Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Vad är detta och är det skadligt för träden? Jag såg larverna vid Söder Mälarstrand, mittemot stadshuset i Stockholm. Det ser ut som om hela trädet är inklätt med en grå nylonstrumpa. Träden intill är också angripna.
Det är någon spinnmal, antagligen häggspinnmal om observationen gjordes på hägg (eller vad är det för träd?). Någon Yponomeuta-art är det åtminstone.
– Olle Anderbrant
På vårt sommarställe i Stockholms skärgård har vi försökt kombinera vildvuxet med hyfsat välvårdad trädgård och häromdagen såg jag för första gången en aurorafjäril (hane har jag läst mig till) och nästa dag en vit hona. Hon landade på en liten planta med 5 små ynkliga blommor och vi vill nu skapa en mycket liten ängsliknande del av tomten. Vi har bara 1600 kvadratmeter till förfogande, men jag och min fru är tacksamma för tips på vilka blommor dessa fjärilar tycker om och var jag kan köpa dom.
Brännässlor vill vi helst inte ha och inte heller invasiva växter som tar över, men vi hoppas det finns något annat trevligt. Jag har för övrigt tillverkat ett litet bihotell i fjol med 14 st 12 mm hål jag borrat i ändarna på en kort ekstam. Nu är 6 hål igensatta så jag hoppas det är bin och inte snyltgäster.
Alla tips på hur vi kan hjälpa pollinerare av alla de slag mottages tacksamt!
Ett väldigt fint initiativ! Just aurorafjärilen utvecklas på olika korsblommiga växter som ängsbräsma, löktrav, rockentrav och lundtrav, men vill man hjälpa olika slags pollinerare på traven är nyckeln att försöka få på plats en lång blomningssäsong med nektarrika blommor. Många köper färdiga ängsblandningar och sår in, ofta med gott resultat. Ibland kan man dock behöva utarma jorden lite (t.ex. gräva bort matjord och blanda upp med sand) för att det ska ta sig ordentligt. Det är också viktigt att tänka på att många färdiga ängsfröblandningar har inslag av exotiska arter och det är ju bra att undvika. Här finns några olika alternativ som skall vara av svensk härkomst.
Vill man inte anlägga en liten del äng på tomten, eller för den delen också, tycker pollinerare också mycket om olika slags kryddväxter. En välsorterad köksträdgård är därför trevligt både för hushåll och insekter!
Jag hade, till sist, inte varit så bekymrad över vem eller vad som tagit in på bihotellet. Många andra steklar som lever i håligheter i mark eller träd är också drabbade av akut brist på boplatser och alla har de sina viktiga funktioner i en välfungerande trädgård. Vissa steklar är t.ex. parasiter på djur vi inte tycker så mycket om, som bladlöss och flugor, så ett bihotell med sådana stekelgäster kan hjälpa till att skapa en bra balans mellan växter och ”ohyra” i trädgården.
– Andreas Nord
Idag fick jag i Täby utanför Stockholm hembesök av denna lilla varelse. Med stöd av spröjsen uppskattar jag kroppen till 39 mm. Vad är det för art?
Det är svårt att se på bilden, men med ledning av storleken och bakkroppens teckning torde bålgeting, Vespa crabro, ligga bra till.
– Andreas Nord
Jag undrar när på dygnet som ängrarna är som minst aktiva? Om en vill hindra att t.ex. pälsängrar eller andra ängrar flyger in genom fönstret, när på dygnet är det då bäst att vädra?
Jag hade vädrat i synnerhet på dagen. Ängrar har inte riktigt så tydliga aktivitetstoppar (tycker jag), men många arter av pälsängrar (alltså ängrar i släktet Attagenus, t.ex. vanliga, vågbandade och ryska/bruna) dras gärna mot ljus. Så öppna fönster och tända lampor en varm sommarkväll brukar betyda att det är ganska lätt att hitta ängrar kring lampan. I gamla flerfamiljshus rör sig ängrarna gärna också i ventilationstrummor och kan på det sättet ta sig mellan lägenheter.
Har ni angrepp av ängrar kan ni, om de är måttliga, försöka hitta härden (alltså det ängrarna äter på) och sedan stoppa vad det nu kan vara (en ullfilt, kanske) i frysen i en vecka. Då dör ängrarna och deras larver.
– Andreas Nord
Jag undrar hur lång tid det tar för en fjärilsmygga att utvecklas från larv till vuxen mygga och hur gammal den blir? Vet ni hur ofta per dag en ska hälla kokhet vatten i golvbrunn och avlopp för att bli av med dem?
Vid normal rumstemperatur brukar fjärilsmyggorna (tvåvingefamiljen Psychodidae; vi har drygt 60 olika i Sverige) gå från ägg till fluga på tre-fyra veckor. Lite snabbare om det är varmt, och långsammare om det är kallt. De vuxna flugorna lever inte så länge, några dagar till någon vecka, och hanarna lever kortare tid än honorna.
Själv tycker jag att fjärilsmyggor berikar badrummet, men det är klart att det blir besvärande om de är alltför många. Jag tror inte ni behöver hälla hett vatten i rören flera gånger om dagen. Ett par gånger i veckan menar jag ska vara tillräckligt, men det beror såklart på hur mycket vatten ni häller i per gång. Ni får prova er fram – blir ni inte av med problemet så häll i vatten oftare och se om det blir bättre!
– Andreas Nord
Jag har lite flenört på tomten och i år har den blivit helt kaläten. Det är mest bara nerverna kvar. Det har inte hänt förut. Det är små kladdiga larver med runda genomskinliga kokonger. Vad är det för något som äter flenörten? Vi bor i Sonö vid sjön Närdingen utanför Norrtälje.
På din beskrivning låter det som larver av en skalbagge i den stora familjen vivlar (med drygt 500 svenska arter). Vi har två arter som är knutna till just flenört – ljusa flenörtsviveln Cionus scrophulariae och mörka flenörtsviveln Cionus tuberculosus. De vuxna skalbaggarna är ganska allmäna i Götaland och är aktiva från ganska tidigt på våren. De är mycket vacker men också välkamouflerade. Dessutom drar de gärna in sina ben och faller till marken när den blir störd. Den kan därför vara svår att få syn på om en inte vad vad en ska leta efter dem.
Mörka flenörtsviveln är lite mörkare tecknad och har ett mörkt längsband på mellankroppen, medan den ljusa dito har en alldeles vit mellankropp.
– Andreas Nord
Det här biet har mutat in sitt territorium i min trädgård där den tacklar alla andra insekter som försöker landa på blommorna. Blommorna den vaktar är framförallt klöver. Jag har sett den själv besöka klöverblommor, även om den verkar föredra salvian. Den kan även svävflyga en liten stund när den siktar in sig på en inkräktare. Den är ute och patrullerar nästan hela tiden.
Har ni någon idé om art?
Det är en hane av något av de större tapetserarbiarterna. Kanske stocktapetserarbi Megachile willughbiella, som väl är den vanligaste arten i Skåne.
– Mikael Sörensson, gästexpert
Är bären från skensmultron giftiga för småbarn?
Nej, skensmultronets (Potentilla indica) bär är helt ofarliga.
– Torbjörn Tyler
Vår son röjde det höga gräset och ormbunkarna bakom visthusboden vid vårt torp invid en sjö i Sörmland. Han var då mycket när att komma åt ett fågelbo som var nästan nere vid marken. Kan det vara taltrast? Hur kan vi bäst skydda boet?
Han avslutade givetvis röjningen i den delen. Vi prövade också att skyla boet försiktigt med lite ormbunkar så att det inte skulle ligga öppet. Vad mer bör vi göra – och vilken fågel kan det vara?
Det är svårt att avgöra vilken fågel det kan röra sig om med så pass lite information. Är boet aktivt, dvs. fanns det varma ägg eller levande ungar i boet? Om man är nära boet en stund så brukar förr eller senare en varnande förälder dyka upp och tala om att man är oönskad. Då är det lättare att få reda på vilken art det är.
Jag vet inte varför ni tror på taltrast, men trastar generellt bygger lite en bra bit högre än marknivån, i en kraftig grenklyka, eller på en avsats en bit upp från marken. Taltrastar är dessutom mindre knutna till människoboningar i Sverige än t.ex. koltrast (om det nu alls är ett trastbo).
Det behövs ett foto på boet och/eller på en förälder för att kunna säga något mer. Men oavsett vilken art det rör sig om är det bästa rådet bara att ni håller er borta ett tag.
– Åke Lindström
Vad är det för spindel jag hittade på verandan igår, i mitten av juni?
Spindeln på bilden är en snabblöparspindel (Philodromidae) i släktet Tibellus. Det finns två arter att välja mellan: ängshalmspindel (Tibellus oblongus) och kusthalmspindel (Tibellus maritimus). Troligast är det en ängshalmspinde,l men jag kan inte säkert avgöra från bilden vilken av dem det är.
– Ellen Sandström
Det är en halmspindel i släktet Tibellus. Vi har två arter i landet: ängshalmspindel (Tibellus oblongus) och kusthalmspindel (Tibellus maritimus). Dom varierar ganska mycket i färgteckning, och ibland behöver man studera deras genitalier för att vara säker på vilken av arterna det är. En ”bildkaraktär” som dock förefaller vara pålitlig är att ängshalmspindeln i de allra flesta fallen har två karaktäristiska parfläckar långt bak på bakkroppen, vilka kusthalmspindeln alltid tycks sakna. Kusthalmspindeln kan dock ha en massa prickar på andra ställen på bakkroppen, så det är viktigt att man kollar på rätt prickar. Din spindel har dessa prickar, och jag skulle därför säga att det är en ängshalmspindel. Det är också den klart vanligare arten.
– Viktor Nilsson-Örtman
Kommentarer