Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Vem har lämnat sin spillning på stubben?

Djurspår på en stubbe i södra Dalarna. Vi tror att det mest sannolika är spillning från en räv; ett djur som gärna annonserar sin närvaro genom att ha sitt avträde på höga platser som stenar och stubbar. Bilden är tagen av Terese Danielsson.

Är det räven som bajsat på stubben tror ni? Den långa korven är omkring 3 centimeter, och vi gjorde observationen i skogsterräng i södra Dalarna.

Rävens spillning är oftast tydligt skruvad i hela sin längd, och 5-7 cm lång. Man ser också ofta tydliga inslag av hår, fjädrar eller ben från bytesdjuren, det vill säga en ganska stor mängd dåligt smält material. Räven är dock allätare, och spillningens färg, form och konsistens varierar en hel del beroende på vad den har ätit. Det är också typiskt rävar att placera sin spillning högt och synligt, så att den luktar och syns på lång väg. Räven är alltså en sannolik kandidat här, men jag tycker att det är svårt att vara helt säker. Det finns några andra däggdjursmöjligheter, bland annat skogsmård. Mården är också allätare och dess spillning varierar mycket i färg och form beroende på vad den här ätit. Här finns inget som tydligt avviker från hur spillning från en mård kan se ut. Men vad gäller mård så är spillning oftast tydligt längre än vad den är bred, inte tillnärmelsevis så rund som i ditt fall. Till sist vill jag inte helt utesluta att det är en spyboll från något fågel, alltså en sammanpressad massa av ben, fjädrar, hår och liknande som fågeln inte kunnat smälta och därför kastat upp igen. Jag tycker dock att lämningarna är alldeles för likartade för det, och jag hade nog förväntat mig tydligare inslag av till exempel långa hår, benbitar eller kärnor om så vore fallet. Här vore det enklaste att sönderdela bitarna och se hur de ser ut inuti, och hur de luktar. Det hade fört oss närmare sanningen, menar jag.

Beklagar att du inte kan få ett alldeles tydligt svar – det mest sannolika är nog ändå räv, givet fyndomständigheterna. Med djurspår av olika slag är det ofta så att vi vill använda de flesta av våra sinnen – till exempel känsel och lukt, tillsammans med en närmare besiktning med synen, för att bilda oss en uppfattning av sannolika ”skyldiga”!

– Andreas Nord

mars 15, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Konstig cirkel i snön

Jag hittade cirkel på bilderna i min trädgård, i snön med en hög i mitten. Jag förstår inte vad det är för djur som gör så, och varför? Är det en hare eller kanin som grävt, och är det bara en slump att det blivit en så perfekt cirkel?  Jag har haft en råtta under min trappa men den är död, och jag tror inte där varit fler sen den dog. 

Att det är ett djur som har letat efter någonting under snön, eller grävt ned något i snön, verkar alldeles tydligt. Av vad jag kan se har djuret grävt från kanterna och samlat snön i en hög i mitten. Det är osannolikt att syftet har varit ett skapa ett särskilt mönster, och att det blivit ett ganska runt område där det är grävt är nog mest slumpen.

I trädgården finns spår av många olika slags djur, men det verkar bara vara en spårlöpa som leder in och ut ur det grävda området. Jag kan inte avgöra vad det är för djur som gått in baserat på bilderna, men jag ser lite som talar för kanin eller hare. Bara baserat på spårlöpans utseende tycker jag att räv ligger närmare till hands. Bland annat rådjur gör också cirklar i snön när de sparkar fram en ”liggrop” att sova i, men då brukar det aldrig varit någon snöhög i mitten av gropen.

– Andreas Nord

Mina katter kan göra liknande mönster när de gräver ner avföring i snö. Det behövs absolut en bättre bild på spårlöpan, och kanske kolla vad som finns under snöhögen.

– Allan Rasmusson

mars 14, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En fluga som ser ut nästan som en mygga

Flugfamiljen dansflugor (Empididae) omfattar i Sverige omkring 250 olika arter som alla är mer eller mindre spensligt byggda med smal kropp och långa ben. Just den här flugan, som ju faktiskt påminner litet om en mygga, hittade vår frågeställare utanför Luleå under försommaren 2014. Det är någon art i släktet Rhamphomyia, av vilka vi i Sverige har omkring 90 olika arter. Bilden är tagen av Leif Johansson.

För ett antal år sedan (2014-06-18) tog jag denna bild på en för mig okänd insekt hemma i Niemisel, Luleå kommun i Norrbottens Län. Jag gissar på någon art av hårmygga, men vill gärna veta exakt vad det är. Det är inte särskilt givande att ha bilder på saker som man inte vet vad det är för något!

Jag förstår hur du tänker, men någon hårmygga är det inte. Detta är en dansfluga i släktet Rhamphomyia. En art som ser ut som din fluga är Rhamphomyia nigripennis, vilket betyder just svarta vingar, men det finns flera liknande arter så jag kan inte säkert säga mer än Rhamphomyia sp., alltså ”någon art Rhamphomyia”.

– Viktor Nilsson-Örtman

mars 11, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Har vi fått in klädesmalar i huset?

Trepunktsskräpmal, Hofmannophila pseudospretella, påträffas mycket ofta inomhus. Den räknas normalt inte som ett svårt skadedjur, men det är ändå bra att hålla uppsikt över vad som finns i skafferiet om djuret hittas inomhus. Bilden är tagen av Lisa Johansson.

Jag hittade er sida Fråga en biolog när jag i panik googlade olika klädesmalar. Vi har precis flyttat in i ett nybyggt hus. En av de första nätterna flög en mal (?) och satte sig på min arm. När jag nämnde de för min pappa sa han att han sett ett flygande djur vid en lampa när han sov över. Nu när vi gick in på toaletten, så flög där en till som jag tog död på. Den upplevdes som stor, omkring 1 cm, och kändes grå/silvrig. 

Vi har bott i en nyproducerad lägenhet innan vi flyttade hit. Där förvarade vi några av lådorna i en källare, men vi har aldrig någonsin sett något flygande i den lägenheten eller källaren.

Vad kan detta vara? Är det något som äter mina kläder, eller är det något som är vanligt i byggda hus och som lever i trä eller liknande?

Bilden är inte i bästa skick. Den är både otydlig och mörk. Dessutom är fjärilen rätt sliten. Men med de detaljer som ses och den information man får om storleken tyder på att det är en trepunktsskräpmal, Hofmannophila pseudospretella. Den påträffas mycket ofta inomhus, men det är sällan man ser den så sent på året.

– Bengt Åke Bengtsson, gästexpert

Flockblomsterplattmal, Agonopterix heracliana, finns särskilt i södra Sverige. Den övervintrar som vuxen och kan ibland ses i antal och ganska regelbundet när vårsolen börjar värma. Det är inget skadedjur. Bilden är tagen av Lisa Johansson.

Nu har vi sett en fjäril till! Bekräftar detta det tidigare spåret?

Det här är en annan art, en som övervintrar som vuxen och ibland ses rätt ofta på våren då det börjar bli varmt. Det är en vackert bevarad flockblomsterplattmal Agonopterix heracliana. Fjärilen kan variera i utseende, liksom nästan alla andra fjärilsarter. Det är inget skadedjur.

– Bengt Åke Bengtsson, gästexpert

mars 10, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sällsynt vacker fluga i mellersta Skåne

Brun björnblomfluga, Arctophila superbiens, är i Sverige framförallt en skånsk angelägenhet. Flugan flyger på hög- och sensommaren i fuktiga löv- och blandskogar. Ofta surrar den alldeles i trädkronorna, men den besöker också gärna olika flock- och korgblommiga växter. Bilden är tagen av Åke Lindström.

Jag sitter och röjer lite med bilder från i somras. Jag brukar sällan bry mig om de minsta krypen, men denna insekt (fluga?) var så vacker. Jag vet inte ens var jag skall börja leta för en bestämning, så jag börjar med Fråga en Biolog. Tips?

Det är en blomfluga, och med det håriga antennborstet finns egentligen bara två alternativ: en ovanlig färgform av den i hela landet allmänna humleblomflugan, Volucella bombylans, eller den i Skåne och södra Halland sällsynt förekommande bruna björnblomflugan, Arctophila superbiens.

Enligt mitt förmenande är det den senare, bland annat eftersom den tycks ha ett knubbigt (högre än långt) sista antennsegment (inte det håriga borstet). Helst vill en se vingarna tydligt: gör bakkanten en kraftig knyck inåt nedanför spetsen (Volucella) eller är den rak (Arctophila); är den yttersta cellen nedanför vingkanten helt omsluten av ribbor så att den ser ur som en liten ö (Volucella) eller är den öppen helt till vingens bakkant (Arctophila)? Jag ser vingen ganska dåligt på min skärm, men av vad jag kan se stämmer också alla dessa karaktärer bättre på Arctophila än Volucella. Men är bilden från något annat än sydligaste Götaland är det osannolikt (men aldrig omöjligt).

– Andreas Nord

Bilden är tagen under en promenad och bara ivägslängd för att flugan såg så fin ut. Det är tyvärr enda bilden jag har. Eftersom jag inte tänkte något speciellt på flugan kommer jag heller inte ihåg exakt var det var. Men, av bilderna runt omkring, och datum/klockslag inser jag att det måste varit när jag i somras besökte en kollega i Rickarum, ett par mil norr om E22 mellan Hörby och Kristianstad. Så ”mitt i Skåne”.

Jag klickade runt lite på Artportalen, tittade på bilder och så. Jag är inte tillräckligt duktig för att klara detaljerna, men jag noterar att humleblomflugan flyger nästan uteslutande i juni-juli och bruna björnblomflugan i augusti-september. Bilden är tagen 11 augusti.

Tack för mer information! Flygtiden ger bra ledning som du säger, och när jag nu förstorat upp bilden på datorn tycker jag det är tydligt att den bakersta vingribban löper mer eller mindre jämt längs med vingens bakkant, det vill säga att det inte är någon inbuktning och därmed ingen Volucella.

Kul fynd – det är ett tjusigt djur och heller inte en särskilt vanlig kamrat. I Mellanskåne finns helt klart mycket spännande att upptäcka!

– Andreas Nord

Stort tack igen! Då säger vi brun björnblomfluga. Mitt hittills enda blomflugekryss! 

mars 9, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fjärilslarv på turné mitt i vintern

Rostvinge, Phragmatobia fuliginosa, är en nattfjäril i nattfjärilsgruppen björnspinnare (Arctiinae; vi har 36 olika i Sverige). Larven utvecklas på olika örter och buskar under sommaren och letar upp en plats att övervintra på hösten. När solen börjar värma på nyåret ger sig rostvingelarven av igen, den här gången för att hitta en plats att övervintra på. Just den här larven hittades i början av mars på Galterö i Göteborgs skärgård. Bilden är tagen av Kerstin Jacobsson.

Jag såg den här lilla larven (den var omkring 1,5 till 2 cm) på en stig på Galterö i Göteborgs södra skärgård, onsdagen den 2 mars. Det var soligt och 4-5 plusgrader. Vad kan det vara för en liten luden larv?

Av vad jag kan se är det här larven av en nattfjäril som heter rostvinge, Phragmatobia fuliginosa. Fjärilen tillhör familjen björnspinnare, och är kanelbrun med rödkantad bakkropp och rödanlupna bakvingar.

Honan lägger några hundratals ägg på sommaren, och larven lever sedan på flera olika buskar och örter. I slutet av sommaren är larven fullvuxen och kan ses krypa omkring långt in på hösten i jakt på en plats att övervintra på. När solen börjar värma på våren vaknar larven till och ger sig av på en ny tur – den här gången för att hitta en plats för att förpuppa sig på.

Rostvinge finns över hela landet, till och med allra längst i norr och ovan trädgränsen. Där kan larven ses krypa över snön på vårvintern. När jag bodde i arktiska Norge träffade jag ofta på rostvingelarver på skidturer i vårsolen.

Här finns utförlig information om arten, samt en utbredningskarta.

– Andreas Nord

Det är en larv av en nattfjäril som heter rostvinge, Phragmatobia fuliginosa. Den hör till björnspinnarna.
Den övervintrar som fullvuxen larv och larverna ses ofta krypa omkring så här under tidig vår. Inom kort kommer den spinna en kokong och förpuppa sig.

– Viktor Nilsson-Örtman

mars 8, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilken spillning i Värmländska skogarna?

Spillning i skogen vid sjön Skacksjön i Sunne kommun i Värmland. Det är svårt att vara alldeles säker på tillhörighet från bilden, men räv ligger nära till ands med tanke på miljön och vad som ser ut som ett tydligt inslag av hår i spillningen. Bilden är tagen av Mikael Carlsson

Jag hittade denna spillning idag 18 september vid en sjö som heter Skacksjö i Sunne kommun mitt i Värmland. Här fanns det vargrevir för bara något år sedan. Men det finns också gott om grävling, så det kanske stämmer bättre. När jag googlar på bilden så ser det dock inte riktigt ut som spillning från grävling. Eller kan det vara från en hund? Det känns dock konstigt om ägaren till hunden låter detta ske, såvida det inte är en hund som driver djur åt en skytt då.

Jag håller med om att grävling inte är sannolikt här. Grävlingens spillning är ofta lösare och inte sällan finns den också i små grunda gropar som kallas för ”latriner”. Vargspillningen borde vara tydligt större (jämfört med björklöven) och ha ett tydligare inslag av hår.

Rävspillning är ett bra alternativ här. Den kan varierar i form, storlek och innehåll beroende på vad räven ätit, till exempel med mer eller mindre stora inslag av insekter, hår, ben, eller päls. Den är liten liten för att vara från räv och ofta är spillningen också skruvad i hela sin längd när den kommer från en räv. Icke desto mindre är denna spillning inom den naturliga variationen, som ju är stor eftersom rävar äter nästan allt.

Baserat bara på spillningens blygsamma storlek och form (tillspetsade ände) finns kanske också att den kan vara från en tamkatt, De gräver ofta, men inte alltid, ned sin spillning och det är (tyvärr, kan en väl tycka) många tamkatter som rör sig fritt i vår natur. Kattspillning är dock vanligtvis tydligt segmenterad, så jag satsar mina slantar på räv i det här fallet.

– Andreas Nord

mars 7, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför dricker fjärilar sitt eget kiss?

Mindre tåtelsmygare, Thymelicus lineola, förs tillsammans med andra smygare och visslare till fjärilsfamiljen tjockhuvuden, Hesperiidae. Det är numera en vanlig fjäril i hela Götaland. Hos just tjockhuvuden är det inte ovanligt att de vuxna djuren utsöndrar en droppe kroppsvätska som de sedan dricker upp med sin snabel. Det kan vara ett sätt för dem att få i sig extra lösta salter som behövs för att kroppen ska fungera. Bilden är tagen av Gail Hampshire.

Jag sett ett par artiklar som jag tror förklarar hur fjärilars sugsnabel fungerar. Egentligen är det ju inte en riktig snabel, eftersom de inte suger utan använder sig av kapillärkraft. Hur som helst, jag undrar varför vissa fjärilar verkar ”kissa” en droppe för att sedan ”suga” upp den igen. Varför gör de så? 

Detta är vad jag kunde hitta lite snabbt om beteendet. Det verkar vara så att vätskan de avger löser upp salter som de sedan kan suga upp. 

Här är flera olika länkar (på engelska) som förklarar mer om beteendet:

Butterfly bubbles

Puddling, peeing and recycling in butterflies

Defecation behavior and ecology of insects

Att dricka sitt eget ”kiss” verkar vara särskilt utbrett bland tjockhuvuden (fjärilsfamiljen Hesperiidae), det vill säga smygare och visslare. Artikeln i den sista länken hänvisar till en källa i Royal Entomological Society’s tidskrift Antenna som jag tyvärr inte får fatt i men detaljerna beskrivs bra i webbinläggen och i översiktsartikeln. 

– Lars Pettersson, gästexpert från Svensk Dagfjärilsövervakning

mars 4, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi hittar små fjärilar inomhus – är det skadedjur?

Mångformig ekkantmal, Carpatolechia decorella, förekommer tämligen allmänt i sydöstra Sverige. Larven lever i sammanspunna blad främst av ek. Fjärilen kläcks på hösten och övervintrar som vuxen. Då har den en vingbredd på 11-15 mm. Förmodligen har fjärilarna i frågeställarens hus följt med ved eller något annat in. Bilden är tagen av Andreas Oliw.

Vi har någon form av mott eller mal i vårt hus. Vi har både ask och ek väldigt nära oss. När jag läser på http://vilkenart.se har jag svårt att artbestämma dem, kanske är det olika. Jag tror att det är antingen snedsteckrad ekstyltmal, aspmolnmott eller askbarkmott, men jag är osäker.

Jag undrar om dessa är på något sätt gör åverkan på kläder eller mat eller annat som finns i hus. Jag undrar också om det går att bli av med dem på något sätt.

Malar och mott kan ibland göra skada på kläder eller torrvaror, men de allra flesta är helt ofarliga. Ingen av arterna du nämner är några skadegörare inomhus. Vissa arter förpuppar sig i barkspringor och kan därför komma in med ved, medan andra arter övervintrar som vuxna fjärilar och kan komma in med ved och liknande, eller så har de övervintrat i mindre täta delar av huset och sen vaknat till i värmen.

Jag tror inte att du behöver vara orolig, men om du kan skicka en bild på fjärilen kan vi nog också komma längre i artbestämningen.

– Andreas Nord

Tack för spännande artfråga! Fjärilen på bild föreställer mångformig ekkantmal, Carpatolechia decorella. Som det svenska namnet antyder är det en art som varierar kolossalt, men en karaktär som brukar hjälpa vid bestämningen är den svarta framkantsfläcken vid basen av framvingen, liksom de svarta snedstrecken i framvingen. Men de senare kan variera i utseende och ibland utebli.

Den har arten kläcks på hösten och övervintrar. Förmodligen har fjärilarna följt med ved in eller något annat. Sedan kan det ju ha varit ett utrymme som inte alltid är uppvärmt där fjärilarna har hamnat för övervintring och vaknat till liv av värme. Hur som helst, jag misstänker att den inte har kläckts inomhus för det är fel tid för arten.

– Bengt Åke Bengtsson, gästexpert

mars 3, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Analys av djurspillning i Blekinge

Det är ofta svårt att avgöra vem som är skyldig när en hittar spillning i skogen, särskilt från bilder. I det här fallet tror vi dock att det är en rödräv som varit i farten. Rävar är allätare, så deras avföring kan innehålla allt från kärnor och insektsrester, till hår och ben. Dessutom markerar rävar ofta sin närvaro genom att lägga spillningen på små upphöjningar som stenar och stubbar. Bilden skickades in av Julius Adrianzon.

Jag befann mig på Listershuvud på Listerlandet i Blekinge för trettondagsexkursion i goda vänners lag. På vår vandring stötte vi på spillning som vi fann mycket intressant. Vi undrar om ni biologer har möjlighet att identifiera från vilket art den härstammar, samt vilket bär arten har gottat sig med.

Nu är bilderna väldigt små och därför svårtolkade, men min magkänsla säger rävspillning. Rävar är allätare, vilket förklarar blandningen av kärnor och, av vad jag kan bedöma, normal avföring med ganska stora inslag av hår (typiskt för rovdjur som äter andra pälsklädda vänner). Dessutom tycker räven om att skylta litet med sin närvaro, så spillningen placeras ofta öppet och på någon liten upphöjning, till exempel på en sten eller stubbe. Kärnorna kommer från någon stenfrukt. Jag gissar att det är slånbär (Prunus spinosa) som sitter kvar på buskarna under lång tid och smakar bäst efter att de blivit frostnupna.

– Andreas Nord

mars 2, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg