Svarta ekorrar är vanliga i de östra delarna av Nordamerika. Bilden tagen av Sujit Kumar.
Vi har – vid vårt fritidshus i Lohärad i Norrtälje – en helt svart ekorre som bor i en gammal ek alldeles intill huset. Den är helt orädd och promenerar lugnt förbi oss när vi sitter på vår östaltan. Jag har aldrig tidigare sett en svart ekorre men jag tror att det finns en stor svart någonstans i USA. Är det vanligt med mutationer här i Sverige?
Jag gissar att det är en ovanligt mörk vanlig ekorre. Vanligtvis är de ju rödbruna sommartid och mer grå vintertid, men mycket mörka/svarta observeras då och då. Kan dock även var en mutation som gjort den helt svart.
Till England infördes den östliga grå ekorren från Nordamerika. Det är den man t.ex. ser i parker i London. På några ställen (bl.a. i Cambridge) kan man dock se en helt svart form. Även i Nordamerika finns det en svarta variant och vad jag förstår är det oklart om de svarta i Storbritannien har s.a.s. muterat på plats, eller om man även introducerat några svarta individer från USA.
Överlag är svarta varianter inte helt olika hos ekorrar.
Krasse, Lepidium sativum. Bilden tagen av Rainer Zenz.
Jag ska snart börja att skriva mitt gymnasiearbete och har tänkt att undersöka hur smörgåskrasse växer när man vattnar de med vanligt kranvatten vs vatten med något ämne i. Min första tanke var olika mängder koffein exempelvis 100mg, 50mg samt inget koffein. Men tänkte att jag kan vända mig till er och se vad ni tycker om detta. Skulle koffein vara ett bra val av ämne eller borde jag välja något annat? Isåfall vad?
Jag skulle testa olika mängder växtgödning (kväve och forfor) och se hur det påverkar hur mycket biomassa du kan få. Konstgödning är mycket debatterat. Nackdelarna är att all gödning inte tas upp av växterna på våra åkrar, så att de läcker ut i sjöar och hav och orsakar algblomning etc. Vissa växtarter gynnas av kväve så att de kväver andra blommor, vilket har lett till en utarmning av floran. Detta har nog bara botaniskt intresserade personer insett och man kan idag fråga sig varifrån alla gamla visor som handlar om ängar och blomsterprakt kommer ifrån. Fördelarna med gödningsämnen är att vi kan producera mat till jordens befolkning.
Det finns mer politiska vinklingar på detta. Det mesta av fosforn som bryts i världen finns i Västsahara som är ockuperat av Marocko. Det är också en resurs som beräknas ta slut om cirka 100 år.
Produktion av kvävegödning görs genom Haber-Bosch processen. Denna process förbrukar 5% av världens naturgasproduktion/år eller 2% av världens energiåtgång/år och är antagligen världens mest ekonomiskt viktiga kemiska process. Man beräknar att användningen av kvävegödning har 4-dubblat jordbrukets produktion och 80% av det kväve som finns i vår kropp kommer från Haber-Bosch processen.
Således finns mycket att diskutera från ett mycket enkelt experiment som du kan göra med lite smörgåskrasse och en flaska växtgödning från ICA.
Korn, Hordeum vulgare. Målning från Otto Wilhelm Thomés Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz, från 1885.
Vi ska precis påbörja ett gymnasiearbete i biologi där vi planerar att odla och undersöka en växt som är utsatt för realistiska effekter av klimatförändringar. t.ex. ökad mängd tungmetaller i jorden, försurat regnvatten, ökad mängd CO2, högre temperatur eller liknande. Vi ska jämföra den med en frisk växt från dagens förhållanden. Vi kommer antagligen inte kunna undersöka alla aspekter och det måste göras under en kort tid. Därför skulle vi vilja fråga först om ni har något bra tips på en växt som man tydligt kan se förändringar på och som också växer ganska snabbt. Vi vill gärna att den är lik dagens vete, havre eller liknande för att kunna dra kopplingen till matproduktionen (jordbruket) i framtiden. Vi har fått förslaget backtrav, men detta är ju lite svårt att få tag på. Likaså om ni har någon åsikt om vilken aspekt t.ex. tungmetaller eller temperatur, som är enklast att se resultat på, på den valda växten.
Det låter som ett kul projekt. Temperatur och torka låter som det lättaste att titta på. Vilka tungmetaller har ni tänkt er? De som betraktas som problem brukar vara kadmium, bly och kvicksilver men de ska ni nog undvika att använda. Ert restmaterial måste ju slängas någonstans och förr eller senare hamnar det i naturen. Dessutom är det hårda restriktioner på dessa så det är knappt vi får ha dem ens på universitetet.
Jag jobbar med sädesslaget korn. De växer snabbt så att man lätt får 1-2 blad på 1-2 veckor. Ska man få dem att sätta frö och mogna så tar det 3-4 månader. Därför skulle jag föreslå att ni gör er experimentuppställning så att ni odlar dem till det stadium där ni får kanske 3 blad. Då hinner ni repetera experimenten och göra flera experiment, då ett experiment brukar leda till nästa.
Ge mig en adress, så skulle jag kunna skicka frön till er. Jag skulle dessutom kunna skicka frön av en mutant som inte gör bladens skyddande vaxlager. (Mutanten är inte GMO.) Dessa borde vara känsligare för uttorkning. Man skulle kunna visa detta genom att klippa blad av samma storlek (vikt), lägga dem på ett papper och blåsa med en hårfläkt lite stilla på håll för att påskynda vattenförlusten. Vattenförlusten räknar man fram från hur mycket vikt (vatten) som bladen har förlorat efter en tids torkbehandling. Man kan också låta dem lufttorka vid olika temperaturer. Det skulle man dessutom kunna göra i närvaro/frånvaro av ljus för att se om vattenförlusten ändras om det finns ljus eller inte. Deras stomata (luftintag på bladens undersida, syns i ett preparermikroskop om ni har ett sådant) regleras delvis av ljus och om de är öppna så förlorar de lättare vatten.
Stensnylthumla, Bombus rupestris? Bilden skickades in av Sara Persson.
Bi eller geting? Har aldrig sett den förut. Bor i Västerbottens inland. Tacksam för svar.
Det är en humla, dvs. ett slags bi och inte en geting. Jag får lite känsla av att det kan röra sig om en stensnylthumla, Bombus rupestris, men vinkeln är för knepig (för mig, åtminstone) för att jag ska våga vara säker.
Huggorm, Vipera berus. Bilden skickades in av Linnea Säterdal.
Vi hittade en orm på tomten i sommarstugan men är osäkra på om det är en snok eller en huggorm? Den var drygt 50cm lång och helt svart. Hoppas att du kan hjälpa oss att se vilken sorts orm det är.
Det är en huggorm. De är ibland svarta som på din bild, särskilt utmed kusterna. Att det inte är en snok ser man t.ex. på att huvudet är ganska kantigt, och har många små fjäll. Snoken har ett mer avrundat huvud, och fjällplåtarna är större. Om du zoomar in på bilden ser du också att pupillen är högre än bred, dvs. åt det vertikala hållet. Snokar har rund pupill.
Snabelsvärmarlarv. Bilden skickades in av Birgitta Långström.
Undrar vem som kom på besök? Tacksam för hjälp att identifiera. Ca 1 dm lång, liknar tusenfoting/krokodil/, verkar luden men osäkert.
Det är en larv till större, möjligen mindre, snabelsvärmare, de liknar varandra mycket. Så här års är de på väg till en övervintringsplats i marken där de kan förpuppa sig. Väldigt vackra också som vuxna fjärilar.
Borrtrips. Bilden skickades in av Pernilla Nilsson.
Idag rev jag ner en tapet och fann dessa små djur på ett ställe. Kan du se vad det är för djur och vet vad de gör bakom min tapet? Jag har såhär långt dammsugit upp dem, något annat tips!
Efter att han konsulterat tripsspecialisten Carl-Axel Gertsson finns förslaget att det är en borrtrips (familjen Thripidae) av något slag. Många tripsarter har en förmåga att hitta till trånga utrymmen.
Sjöplommon, Nostoc pruniforme. Bilden skickades in av Marie Domander.
Jag undrar vad dessa är? De kunde inte svara på naturhistoriska. De är gele/halvfasta med rött nervliknande intilliggande membran. De hittades i Norrbotten.
Ja, de gröna bollarna är sjöplommon, Nostoc pruniforme. Sjöplommon är kolonier av cyanobakterier som oftast hittas i näringsfattiga sjöar. Helt ofarliga, och inte så vanliga.
Kommentarer