Fråga en Biolog

Hjulspindel

Skulle vilja få reda på lite om spindeln på bilagda bilder. Den är fotograferad på La Palma för cirka en månad sedan.

Svårt att säga eftersom skärpan inte ligger på spindeln i den inskickade bilden, men jag skulle gissa på någon av arterna i släktet Argiope. Den liknar en art som heter A. trifasciata och som är känd från Kanarieöarna. I Sverige finns en art, nyligen invandrad, som heter A. bruennichi, getingspindel på svenska, men jag tror inte att detta är samma art.

Släktet räknas in bland hjulspindlarna, som spinner stora, ofta spektakulära, runda nät, i vilkas mitt de brukar sitta och vänta på ett byte som flyger in i nätet. Just släktet Argiope gör ofta en tydlig förstärkning av nätet som en zick-zack formad rektangel, men en sådan syns inte på bilderna. Kanske beroende på skärpan? Dessa spindlar är, trots sin storlek, varningsfärg och svenska namn, helt ofarliga för människor.

– Lars Lundqvist

mars 18, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vulkaner och organiskt material

Cleveland-vulkanen i Alaska, sett från rymden.

Jag tänker fördjupa mig i ett projekt och måste först veta en sak som projektet ska handla om, nämligen aska från vulkaner. Min fråga är: brukar det finnas spår av organiska föreningar i en vulkans aska när den når atmosfären (bland annat kol), som kan ge information om vulkanens omgivning (ifall det finns vatten eller annat som kan ge en hint ifall det kan finnas liv i närheten eller vid vulkanen)? Allt brinner väl inte upp när det är på väg upp i atmosfären?

I teorin bör inte vulkaner avge organiskt material, men de gör avger en betydande mängd koldioxid. Men om det finns en skog eller en sjö på sluttningarna av vulkanen när den får ett utbrott, då kan organiskt material transporteras och deponeras bort från vulkanen själv, eller så kan det organiska materialet brännas upp. Mestadels, och i första hand, bör materialet som transporteras ut vara aska.

– Gästinlägg av Daniel Conley, Professor i geologi

mars 17, 2015

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Giftfri spindel

Knätofsspindel, Uloborus plumipes. Bilden skickades in av Anna Evertsdotter.

Upptäckte en för mig okänd spindel i taket – vitt/beige ”V” på bakkroppen och yttersta leden på frambenen är ganska kraftig. Någon idé om vem min nya inneboende är?

Det är en knätofsspindel, Uloborus plumipes. En av två spindlar i Sverige som helt saknar gift. De är alltså inte ens giftiga för de små insekter som de fångar i sina nät. Mer om denna på: http://www.hkr.se/PageFiles/4138/Jonsson%201998%20Uloborus.pdf

– Gästinlägg av Lars Jonsson, lektor på Högskolan i Kristianstad

mars 16, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sidenspindel

Är denna spindeln giftig och vad heter den? Såg den i Thailand.

Det är en sidenspindel på den inskickade bilden, arten Nephila pilipes. De är inte giftiga och väldigt försiktiga. Lever mest på små insekter, myggor o.dyl., men äter många av dem. På bilden en hona. Hanen är väldigt mycket mindre.

– Gästinlägg av Lars Jonsson, lektor på Högskolan i Kristianstad

mars 13, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fladdermöss som är vampyrer

En vampyr (fladdermus av arten Desmodus rotundus) som äter på en gris. Bilden tagen av Sandstein.

En låntagare skulle vilja ha namnet på ett djur han sett om i tv. Det gäller ett fyrfota parasitdjur (med ”snabel”) som nattetid suger blod från fåglar i regnskogen/ varma länder.

Det enda ”fyrfota” djur, om det är lika med däggdjur, som lever av fågelblod är två arter i Centralamerika – norra Sydamerika, nämligen Diphylla ecaudata, Hairy-legged Vampire Bat på engelska, och Diaemus youngi, White-winged Vampire Bat. De tillhör samma underfamilj, Desmodontinae, som Desmodus rotundus, Common Vampire Bat, men föredrar alltså fågelblod framför däggdjursblod som är den senare artens huvudsakliga näringskälla. Men ingen av dessa har någon ”snabel”.

Det finns också en familj, Megadermatidae, som på engelska kallas False Vampire Bats. Dessa fyra arter förekommer i Afrika till södra Asien och Australien, men ingen av dem är parasit. De lever av insekter eller små däggdjur och fåglar, som de fångar och äter hela.

– Lars Lundqvist

mars 12, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Snabblöpare

Blev väldigt nyfiken på denna vackra spindel. Fotot är taget på marken, väldigt nära (med mobilkamera) Denna spindel hängde ned från min sons (6 år) hår, när han lekte i våran plaskdamm i Farsta, Stockholm. Sällan jag sett en så stor spindel. Man kan tänka att som den står på bilden, så är kropp med ben som en snusdosa, ungefär.

Ser ut att vara en hane av en snabblöpare, säktet Philodromus. De är vanliga på buskar och träd. Den här hanen letade nog efter en hona. 🙂 De är inte särskilt stora, men den upplevdes nog så eftersom den satt i håret. Helt harmlös.

– Gästinlägg av Lars Jonsson, lektor på Högskolan i Kristianstad

mars 11, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Klorofyllösa cyanobakterier?

"Infusionsdjuren". Bilden skickades in av Peter Freij. — ”Infusionsdjuren”. Bilden skickades in av Peter Freij.

Jag har preparerat en sk höinfusion med visset gräs lagt i vatten några dagar (ca 1 vecka) . I afton mikroskoperade jag och tog några bilder av vad jag såg. Hödjur, toffeldjur m.m. känner jag till sedan tidigare. Jag ser dock väldigt mycket avlånga stavar som växelvis rör sig genom att ”midjan” slår åt än höger än vänster. Det påminner om vissa former av baciller men jag har endast förstorat 400 gånger varför jag väl inte borde se det. Bilden jag bifogar är med hödjur och dessa avlånga stavar. Jag undrar således vilka förslag som finns på namn för dessa stavar. (Jag är fullt medveten om att det är en luftbubbla jag har centralt i bilden.)

Det är svårt att se men det skulle kunna vara cyanobakterier, tex pseudoanabaena som inte har klorofyll.

– Gästinlägg av Karin Rengefors, Professor i akvatisk ekologi

mars 10, 2015

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vargspindel

Jag har klickat mig igenom allt spindelrelaterat på denna hemsida, men har inte lyckats hitta den här sötnosen. Spindeln på bilden hittade jag i södra Västerbotten. Den var väldigt snabb, men ovanligt ”lugn” också.

Det är en vargspindel, arten Alopecosa taeniata med det svenska namnet blåbärsvargspindeln. Den är vanlig i skogar med mycket blåbärsris.

– Gästinlägg av Lars Jonsson, lektor på Högskolan i Kristianstad

mars 9, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad sysslar ni med på Biologiska Institutionen?

Biologihuset, en del av Biologiska Institutionen in Lund.

Vad sysslar ni med på Biologiska Institutionen?

Vad vi sysslar med är att bedriva forskning inom området biologi. Biologiska Institutionen har flera hundra anställda och är den största institutionen inom Naturvetenskapliga Fakulteten. Vi forskar inom en massa olika områden, inklusive djurs flygförmåga, fysiologi, akvatisk ekologi, bevarandebiologi, genetik, evolution, livshistoria, mikrobiell ekologi, växtbologi, läkemedel i miljön, matematisk modellering, och djurs syn- och hörselförmåga.

– Jessica Abbott

mars 6, 2015

Inlägget postades i

Djur Ekologi Evolution Miljö Svampar och mikroorganismer Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kol och kväve

Sackaros är en organisk molekyl - den innehåler kolatomer. Bilden skapad av Rob Hooft. — Sackaros är en organisk molekyl – den innehåler kolatomer. Bilden skapad av Rob Hooft.

Varför är kolet och kvävet så livsviktigt på vår jord? Kan du beskriva deras kretslopp för mig också. Tack på förhand.

Kolet är viktigt eftersom det är grundmatrialet i allt levande på jorden, alltså det vi kallar organiskt kol, vilket du säkert vet består av mer eller mindre långa molekyler med kolkedjor. På dessa kolkedjor sitter sen en massa andra ämnen ( som tex väte) och molekyler vilka utgör byggstenarna för allt liv. Kvävet är viktigt eftersom det, tillsammans med kolet utgör basen för nukleinsyrorna (i tex DNA) och aminosyror (som blir proteiner vilka behövs för tex nybildning av muskler. Kretsloppen är så avancerade och kan beskrivas i så många olika skalor att jag tror det är bäst att du kollar i din biologibok först, troligen finns det mesta du behöver veta där.

– Från frågearkivet

mars 5, 2015

Inlägget postades i

Ekologi Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar