Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Finns det en näringsnivå i näringskedjan som är viktigare än de andra?

Man skulle kunna säga att all organismer som kan leva av solljus är de viktigaste. Utan dem så kan inga andra organsimer (växtätare, rovdjur) finnas. Å andra sidan så har växtätarna och rovdjuren hjälpt till skjutsa utvecklingen av växterna (och andra solljusutnyttjare) åt olika håll. Och utan de övriga organismerna så får växterna problem med viktiga näringsämnen som ju uppkommer då organsikt material (döda växter och djur) bryts ned.

augusti 5, 2013

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är meningen med livet ur biologisk synpunkt?

Ur biologisk synvinkel har livet egentligen ingen mening. Med den sorts liv som vi känner (kolbaserat, DNA som informationsbärare) så är det oundvikligt att allt levande strävar efter att förmera sig (bli fler av samma sort). Man skulle därmed kunna säga att livets ”mening” är att föröka sig så mycket som möjligt. Det är sedan en annan historia att vi människor försöker fylla våra liv med mening, med eller utan hjälp av makter utanför oss själva.

augusti 2, 2013

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi brukar åka ut på en exkursion till Östersjön ifrån vår skola. En grupp brukar bl.a. få i uppgift att påvisa att mjukbotten har en redoxklin. Aldrig hittar vi denna. Är denna redoxklin en teoretisk skapelse?

Redoxpotentialen är ju en teoretisk skapelse för att beskriva elektrontransporten i kemiska och biologiska system. Elektrontrans- porten existerar alltså och är också mätbar. Din fråga innehåller för lite information för att jag ska kunna ge ett riktigt bra svar. Jag tror att ert problem kan ha flera orsaker. 1/ Redoxelektroden är dålig, dvs fungerar inte. 2/ Jag vet inte hur era elektroder ser ut, men kanske är mätytorna för stora för att kunna ge någon upplösning i en snabbt föränderlig redoxklin. Förändringen i redoxpotential kan nämligen ske inom mycket små avstånd i sedimentet, ibland på någon mm eller bråkdel av mm. Detta skulle då innebära att ni bara får ett redoxvärde för bottenvattnet och ett värde för sedimentet, men att ni inte kan mäta förändringen.

augusti 2, 2013

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) är en Nordamerikansk art som är inplanterad i Sverige.

Antag att man skulle vilja ha en ”liten” damm med ädelfisk hemma. Vad bör man tänka på innan man börjar? D.v.s vattentemp., syretillgång o.s.v?

Regnbåge är den lämpligaste ädelfisken att försöka odla. Den har inte så väldigt stora krav på miljön som t ex öring och röding. Regnbåge tål normala sommartemperaturer i relativt grunda dammar, dvs upp till 20°C. På sommaren brukar fisken klara av att inte dö av syrebrist även om dammarna är relativt näringsrika med mycket undervattensväxter och alger. Under långvariga vintrar kan det bli problem med syret, och t ex sistlidna vinter känner jag till ett fall där samtliga öringar dog. Syresituationen förbättras givetvis om det finns ett genomflöde av vatten genom dammen, men kalla vintrar kan ju flödet minska drastiskt. Om du allvarligt tänker försöka odla regnbåge, så tala med någon i närheten som har försökt. Glöm inte heller att kontrollera med länsstyrelsen om du måste ha tillstånd. Man får inte sätta ut/odla främmande organismer hur som helst i vårt land.

juli 31, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur ser de senaste rapporterna om starens status i Sverige ut? Är det fortfarande en art som minskar i antal? Vad är i så fall huvudorsaken till detta? Jakt i Sydeuropa? Brist på lämpliga bohål? Eller andra faktorer?

Ja, staren minskar fortfarande. Det märks framförallt i norra Sverige. De svenska stararna verkar inte vara bland de som dödas vid fruktodlingarna i sydeuropa. Orsakerna till starens minskning finns nog i omvandlingen av det svenska jordbrukslandskapet och igenväxningen av hagar och ängar.

juli 29, 2013

Inlägget postades i

Djur Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Slamslända, inskickad av Henrik Lundström.

Vid Hornborgasjön såg vi i slutet av juni hundratusentals av de här små krypen. Vingbredden är ca 1 cm. Går det att säga vad det är?

Det är någon art av familjen slamsländor (familjen Caenidae), troligen släktet Caenis, som hör till ordningen dagsländor (Ephemeroptera). Det finns 8 arter slamsländor i Sverige, bland annat Caenis robusta, Caenis horaria, Caenis lactea, Caenis luctuosa, och Caenis rivulorum, som alla har reproducerande (dvs icke-hotade) bestånd i Sverige. Man känner igen gruppen på att de saknar bakvingar (har således endast 1 par vingar) och att det praktiskt taget saknas tvärribbor i framvingarna. Gruppen har fått sitt namn efter larvens levnadsmiljö som är slambottnar.

juli 29, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Det går bra att gödsla med komposterade matrester. Bilden kommer ifrån Kessler Photography.

Kan man kompostera hundbajs, om man sedan skall använda ”jorden” i grönsakslanden?

All naturlig gödsel är avföring från djur, dock oftast växtätare. Möjligen kan det finnas bakterier hos hund som inte är bra hos människa. Så jag skulle nog avstå.

juli 26, 2013

Inlägget postades i

Djur Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gabonhuggormen kan följa sitt byte med ögonen.

Varför har ormar så stel blick?

Att ormar anses ha stel blick kan bero på att de saknar ögonlock. När de sover får de koppla bort synintrycken på något annat sätt än att blunda. Jag tror att en ännu viktigare faktor är att de flesta ormar sällan följer saker med blicken, dvs ögonen rör sig inte. Åtminstone en del ormar gör det dock, t.ex. så rör sig ögonen ofta på en del stora afrikanska huggormar (t.ex. Gabonhuggormen). De ser genast lite livligare ut!

juli 25, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

HirundoRusticaFlight — Insekterna som en svala äter kan känna av väderförändringar.

Jag har läst att svalor flyger lågt innan regn för att det gör även insekterna som svalorna äter. Men då undrar jag självklart varför svalans mat (insekterna) flyger lågt innan det ska bli regn. Alltså; Är det som så att djur är bättre metereologer än människan och i så fall HUR?

Faktum är att det finns förvånansvärt lite vetenskapliga observationer av djurs förmåga (om någon) att förutsäga vädret. Om de har någon sådan förmåga måste den ha uppstått genom evolutionen och alltså skall man förvänta sig skillnader i framgång mellan de som är duktiga meterologer och de som inte är det. Till exempel en trollsända som kryper ur sin puppa i början av en veckas regn och rusk kanske överlever sämre än den trollslända som kunnat förutsäga att en period med dåligt väder var i antågande. Ifall ett vädersinne skall kunna utvecklas beror i så fall på hur stor skillnad det blir mellan trollsändan som struntar i vädret och den som anpassar sin kläckning till väderprognosen. Detta gäller också för andra djur som kan tänkas ha nytta av ett vädersinne. I de flesta fall kanske det räcker med att hålla reda på årstidernas växlingar och att rätta sig efter den rådande väderleken. Det finns också uppgifter om att duvor kan känna små luftrycksförändringar och att de möjligen kan höra infraljudet från ett annalkande oväder. Det verkar också som flyttfåglar ibland inväntar ett väderomslag innan de skall passera över öppet hav och ge sig iväg vid den tidpunkt som kommer att ge dom medvind under den kritsika delen av resan, även om de kan ha motvind när de startar. Man vet att insekter är mycket duktiga på att känna förandringar i temperatur och luftfuktighet, men det är okänt ifall de använder detta för att förutsäga vädret.

juli 24, 2013

Inlägget postades i

Djur Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Var är bäckforellen om vintern då många bäckar är bottenfrusna? Det bör påpekas att älvarna som bäckarna rinner ut i är reglerade och därmed i princip stillastående.

Det finns egentligen ingen fisk som heter bäckforell (namnet kommer från kokböckerna!). Den fisk du troligtvis menar är bäcköring. Öringarna lämnar inte bäckarna under vintern, trots isproblem. Under stränga vinterförhållanden söker de upp djupare områden, t.ex.där grundvatten sipprar ut och där det alltså inte fryser. Fiskarna håller sig också så aktiva som möjligt under natten för att på så sätt reducera risken att bli infrusna.

juli 23, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fråga en Biolog

Vad är den viktigaste länken i en näringskedja?

Vad är meningen med livet?

Redoxpotential: teori kontra verklighet

Odling av regnbåge i små dammar

Hur går det för staren?

Har den här sländan något namn?

Kan man kompostera hundbajs?

Varför har ormar så stel blick?

Kan djur förutsäga vädret?

Hur klarar bäcköringen vintern?