Jag har försökt identifiera bifogad gynnare men har inte lyckats. Trodde det var någon form av gråsugga men får inte ihop det. Den är ca 20mm lång.
Gissar på skalbaggslarv. Snarast nåt åt jordlöparhållet.
– Jon Loman
Skalbaggelarv
Bitande sländlarv
Detta djur ”bet” mig idag, när jag satt i bilen. Det är ca 8-12mm långt och ”bettet” blev som ett myggbett och kliade lite, men gick över efter ca 1-1,5h. Vet du vad det är för något?
Det är en larv av guldögonslända eller stinkslända i ordningen nätvingar. Larverna lever på växter där de angriper och käkar bladlöss, därför ser man ibland namnet ”bladluslejon” i paritet med ”myrlejon”, som hör till samma ordning. De kan ge rejäla nyp med sina relativt stora mundelar. De vuxna sländorna ser man ofta på insidan av vinds- eller källar-fönster, där de övervintrat men dött i sina fåfänga försök att komma ut på våren. De är vackert gröna med metallglänsande ögon.
– Lars Lundqvist
Art eller underart?
Jag undrar kring vilken regler som gäller när man utskilljer underarter på morfologisk grund, till ex 75 procent reglen eller 90 och 95 procents reglen av morfologiska skillnader i för att skilja underarter åt. Eller är underarter än biologisk katorgori som är förlägen och används stället ord som ”grupp” eller ”populationer” som skljer sig lite morfologisk men aldrig så taxonomiskt.
Jag misstänker att det finns många svar på den frågan. Mitt korta svar, utan att lockas till polemik mot trender, är följande. Det finns inga absoluta siffror som styr detta. Men huvuddelen av en definierad underarts individer bör kunna särskiljas, morfologiskt eller på annan grund, från andra underarter av samma art. Detta kan fungera bra när det finns någon form av barriärer mellan underarterna, t.ex. på olika öar eller skilda av bergskedjor mm.
– Jon Loman
Begreppet/rangen underart används nog lite olika hos djur och växter (och andra organismgrupper) och därtill finns det lite olika tradition i olika länder, men när det gäller växter i Nordeuropa så är man numera tämligen överens om att (endast) använda rangen underart för ”geografiskt och/eller ekologiskt separerade raser som korsar sig och får fertil avkomma när/om de träffas”. När vi talar om raser så menar vi vanligtvis grupper av individer som är möjliga att skilja åt baserat på morfologiska (yttre) egenskaper, men skillnaderna kan vara nästan hur små eller stora som helst.
Den fundamentala skillnaden (som dock inte alltid är så skarp i praktiken) mellan arter och underarter är att medan arter hålls åtskilda och distinkta genom genetiska skillnader som gör att de inte kan korsa sig med varandra så hålls underarter åtskilda och mer eller mindre distinkta genom att de växer på olika ställen och därför sällan eller aldrig korsar sig med varandra. Ett xxempel på underarter som är geografiskt separerade är t.ex. alpstormhatt (Aconitum lycoctonum ssp. lycoctonum) som förekommer i Alperna och andra berg i Centraleuropa och nordisk stormhatt (A. lycoctonum ssp. septentrionale) som växer i de Svenska och Norska fjällen. Ett exempel på underarter som är ekologiskt snarare än geografiskt separerade är sköldmöja (Ranunculus peltatus ssp. peltatus) som växer i diken och smådammar på fastlandet och vitstjälksmöja (R. peltatus ssp. baudotii) som växer i bräckt vatten längs stränderna av Östersjön.
Ofta är det dock så att underarter har lite av både det ena och det andra, d.v.s. de är bara delvis geografisk separerade men har å andra sidan vissa genetiska skillnader som gör det svårt, om än inte omöjligt, för dem att korsa sig. Exempel på detta är bland annat underarterna kärrbräsma (Cardamine pratensis ssp. paludosa) och ängsbräsma (C. pratsensis ssp. pratensis); kärrbräsma växer oftast på blötare och mer näringsrik mark än ängsbräsma men ibland kan de växa tillsammans, men kärrbräsma har fler kromosomer än ängsbräsma vilket gör att korsningar mellan underarterna får nedsatt fertilitet.
– Torbjörn Tyler
En "dammig" insekt
Denna insekt kröp på vårat köksgolv för ett par veckor sedan. Ingen har kunnat svara på vad det är. Kan ni? Om det hjälper bor vi i Sjöbo.
Den inskickade bilden visar ett dammlejon, Reduvius paersonatus, som tillhör familjen rovskinnbaggar. Lever inomhus på vindar och i uthus. De är svagt klibbiga, varför de samlar på sig damm, som sedan fungerar som kamouflage. De lever av att suga ur andra insekter. Har kollat detta med Rune Bygebjerg.
– Lars Lundqvist
Huggorm med ovanlig färg
Denna orm/snok fotograferade jag uppe på Ryssberget igår och jag undrar om det är en snok eller en huggorm.
Solklar huggorm. Fast väldigt orginell färg. Sanrast svart utan någon komponent i färgen och därför (nästan) enfärgat brungul. De vita läpplåtarna är typiska för huggorm, även svarta.
– Jon Loman
Plattbuksspindel
Vad är detta för spindel? Bilden är tagen i Sunne.
Skickade bilden till Lars Jonsson (spindelexpert) som höll med om att det är en plattbuksspindel. Han trodde dock att det kan vara av släktet Scotophaeus (eller möjligen Gnaphosa). Plattbuksspindlarna känns bäst igen på att spinnkörtlarna är tämligen stora och åtskilda från varandra. De är rovdjur som jagar om natten, de spinner inga fångstnät, men klär en en liten håla med silke, i vilken de drar sig tillbaks under dagen, eller för att ömsa skinn, övervintra eller para sig.
– Lars Lundqvist
Spindel med "dykarklocka"
Vad är detta för spindel? Hittades i vatten.
En vattenspindel, Argyroneta aquatica. Dessa lever hela sitt liv i färskvatten som dammar, grunda sjöar och åar. Kroppen är mycket hårig, liksom de två sista benparen och på så sätt kan de stänga in en luftbubbla som de tar med sig ner till ett nät de spunnit bland bottenvegetationen. I nätet finns en luftbubbla i form av en dykarklocka, som de kan tillbringa flera dagar i innan det är dags att byta luft. De livnär sig på en lång rad ryggradslösa djur som de fångar i vattnet.
– Lars Lundqvist
Skygga spökdjur
Jag har en fråga angående spökdjur. I en engelsk artikel står det att de har ”aversion to being handled” och därför inte passer som husdjur. Betyder detta att de avskyr att bli vidrörda, eller betyder det att de över lag inte gärna hanteras? Jag undrar dessutom om deras svans. Skulle man kunna kalla den för en gripsvans?
Jag vet inte om spökdjur tycker illa om att bli vidrörda eller ej, men de passar definitivt inte som husdjur. Tyvärr fångas tydligen en del och säljs som husdjur. Söta är det ju. Men de allra flesta dör redan inom ett para dagar. De är alltså svåra att hålla, även zoologiska trädgårdar kan ha problem. Bl.a. kräver de ett varmt utrymme med hög luftfuktighet och dessutom levande föda (insekter, småödlor m.m.). De använder svansen som balansorgan och roder när de hoppar, men det är ingen gripsvans.
– Bodil Enoksson
Hjulspindel
Vad är detta för spindel?
Skulle tro att detta är en kvadratspindel, Araneus quadratus, som kan förekomma i olika färgnyanser. Men den ser sjuk, eller död, ut, eftersom nätet är i så dåligt skick och benen hålls så tätt ihop. Kvadratspindeln hör till familjen Hjulspindlar, som kallas så på grund av de praktfulla, hjulformade fångstnäten de spinner. Denna art förekommer ofta på fuktängar.
– Lars Lundqvist
Tack för för svaret. Spindeln var väldigt aktiv. Satt och mumsade på något och efter kortet kröp den upp till en närliggande gran som nätet hängde intill.
Dovhjort
Vilken hjort är det på bilden? Foton är från Tyresö, Granängsringen
Det är en dovhjort.
– Åke Lindström
Kommentarer