Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Humledöd

Ljus jordhumla
Ljus jordhumla (Bombus lucorum) är en vanlig art i Sverige.

Vi kom ner till vårt sommarhus och blev förtvivlade för det låg hundratals döda humlor i huset. De flög även omkring rätt många som vi naturligtvis släppte ut. Vi mailar jourhavande biolog som menar att det inte är en ovanlig händelse. Vi hittade var de kom in och täppte till hålet inne i huset. Vi såg då att humlorna flög in och ut i det hål som de kom in till boet utifrån. Min fråga: Varför hittade humlorna in i boet utifrån och kunde flyga ut igen men när de flög in i huset hittade de inte tillbaka så de kunde flyga ut igen?

Det stämmer att hösten är lite av en massdöd för sociala steklar som humlor, eftersom det bara är honorna som överlever vintern.

Jag är inte riktigt säker på att jag förstår vilket hål humlorna flög in och ut i efter att ni tätat in till huset. Jag hoppas att jag inte missförstår, men kunde det inte vara så enkelt som att de har tränat på att hitta in och ut i sitt bo, men att det blir väldigt svårt att hitta ett litet hål för att fly om man kommit in i ett stort hus. Dvs. ert vardagsrum fungerade lite som en mjärde, fast för humlor.

Med det sagt, så var humlornas dagar ändå räknade (av helt naturliga orsaker)!

-Andreas Nord

november 1, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fridlysta grod- och kräldjur

Snok, Natrix natrix. Bilden är tagen av Marek Szczepanek.

Grodor och kräldjur är ju fridlysta om jag förstått rätt. Innebär det att jag inte kan ta med levande grodyngel eller tex en kopparödla och visa på fritidshemmet där jag arbetar?

Det stämmer att alla svenska grod- och kräldjur är fridlysta. Däremot finns ett undantag för kopparödla, skogsödla, mindre vattensalamander, vanlig groda, åkergroda och vanlig padda.

Här är det enligt Naturvårdsverket tillåtet att:

1. samla in ägg (rom) och larver (yngel), om a) det sker i liten omfattning för studie av äggets eller larvens utveckling till djur, b) det insamlade materialet eller, när det har utvecklats till djur, djuret snarast återutsätts på den plats där materialet samlades in, och c) insamlingen inte har något kommersiellt syfte.

samt,

2. fånga in enstaka exemplar in för studie, om exemplaret inte flyttas från den plats där det fångades och snarast släpps tillbaka på den platsen.

Det betyder att du kan ta in ägg eller yngel av de groddjur (paddan, grodorna, salamandern) som nämns ovan och studera tillsammans med barnen, under förutsättning att ni sedan släpper tillbaka djuren där ni hittade dem. Däremot får du inte ta med dig en kopparödla tillbaka. Vill ni studera den (eller en skogsödla) måste du fånga och visa djuret på plats.

-Andreas Nord
 
oktober 30, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Mätare och mott

Rislövmätare
 Rislövmätare, Idaea seriata. Bilden skickades in av Anders Green.

Jag skulle behöva hjälp att identifiera ett par insekter som jag har påträffat i vår villa.

Det är några vanliga arter. Bild ett visar Idaea seriata, rislövmätare och bild fem och sex visar Aphomia sociella, humlemott. För bild två till fyra är det lite oklart exakt vilken art det rör sig om, men möjligen Hofmannophila pseudospretella, trepunkterad skräpmal.

-Markus Franzén, fjärilsexpert på Linnéuniversitetet, och Jessica Abbott

oktober 28, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vattenrening

En satellitbild av Östersjön.
En satellitbild av Östersjön.

Hur fungerar frekvensresonansteknik? Det sägs att man kan använda denna teknik för att rena vatten? Hittade en hemsida www.nilemarks.se som säljer en produkt för detta men begriper inte riktigt hur applikationen fungerar och vad den är?

Inte ens tillverkaren Nilemarks kan eller vill förklara hur den fungerar. En vattenrenare man fäster utanpå vattenledningen? “Frekvensresonansteknik”? Tror man ska vara väldigt skeptisk. Jag lyckas inte hitta någon oberoende test. Läs gärna varningen på Vetenskap o Folkbildnings hemsida : https://www.vof.se/folkvett/ar-2003/nr-1/notiser/

-Jörgen Ripa
oktober 25, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Andas under vatten?

3D-modell av en vattenmolekyl.
3D-modell av en vatten-molekyl.

Detta är min stora fråga i hela mitt liv. Vi vet att vatten molekyl är H2O( Hydrogen och Oxygen) Lite allmänt: det betyder att om man bryter ner vattenmolekylen, får man oxygen och hydrogen.

Nu tänk dig så här:
Tänk att du simmar inne i havet och du har på dig en hjälm på huvudet en liknande modell som astronaut vänder, fast din hjälm har annan funktion, din hjälm kan ta vatten från havet och bryta ner vatten molekylen och ge dig oxygen och skicka ut hydrogen från din hjälm. Det betyder att människa kan simma in i vatten med hjälp av en sådant hjälm utan någon brist av syre.

Min fråga är:
Är det möjligt att man bryter ner vatten molekylen med hjälp av någon form mekanik maskin in i vatten och kunna släpa ut hydrogen och hålla kvar oxygen för att kunna använda oxygen för att andas?

Den ‘maskin’ du beskriver är elektrolys, som går ut på att man leder en elektrisk ström genom vattnet. På köpet spjälkas vatten-molekyler till syre och vätgas, precis som du beskriver. Kruxet är att elektrolys kräver ganska mycket energi – det krävs helt enkelt mycket energi för att separera vätet och syret. Tekniken används på de största militära ubåtarna, men de har med sig egna små kärnkraftverk så energi är inget problem. Vad jag förstått skulle det krävas ganska stora batteri-pack för att generera tillräckligt med energi för att få syre till ett längre dyk. En annan teknik som används för att kunna dyka länge är ett koldioxid-filter. Utandningsluften innehåller fortfarande ganska mycket syre, plus tillfört koldioxid. Kan man bara bli av med koldioxiden, som blir giftig i större koncentrationer, så kan man återanvända utandningsluften ett tag till. Enligt en nät-tråd jag läste (osäker uppgift!! https://forums.anandtech.com/threads/underwater-oxygen-generator.958389/ ) kan sådana system ge en dyktid på 6 timmar!

-Jörgen Ripa

oktober 23, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ekorre med vit svanstipp

Ekorre med vit svans
Ekorre med vit svans. Bilden tagen av Lars Lundqvist.

Idag hade jag en fantastisk arbetsdag i naturen på södra Gotland och det första jag stötte på var en ekorre med vit svanstipp. Kroppen var klassiskt rödbrun i varm färg och svansen något mörkare. Det udda var alltså att svanstippen helt abrupt övergick från ”normal” färg till vitt. Tyvärr hade jag varken kamera eller telefon i närheten och jag fick alltså ingen bild. Jag trodde först att svansen blivit skadad och att färgen förändrats efter det men när jag googlade lite förstod jag att en likadan kurre setts i Helsingborgstrakten för tio år sedan. Det finns säkert fler. Är det en vanlig variation eller är det något annat?

Det är inte helt ovanligt att ekorrar har denna typ av missfärgning på svansen. Svårt att veta vad det beror på, men en gissning är förfrysningsskador, som kan ge upphov till fläckvis brist på pigment. Ekorrar kan använda svansen som ett slags täcke när de ligger och sover, vilket de gärna gör när temperaturen går ner mot flera minusgrader, och förmodligen är blodtillförseln till svansen ganska dålig i denna vila. Bifogar en bild på en annan ekorre.

-Lars Lundqvist

oktober 21, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Älgfluga

Älgfluga
Älgfluga, Lipoptena cervi. Bilden skickades in av Christina Andersson.

En grå/brun/svart snabbkrypande insekt. Maken har haft (ca 3 ggr på sensommaren) denna insekt krypande på sig. Vet ej vad det är för något eller om den bits. Myket obehagligt och svår att ta död på. Det är i varje fall inte en älgfluga men den påminner i storlek 5-7 mm.

Nja, även om bilden är oskarp får åtminstone jag känslan av att det är en älgfluga (som egentligen heter hjortfluga),  Lipoptena cervi. En lusfluga (Hippoboscidae) är det i alla fall, och min magkänsla är att storleken på 5-7 mm och aktivitetstiden (sensommar, när hjortflugan svärmar) bör utesluta de flesta andra svenska arter (av vilka det finns 14 olika totalt), men jag är ingen expert på dessa djur. 

Just lusflugorna har, som du säger, ett ganska speciellt beteende och de är rätt motståndskraftiga. De kan bitas, och det kan såklart vara lite obehagligt. Mest är det dock boskap och vilda djur som besväras. För oss är den allmänna uppfattningen att det är ett ofarligt djur.

-Andreas Nord

Bara en liten kommentar vad gäller ofarligheten.

Jag känner till ett fall för ett antal år sedan i Östra Sönnarslöv (med stor dovhjortspopulation!) där en person efter bett av många hjortflugor reagerade så kraftigt att vederbörande akut fick uppsöka sjukhus för vård. Beroende på individuell känslighet finns alltså en risk, om än liten.

Samma sak förekommer när det gäller förtäring av svamp och i det fallet är det inte ovanligt.

-Sigvard Svensson

 

oktober 18, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stinkande kortvinge

Stinkande kortvinge
Stinkande kortvinge, Ocypus olens. Bilden skickades in av Margareta Friberg.

Vad är detta för djur?

Det är faktiskt en skalbagge, i den skalbaggsfamilj som kallas för kortvingar. Av Sveriges drygt 4500 olika skalbaggar är faktiskt hela en fjärdedel olika kortvingar.

Just ditt djur är faktiskt Sveriges största kortvinge. Den heter Ocypus olens, och brukar på svenska kallas för stinkande kortvinge. Den ser lite aggressiv ut, men är helt ofarlig.

-Andreas Nord

oktober 16, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Separera fetter

Rapsolja
Rapsolja. Bild från Veganbaking.net.

Jag har en fråga till mitt gymnasiearbete i år. Hur separerar man transfett från det omättade cis-fettet? Jag hade tänkt att värma rapsolja eller olivolja och se om halten transfett ökar. Finns det material att göra det på ett gymnasium eller behöver jag besöka ett universitet eller ett labb? Några bokrekommendationer och länkar skulle vara till stor hjälp.

Olika fettsyror brukar separeras och identifieras med så kallad gaskromatografi. Det är en dyr maskin och jag skulle bli mycket förvånad om någon gymnasieskola i hela Sverige eller världen har en sådan. Däremot är de ganska vanliga på universiteten.

Jag tycker det låter rimligt att du skulle få en ändring av raps- och olivoljans fettsyror om du värmer dem i en gryta eller stekpanna hemma i köket. Det vill säga att dessa oljor som innehåller mycket omättade fettsyror i cis-position får en ny sammansättning som innehåller mättade fettsyror och omättade fettsyror i trans-position. Detta borde du helt enkelt kunna visa genom att du låter oljorna svalna igen och se om deras smältpunkt ändrats. Den olja du värmt borde helt enkelt stelna vid högre temperaturer än den ursprungliga raps- och olivoljan. Du kan sätta dina prover i rumstemperatur, kylskåp och frys till att börja med och se om de olika temperaturerna får något av oljorna att stelna. Denna metod är ju givetvis inte så avancerad som gaskromatografi men betydligt enklare.

TÄNK PÅ att oljan i grytan eller stekpannan är mycket varm. Det är stor skillnad att spilla kokande vatten på sig jämfört med upphettad olja. Jag skulle rekommendera dig att inte utföra uppvärmningen ensam. Se också till att ha kallt rinnande vatten i närheten så att du kan sticka in en bränd hand i det rinnande kalla vattnet. Spola länge (inte bara några minuter) tills den brännande känslan inte känns längre. Kommer det brännande tillbaka, så stick in handen i det kalla vattnet igen.

Se också till att inte hälla vatten i den uppvärmda oljan. Vattnet kommer då att störtkoka och sprätta olja och vatten på dig.

Lycka till och ha så kul!

-Mats Hansson

oktober 14, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nattliga fågelläten

Kattuggla
Kattuggla, Strix aluco. Bilden tagen av Martin Mecnarowski.

Har de senaste nätterna vaknat av vad jag tror vara en fågelns gälla lätte. Första natten var den riktigt nära, de andra lite längre avstånd men samma läte. Nu undrar vi vilken fågel kan det ha varit? Ett ganska gällt skrik, ganska entonigt men vid varje tillfälle upprepad ton 4 gånger innan nästa läte. Sedan upprepning på samma sätt med just 4 tonstötar. Detta har hänt i slutet av augusti o jag och min man funderar så vem det kunde vara. Förhoppningsvis kan Ni svaret.. och då blir jag så tacksam annars får vi forska vidare om vi får tålamod till det.

Inte helt lätt det där, i alla fall inte för mig. Det hade varit bra att få lite mer information om var i Sverige ni bor och hur naturmiljön runt ert hus ser ut.

Ett mycket vanligt läte att höra nattetid vid denna tid året är kattugglans ”klä-vitt”, i alla fall om man bor i södra halvan av landet och har en trädgård (eller i närheten) med stora träd. Lätet kan defintivt beskrivas som ”ett ganska gällt skrik”, men det är snarare ”två-tonigt”. Vet inte heller hur det stämmer in på ”fyra tonstötar”. Lätet brukar i vilket fall repeteras flera gånger, men inte alltid fyra gånger.

På sidan  https://www.xeno-canto.org/ finns fågelläten från hela världen. Skriv i sökrutan in (exakt): nr:26867 så kommer en variant av lätet där.

-Åke Lindström

oktober 11, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg