Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Planterade tillsammans med barnbarnen några kärnor. Trodde detta var från en dadel men ser ju inte så ut?
Skulle kunna vara paprika/chili…
– Torbjörn Tyler
Det ser ut som en chili, men vänta tills den sätter frukt, så syns det tydligt.
– Allan Rasmusson
Jag kanske ska söka en biologutbildning till hösten. Är intresserad mer av ekologi och mindre molekylärb. Jag tänkte söka jägmästarprogrammet eller biologlinjen i kalmar, karlstad, göteborg eller uppsala eller marinbiologi i göteborg. Vilket tror ni är bäst?
Här i Lund tycker vi förstås att du ska söka till vårt biologiprogram! 
Det är faktiskt helt sant att vår utbildning fick väldigt gott betyg när olika biologiutbildningar i Sverige jämfördes. Men jag tycker att du ska fundera på vad du skulle tycka är viktigt i din utbildning, vill du kunna läsa speciella kurser och ämnen, vill du kunna bestämma vilka kurser som ska ingå eller vill du följa en mer planerad studiegång, vet du vad du vill göra efter studierna etc. Ett bra tips är att titta på de olika universitetens hemsidor om olika utbildningar och vår utbildningssida hittar du här: http://www.biologi.lu.se/utbildning/grund-och-avancerad-utbildning/kandidatprogram. Man börjar med ett treårigt kandidatprogram och sen kan du fortsätta ytterligare två år och få en master om du vill. Hoppas du väljer Lund och att vi ses!
– Carin Jarl-Sunesson
Har vår vanliga näktergal blivit en ”näktergalning”? Jag bor på en avstyckad gård på landet i NV Skåne och vi har mycket träd och buskage i vår närhet och därför många näktergalar på försommaren. Men de senaste åren har alltfler näktergalar börjat sjunga även på dagarna och färre på nätterna. Min undran är då: är det vår vanliga näktergal som ändrat beteende pga klimatförändringarna eller är det ”nya” näktergalar från Europa som flyttat längre norrut och som har ett annat beteende med sig? Finns det någon som forskat på detta? Hoppas ni har något intressant svar.
Jag har inget bra svar på frågan, men några kommentarer. Jag har inte hört från andra personer om sådana förändringar i näktergalens sångtid – allt mer sång på dagen och allt mindre sång på natten. Rent generellt har man alltid kunnat höra näktergalen sjunga vilken tid på dygnet som helst, även om det främst är den ljusa sommarnatten som man förknippar med näktergalssång. Näktergalen har minskat i antal i Sverige de senaste decennierna och vad jag vet finns inga tecken på att ”sydliga”, ”kontinentala” eller ”andra typer av” näktergalar flyttat in i Sverige (eller Skåne). Sådana sentida exempel finns, till exempel den sydliga rasen av gransångare.
– Åke Lindström
Tycker mig ha hört näktergalsång på dagtid så långt tillbaka som jag kan minnas (en av få fåglar man kan identifiera körandes bil med sidorutorna nedrullade). Däremot har de blivit tydligt färre på senare tid, det vill säga de senaste tio – tjugo åren. tror jag.
– Lars Lundqvist
Jag visste inte var jag skulle skicka den här frågan, om det var en biologisk frågeställning eller en fysikfråga. Men jag undrar hur växterna, och människorna också för den delen absorberar solljus? Hur går processen till? Solen, som för många människor är detta ljus ett glädjeämne, så kanske det kan hjälpa oss genom att veta hur processen går till, hur vi människor tar emot ljuset, om inte kärleken. Finns det något växterna gör till exempel innan för att förbereda sig? Vad krävs det av växterna egentligen? Jag tänker mig själva ögonblicket ljuset blir en del av växten. Det avgörande ögonblicket när en reaktion uppstår.
När man pratar om växter så är det framförallt klorofyll-molekylerna som man tänker på när de absorberar ljus. Ljus har energi. Ljus av olika våglängder har olika mängd energi. Blått ljus har mer energi än rött ljus. Elektroner i klorofyll-molekylerna tar upp ljus och exiteras till en högre energinivå. De utnyttjar alltså energin i ljuset för att föra elektronerna till en högre energinivå (jämför hur du måste förbruka energi för att lyfta en tung sten från marken och lägga den på ett bord). Klorofyll-molekylerna utnyttjar bara vissa delar av ljuset för att flytta sina elektroner (rött och blått). Just därför reflekterar de det ljus som vi upplever som grönt. Det är när ljuset träffar klorofyll-molekylen som ”det blir en del av växten”, dvs energin i form av ljusenergi omvandlas till mer energirika elektroner som växten sedan kan utnyttja för att bilda energirika sockermolekyler av energifattig koldioxid och vatten. Detta är fotosyntesen.
Processen att kunna ta emot ljus är komplicerad. Växten måste tillverka mycket klorofyll, vilket händer just nu i vårt avlånga land. Växten måste också tillverka hela maskineriet där klorofyllmolekylerna ska sitta.
Att absorbera ljus är inte riskfritt. De elektroner som har fått en högre energinivå kan reagera med andra ämnen (syre är ofta inblandat) och ge oönskade och skadliga reaktioner. Därför tillverkar växten också andra ämnen som måste finnas för att skydda den från ljuset och dessa elektroner.
– Mats Hansson
Vet du vad detta är för blomma som växer på Kreta?
Bilden visar granatäpple, Punica granatum. Ursprungligen från Asien, men fördes tidigt till länderna kring östra Medelhavet.
– Stefan Andersson
Finns det någon hos er som utifrån bifogade foto kan se vad detta är för svamp? C:a 12-13 cm hög. Har dykt upp mängder av den i myskmadran under min honungsros nu.
Det är någon av de rödskivlingar, släktet Entoloma, som bildar fruktkroppar på våren. De brukar dyka upp under rosväxter, familjen Rosaceae, med vilka de sannolikt bildar mykorrhiza. Artbestämning kräver mikroskopering så det går inte via bild. Alla dessa rödskivlingar brukar betraktas som åtminstone misstänkt giftiga och är alltså INTE matsavmp.
– Sigvard Svensson
Vad för slags kotte är det på den bifogade bilden? Kotten är 13 cm lång och 8 cm bred.
Ser ut som svarttall, Pinus nigra. En i Sverige inplanterad art med ursprung i Centraleuropa.
– Torbjörn Tyler
Min hund fångade den här i vår trädgård. Vad är det för djur?
Det är en ekorrunge.
– Lars Lundqvist
Tog idag kort på en humla på en maskros. När jag sedan förstorade bilden här hemma hittade jag en madsa typ fästingar på humlans huvud. Vad är det för något? Och kan de överföras på bin?
Kan inte se bilden tydligt men av brevets innehåll tycker jag mig kunna dra slutsatsen att det är foretiska kvalster som sitter på humlan. Sådana är mycket vanliga och är alltså inte parasiter utan just foretiska vilket innebär att de bara följer med till humlans nya bo. Där kommer de att hoppa av, utvecklas till nästa utvecklingsstadium, dvs de blir vuxna, och kommer sedan att leva resten av sina liv där, på pollen, snafs och annat de kan finna i ett humlebo.
– Lars Lundqvist
Denna vackra ”konstruktion” stötte jag på vid ”Rövarkulan” utanför Lund igår. På ett sedan några år dött träd. Antar att det är någon insekt som är ”konstruktören” men vilken hade varit rolig att veta.
Det ser ut som rhizomorfer från honungsskivling, men det finns säkert folk som kan detta bättre än jag.
– Allan Rasmusson
Det är faktiskt en svamp som är ansvarig, en av honungsskivlingarna, Armillaria sp. Det du ser är dess sklerotiserade (kommer inte på någon enkel synonym till ordet) mycelsträngar som växer till under barken på angripna träd. Den hårda ytan på dessa så kallade rhizomorfer skyddar mot uttorkning och säkert även mot en del yttre angrepp från insekter. Honungsskivlingarna hör dessutom till de svampar som kan avge ljus, men vad av svampen som lyser vet jag inte, har aldrig sett det själv.
– Sigvard Svensson
Kommentarer