Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Tidigare idag såg jag en fjäril jag inte kan placera, även med hjälp av NN:s fältnyckel. Jag bifogar en dålig bild. Det syns lite av en tistelfjäril bakom, men det är fjärilen främst i bild jag undrar över. De suddiga gula prickarna var krämgula.
För mig ser detta ut som en vinbärsfuks, Polygonia c-album.
-Andreas Nord
Ps. nästa gång du frågar om insekter, skriv helst var och när bilden är tagen. Det är till stor hjälp.
Vad är det för en blomma i bifogat foto?
Hampflockel, Eupatorium cannabinum.
Jag såg ett oerhört vackert snäckskal som fanns att köpa, från en havssnäcka. Stort och med många s k årsränder (har jag hört att de kallas, om det nu stämmer), säkert 50 om inte fler. Men så slog det mig, hur vet jag om det är plockat när snäckan levde eller efter dess död? Som vegan och miljövän är jag inte intresserad av att köpa resterna av ett dödat havsdjur, men en självdöd, tom snäcka som hittats på en strand har jag inga problem med. Ju längre tid det gått, desto bättre dock. Helst skulle det vara en fosil.
Går det att se på snäckan på något sätt, hur längesen den var vid liv? Eller om den plockats vid liv? Är det vanligt att snäckor plockas medan de fortfarande lever, med påföljden att skalen säljs?
Det vore oerhört tacksamt om du har möjlighet att svara! Jag bifogar bilder om det är behjälpligt. Antar att skalet blivit behandlad på något sätt då den skimrar och innansidan har regnbågens alla färger.
Jag vet inte säkert, men gissar att det i de allra flesta fall rör sig om djur som plockats för att säljas, precis som väl gäller torkade sjöstjärnor, sjöborrar, sjöhästar, och för den delen också tvättsvampar (som också är djur) som man lätt kan köpa längre söderut.
”Problemet” är väl att det är svårt att hitta tillräckligt många döda snäckor för att det ska gå att sälja med någon liten förtjänst, och ofta (men inte alltid) är självdöda djur med skal lite illagjorda när man väl hittar dem.
I just ditt fall är jag ganska säker på att djuret inte är självdött, eftersom just denna snäckfamilj, havsöron (Haliotidae, kallas också abalone), har många arter som är väldigt eftertraktade på grund av sitt tjocka pärlemorlager och välsmakande kött.
Jag tycker det är bra att du uppmärksammar detta.
-Andreas Nord
Har aldrig sett något liknande eller så stor.
Det är en hane av åkervindesvärmare, Agrius convolvuli. Ett vackert djur, och ett kul fynd: det här djuret lever framförallt i de tropiska och subtropiska delarna av Afrika och Asien, men påträffas nästan varje år som ”flyttfjäril” i Norden. Den är en duktig flygare, som kan nå hastigheter på upp till 55 km/h.
Nästa gång du frågar om insekter, skriv gärna var och när du har gjort din observation. Det är till mycket stor hjälp för oss.
-Andreas Nord
Jag har en, vad jag tror, mycket intressant fråga. Jag har haft ett stängt ekosystem under ca 8 veckor. Under tiden har ekosystemet nästintill dött. Jag bifogar händelseförloppet i nästa mail. Varför tror ni den har gjort det? Arterna jag hade i ekosystemet var: Konsumenter: Trumgräshoppa som är Toppkonsument (Psophus Stridulus), Stackmyror som är förstahandskonsument (Formica Rufa). Producenter: Mossa (Racomitrium Moss), Lav (Lichenes), Rönn (Sopus Aucuparia), Ljung (Calluna Vulgaris), Lingonris (Vaccinium Vitis Idaea), Tall (Pinus sylvestris). Nedbrytare: Brandriska (Vacfarius aurantiacus), Trumpetsvamp (Craterellus Cornucopioides). Andra arter: Barr (Pungens), Grankotte (Picea Abies).
Ph-värdet på innehållet i burken var 4-5, d.v.s lite försurat. Alla arter är insamade från en barr skog.
Ett intressant projekt!
Jag gissar att dina problem beror på att du har plockat fruktkroppar (svamparna) och tagit skott (träden, risen) och lagt i en burk utan att ge dem några möjligheter att klara sig. I praktiken blir det alltså en tät burk med mycket dött, eller döende, organiskt material. Då påbörjas nedbrytningen av dessa fort, vilket förbrukar syre som gör att insekterna inte klarar sig, osv., och snart är obalansen ett faktum. På dina bilder syns den aktiva nedbrytningen tydligt.
Det första steget mot att lyckas med ett slutet system är alltså att se till att du ger växterna rätt förutsättningar för att överleva. Fruktkropparna från olika svampar kan du inte plantera på samma sätt som du gör med en växt. Men dessa kan du utelämna, eftersom det kommer att bli mer än nog av nedbrytning från olika mikroorganismer. Du behöver också se till att det du adderar till systemet har ett syfte (t.ex. inte en kotte som inte bidrar med något), och att det är bra dränering i botten så att växterna du planterar inte ruttnar. Jag hade börjat med växter, och sedan adderat något smådjur först när jag ser att växtsamhället fungerar som det ska.
Här finns lite inspiration:
https://www.youtube.com/watch?time_continue=526&v=7Lg4tzkHgVo
Det ser ganska rättframt ut, men jag misstänker att det är svårare än vad videon visar att få till en bra balans.
Som sagt – ett roligt projekt, som jag hoppas att du får rätsida på!
-Andreas Nord
Ps.
Om det nu faktiskt var en trumgräshoppa du använde (jag är lite skeptisk med tanke på habitatet) är det nog bra att låta bli det i fortsättningen, eftersom det är ett mycket sällsynt djur.
Mellan tumme och pekfinger bör du sikta på levande växter med en kvadratdecimeter bladyta per gram nedbrytande organismer (djur+svampar+bakterier) som finns i burken. Det senare är dock svårt att uppskatta men Andreas har helt rätt; du skall ha mycket mindre av detta än vad man kan tro och istället mer växter.
Kan detta vara en Svarta änkan? Bilden togs i Munkedal 2018-04-17
Jag tycker inte att det ser ut som någon svart änka (Latrodectus mactans) eller annan änkespindel (släktet Latrodectus). Får jag gissa, vilket är svårt eftersom djuret är mosat, skulle det kunna röra sig om en fettspindel (Steatoda bipunctata) eller någon annan Steatoda-art, som är vanliga nära människor och alldeles ofarliga.
Svarta änkor är för övrigt sävliga och fredliga djur, och betten har oftast långt mycket bättre prognos än vad som ibland sägs i media. Det förekommer ibland att svarta änkor hittas i Sverige, i regel då de följt med olika importer. Ryktet om att det är en etablerad art i landet är dock felaktigt.
-Andreas Nord
Nu i höst-tider så är vi i ett undersökande kring kastanjer tillsammans med vår barngrupp … Vi har upptäckt att vissa flyter, vissa sjunker. Varför är det så? Vad beror detta på?! Vi har undersökt & undersökt men inte kunnat hitta något samband.
Generellt innehåller växtvävnader i varierande grad många små luftfyllda utrymmen mellan cellerna, och därför flyter många växtdelar i vatten. Frön är en rätt så kompakt vävnad och ofta med mycket tung stärkelse inuti, men de varierar ofta vad gäller hur stor del av utrymmet innanför fröskalet som fylls av fröet. Resten blir luftficka. Denna luftficka blir också större när själva fröet torkar in och blir mindre under lagring. Jag vet inte just för kastanjer, men det är rimligt att vissa flyter och andra sjunker beroende på hur länge de torkat (förutom en naturlig variation). Ni kan prova att skära igenom kastanjerna och se hur mycket luftficka det finns mellan frö och fröskal. Samt prova om fröet ock fröskalet flyter var för sig. Ni kan också prova att förvara dem torrt respektive fuktigt några veckor och se om det på verkar. Förutom torkeffekter kan det i en del frön vara som så att det bor en larv inuti fröt och som äter upp det, eller ett frö kan vara angriper av en sjukdom. Detta kan också påverka densiteten, och därmed flytförmågan.
-Allan Rasmusson
Undrar om du kan tala om för mig vad detta är för larv? Den kröp på min gräsmatta här i Lomma idag. Ca 7-8 cm lång. Trodde jag sett det mesta men den här var ny.
Det är den pampiga larven av större träfjäril (Cossus cossus), som ibland kallas för trädödare (träd-ödare). Den söker nu en plats att förpuppas på, och kommer sedan att kläckas ut till en ganska stor, och på sätt och vis rätt vacker, grå nattfjäril.
-Andreas Nord
Hittade en gigantisk spindel hemma. Två sekunder innan hunden knep den hann vi stoppa henne och fånga spindeln på bild. Funderar på om vi faktiskt hittat en luffarspindel eller om det är en stor husspindel. Den hoppade nästan fram. Vi bor nära brofästet i Bunkeflostrand.
Det är en större husspindel (Eratigena atrica), ett typiskt inomhusdjur som man lite fler av i husets uppvärmda utrymmen vid den är tiden på året. Luffarspindeln (Eratigena agrestis) är mer av ett utomhusdjur, och är mer kompakt (kortare ben relativt kroppen) än större husspindeln.
Hur man skiljer de båda arterna åt kan du läsa mer om här:
https://fragaenbiolog.blogg.lu.se/luffarspindel-eller-storre-husspindel/
-Andreas Nord
Just nu finns ett magnifikt träd på Gränsö, nära Gränsö kanal, utanför Västervik. Hela trädet är översållat med långa gröna hängen. Vad är det för träd?
Asp (eller möjligen någon utländsk släkting, gemenligen kallade för ”poppel”).
Kommentarer