Att humlorna försvann i våras berodde kanske på frosten (vi fick inga plommon eller körsbär i år), men att alla andra insekter också saknas, beror det på torkan eller?
Jag bor i en artrik trädgård med mycket träd, buskar och blommor. Normalt är det massor av insekter här, men under sommaren 2022 var det långt färre. Jag kanske har fått 7-8 myggbett i år, annars massor. I och för sig kom humlorna och getingarna tillbaka först i somras, men mina bålgetingar försvann. Humlorna är bara några fåtal och det hördes inget brummande från lindarna i år, knappt några flugor, bara enstaka fjärilar och inga gräshoppor på ängsmarkerna där jag går med hunden. Inte heller några insekter som kraschar mot vindrutan när jag kör bil. Vad sjutton har hänt?
Hos nästan alla insekter finns det en ganska betydlig skillnad i populationsstorlek från år till år, beroende på bland annat hur vintern och våren har sett ut, om det är torrare eller blötare, och så vidare. Det kan leda till att det under vissa år finns mycket av en viss art på en plats, men nästa år nästan inga individer alls. Tänk till exempel på fallet med en skalbagge som bara äter av en viss växt, eller ett vildbi som bara samlar pollen från den växten: finns det mycket av värdväxten det första året finns det också utrymme för många insekter som lever på den, men om det året efter finns få plantor (kanske beroende på torka, eller något annat), så kan det inte finnas lika många insekter. Det är en naturlig ekologisk process som förekommit i alla tider.
Tyvärr står det också med all önskvärd tydlighet klart att insektspopulationer på många håll i världen, inklusive Sverige, har minskat drastiskt oberoende av skillnader mellan år och år. Även om vi inte vet de specifika orsakerna i alla fall, så är det lätt att sammanfatta det med att vi människor är skyldiga. Minskningarna handlar i nästan alla fall om storskaliga förändringar i insekternas livsmiljö, bland annat genom att vi har förvandlat nästan all naturlig skog till effektivt brukad sådan med dålig naturhänsyn, att vi har stora åkrar med liten variation i grödor och få åkerogräs, tillsammans med ganska utbredd användning av besprutningsmedel. Utöver detta utvecklas våra moderna samhällen i rask takt, och det kräver plats. Då är det utan undantag naturen som får flytta på sig. Dessutom påverkas en del insekter negativt av den globala uppvärmningen. Hit hör bland annat humlor, som tacklar värme mycket dåligt eftersom de i mångt och mycket från början är anpassade för att leva i kalla miljöer.
Allt detta må låta dystert, men det är egentligen ganska enkelt: vill vi ha natur omkring oss måste vi skapa förutsättningar för att den ska få finnas kvar. Det tycker jag att vi är alldeles för dåliga på att göra just nu. Ur strikt natursynpunkt finns det nämligen ingen ”grön tillväxt”, vi kan alltså inte fortsätta att breda ut oss och tro att det inte kommer få konsekvenser. Däremot kan vi växa grönare, och vi kan förbättra förutsättningarna ytterligare genom att rätta till tidigare misstag och tänka annorlunda framåt. Här pågår till exempel många intressanta diskussioner om skogsbrukets naturhänsyn och om alternativa brukandemetoder, och vattenkraftens naturhänsyn i Sverige har varit under utredning (denna är tyvärr satt på paus nu). Sådana här initiativ är viktigare för en hållbar framtid där människor och djur kan samexistera bättre än idag.
Tillbaka till insekterna. Det är viktigt att inte förlora hoppet. Det kan mycket väl vara så att det du upplevt i år bara är ett sällsynt dåligt insektsår just hos dig. Det går också att göra mycket bra för insekter på liten skala, till exempel genom att skapa en rikare trädgård. Det finns MASSOR privatpersoner kan göra för att öka landytan som är gynnsam för insekter, till och med inne i städerna. Rikare Trädgård är ett spännande initiativ som uppstått i samarbete mellan Fritidsodlingens riksorganisation och Sveriges Entomologiska Förening. Dessutom är det viktigt att veta att insekterna inte minskar överallt. Våra kollegor i Lund har till exempel visat att antalet insekter och spindlar i delar av den svenska fjällvärlden varit nästan oförändrat under den senaste dryga 50 åren. Artikeln i sin helhet finns att läsa här.
Det är jätteviktigt att lyfta fram ljuspunkterna i diskussionen. Vi har naturens öde i våra händer och kan vända många negativa utvecklingskurvor med riktiga beslut. Naturen är ju fantastisk på det sättet och kan och kommer att återhämta sig om den bara får chansen. Därför är det viktigt att vara positiv och, framförallt, att komma ihåg att vi kan göra massor för att förbättra chanserna för insekter och andra djur.
– Andreas Nord
