom oxå???
Jodå du har helt rätt, växter ’parar’ sig också, fast de behöver ofta lite hjälp. Som du säkert vet så använder många av växterna pollen, från hanblommorna eller från ståndarna (vilket är ’handelen’ hos de växter som har bägge könen tillsammans). För att växten skall bli befruktad ’polinerad’ så behöver en en annan växts pollen på sin pistill (dvs hondelen av växten). Eftersom växter inte kan röra sig fritt som många av djuren så tar växter både vind, vatten och djur till hjälp. Du känner säkert till att bin polinerar växter, samma sak gäller för många andra insekter. I tropikerna så finns det också andra djur som fåglar och fladdermöss vilka polinerar olika växter.
Många fleråriga växter har också möjligheten att ’föröka’ sig utan befrukting med utlöpare från t.ex. rötterna som vitsippor. Somliga arter som t.ex. maskros kan befrukta sig själv, även om det vanliga är att växterna har någon mekanism för att förhindra självbefruktning.
– Från frågearkivet
Jag ska forska om vad som händer med ekosystemet när man avverkar skogen. Mitt ekosystem är Södra Barrskogsbältet. Jag har försökt hitta fakta på bibloteket men det fanns inget. Så om ni kan skriva om vad som händer så skulle jag vara jätte tacksam. Jag skulle okså vilja veta vilka djur och växter som lever i Södra Barrskogsbältet och om deras naturliga urval och ekologiska nish. Vad händer som är bra för ekosystemet och vad som händer som är dåligt? Om ni vet några bra hemsidor kan ni väll skriva den/dom också.
Om du söker på ekosystem i vår sökfunktion så får du reda på hur dessa fungerar i allmänhet. Principerna är de samma oberoende av vilka ekosystem man tittar på. I ett skogsekosystem så är avverkning nog det mest drastiska man kan ta sig för. Eftersom träden är de viktigaste organismerna i skogen, nyckelorganismerna, så får det naturligtvis otroligt stor effekt om man tar bort dom. Faktum är, vilket du själv förstår, att det finns ingen skog längre och sålunda är ekosystemet förstört. Alla andra arter som lever där är beroende av den miljön som skapas av träden. Efter avverkningen så kommer ett ’nytt’ ekosystem att finnas, men detta ekosystem är inte i jämvikt, eller klimax. Det stadiet som kommer kallas för succession, förändring, vilket betyder att växter som har lätta frön, dvs de kan sprida sig långt, och som har lätt att etablera sig kommer att växa upp. Dessa kommer sedan att succesivt ersättas och konkureras ut av andra arter. Om det får ske en fri, utan mänsklig påverkan, utveckling så kommer det förmodligen att växa upp ny skog med tiden, kanske inte samma som fanns där ursprungligen dock. Skogen utgör slutstadiet, klimaxstadiet i successionen.
– Från frågearkivet
Hur många ungar får en varg per kull?
Vargen får i genomsnitt 6 ungar per kull fast den kan få så många som 11. Normalt blir varghonorna könsmogna vid 2 års ålder men får inte första kullen förrän det tredje året. Där efter kan honorna få en kull per år men det är inte ovanligt med luckor, dvs vissa år då honorna inte får några ungar.
– Från frågearkivet
Jag har under många år försökt plantera ekollon, men utan att lyckas. Jag har satt de i vattenfylldaflaskor,jorden men de tycks inte vilja växa. Hur skall man plantera ekollon så att de växer?
Ekollonen gror bra i sand eller jordfylld kruka. När de gror ute i naturen på hösten växer ofta roten ner till flera dm-djup, medan ovanjordsdelen syns/växer upp först nästa vår. Jag glömde en gånd ett gäng ekollon i en ficka i min aluminiumfodrade fältjacka. Hösten därpå fann jag ett virrvarr av rötter i fickan, så det ekollonen framför allt behöver för att gro är fukten. Jorden är bara till för förankring av groddplantan och näring bär de med sig.
– Från frågearkivet
Hur kan det finnas så många olika arter i växt och djurriket? Varför?
Din fråga är inte lätt att svara på. Det blir snabbt krångligt, men jag gör ett försök! Tänk dig att det från början bara fanns en djurart som kunde äta allt. Det blev fler och fler individer av den här arten, och de spred sig längre och längre bort från det ställe de fanns på från början. Till slut skulle det vara fullt av individer över allt, och det skulle bli ont om mat för alla. Vissa skulle kanske då börja äta speciellt mycket av viss mat, t.ex. bananer. De som åt mycket bananer skulle förmodligen bli bättre på att skala bananer än de andra och på så sätt hinna få i sig fler på kortare tid. Detta kallas specialisering. På liknande sätt skulle andra individer specialisera sig på t.ex. andra sorters mat, andra ställen att bo, andra sätt att hitta partners o.s.v. Efter mycket lång tid leder detta till att nya arter bildas och dessa arter håller sig ifrån varandra till exempel p.g.a. att de äter olika sorters föda, bor på olika platser, är aktiva på olika tider av dygnet m.m. På samma sätt är det för växter, men där handlar det mest om att t.ex. anpassa sig till att växa på olika fuktiga platser, olika mycket näringsämnen, olika ljusförhållanden o.s.v. Det finns 1000-tals olika saker att anpassa sig till för både växter och djur vilket också syns på det stora antal växter och djur som finns idag.
– Från frågearkivet
I ämnena Naturkunskap A och Biologi A har vi i uppdrag att göra ett självgående akvarium (ekologiskt) så långt det är möjligt. Meningen är det ska överleva så långt det är möjligt. Akvarkiet är väldigt litet, bara 19 L, men vissa på skolan har lyckats få akvarium att överleva från den här tiden till ca mars månad. Det vi hade tänkt ha i vårt akvarium: På botten sand från naturen. Växter: Vi har tänkt ha Vattenpest och Cabomba. Fiskar vi tänkt oss är 2 st gudlfiskar och 1 Leopardharneskmal, eventuellt yngel från någon fisk också. Dessutom tänkte vi ha sötvattenssnäckor. ’ Är det något vi inte tänkt på? Eller skulle man kunna byta ut något så att det blior ett bättre fungernade akvarium?
Det låter som om ni fått med det mesta. Tänk bara på att det krävs en hel del växter för att producera tillräckligt med syre, och stoppa inte i något i akvariet som inte är tvättat innan (sanden t.ex.). Sen kommer nästa problem, och det är hur det ska placeras, dvs. om det ska ha mycket eller lite ljus osv. men det får ni klura på själva. Det är ju ett experiment och det finns inga ”rätta” svar…
– Från frågearkivet
Såg något konstigt på en humla i söndags. Tittade på en humla som jag tyvkte såg konstig ut, den hade fullt med gula små ”kulor” på ryggen. Humlan såg besvärad ut och strök med ett av benparen över kulorna hela tiden. När jag tittade närmare så såg jag att kulorna var små runda kryp som sprang på humlan. Vad kan det vara jag såg, kan det ha kommit från blommorna eller kan humlorna drabbas av parasiter ?
Jag är inte helt insatt i humlornas ekologi, men jag skulle gissa att det är parasiter som du har sett, det rör sig mest troligt om kvalster. Det finns ett antal kvalster som paraisterar på sociala steklar som bin och humlor, utan att veta exakt vilket kvalster det är kan jag inte heller säga vilken typ av skada parasiten kan göra för humlorna.
– Från frågearkivet
Kommentarer