Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Jag undrar hur det är med humlans gadd. Många säger att den bränns vad är det som stämmer. Sticker den med gadden eller bränns den? En del säger att den bits och att det är det som känns.
Humlan sticks med sin gadd precis som getingar och bin. Att man säger att den bränns beror på att det känns så när den sticker med gadden.
– Från frågearkivet
Jag undrar vad en daphnie är för något och hur stora de är?
Daphnia är ett litet kräftdjur som simmar i vatten och kallas på svenska vattenloppa. De blir mellan 1-5 mm stora beroende på art.
– Från frågearkivet
Jag undrar om kravmärkta produkter som har blivit gödslade med latrin eller ”avfallsslam” fortfarande kan kallas för ”kravmärkta”? Hur vet man att det som kommer från mäniskor och djur inte innehåller farliga ämnen….?
KRAV står bara för att grödan odlats utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Den kan däremot vara gödslad med naturgödsel från människor eller djur. KRAV-märket betyder alltså inte att grödan är garanterat giftfri.
– Från frågearkivet
Hur många (1000) år tar det innan ett folks yttre förändras då folket utvandrar till ett område med (extremt) annorlunda klimat? T ex: Afrika -> Skandinaliven
Det kan gå kvickt. Hudfärg hos människa bestäms av ett relativt litet antal gener. Jag har inte min humangenetiska handbok på min bokhylla här hemma, men om jag minns rätt styrs människans hudfärg av sju stycken gener (sju stycken lokus eller platser i arvsmassan). Om man kunde använda husdjursförädlingens klassiska metoder med korsningar och urval skulle man klara av det på inte alltför många hundra år. Människans generationstid är ju ett hinder. Min högst personliga gissaning är att tidskalan för förändringar av det slaget är i storleksordningen 5000-10000 år.
– Från frågearkivet
Vad händer med djurlivet i de svenska försurade sjöarna, framförallt med grodor och sjöfåglar?
Det är en intressant fråga Du ställer. Det händer ganska mycket med djurlivet. Dels beror detta på fysiologiska effekter som gör att vissa organismer får svårigheter med reproduktionen, dvs ägg eller yngel dör. Detta händer med de flesta fiskarter, men mört och abborre har mest uppmärksammats. När sjön försuras klarnar vattnet i de flesta fall, vilket beror på mindre plankton- produktion och att humus (om det är en brunvattensjö) aggregerar och sedimenterar. Eftersom mört och abborre jagar större byten med hjälp av synen, så får de alltså lättare att fånga sin föda. De väljer alltså de största bytena ur ffa evertebratsamhället (ryggradslösa djur, t es skalbaggar och deras larver, trollsländor, etc). Dessa evertebrater är i sin tur predatorer – rovdjur och lever på mindre evertebrater. T ex s på äter dagsländor. Således när mört och abborre minskar i sjön, ökar trollsländorna, vilket leder till att de äter upp dagsländorna som minskar i antal. Samtidigt är det så att om fisken minskar så gynnar den ökade förekomsten av större evertebrater vissa sjöfåglar, ffa knipa, som också lever på evertebrater. Fiskens konkurrens med knipan om föda minskar alltså och knipan gynnas. Vissa andra sjöfåglar påverkas inte på kort sikt. Fiskgjuse lever på stora byten och kan under rätt lång tid föra hem sådana till boet med ungar. Däremot missgynnas storlom. De vuxna kan äta större fisk, men ungarna måste ha småfisk. När småfisken minskar pga reproduktionsstörningarna kommer lommens ungar att svälta ihjäl. Om effekter på grodor vet jag inget. Möjligen påverkas de på samma sätt som vattensalamandrar. Forskningen tyder på att dessa gynnas av lägre predation från fisk. Detta gäller ffa rom och yngel. Fisken äter nog inte vuxna grodor i så hög utsträckning. Detta var ett litet axplock.
– Från frågearkivet
Jag vill ha all information om en giftig fågel. Det ska finnas men jag vet inte vad den heter eller nåt annat, bara att den finns.
Det är faktiskt 4 olika arter som man har upptäckt nu (kollade i abstract-samlingen från senaste ornitologi-kongressen): Tre arter av ”Pitohui” (P. dichrous, P. kirhocephalus, P. ferrugineus) samt en med dessa obesläktad art: Blue-capped Ifrita (Ifrita kowaldi). Den som skrevs om i Science var Hooded Pitohui (P. dichrous) där giftigheten varierar mellan olika populationer fran låga koncentrationer vid kusten till mycket höga i bergen. Dessutom uppvisar denna art den största geografiska färgvariationen av ALLA fåglar på Nya Guinea! Giftigheten följer med färgprakten, desto giftigare desto grannare fjädrar (jfr varnings färger hos getingar). Giftigheten består i att man får kraftig hudirritation när man tar i en död eller levande fågel av dessa arter.
– Från frågearkivet
Vad är biomassa?
Biomassa definieras som massan av biologiskt material som finns vid ett visst tillfälle. Begreppet biomassa kan avse såväl växter som djur och bakterier. Biomassa kan ha flera olika sorter, det vill säga att den kan mätas på olika sätt, t ex färskvikt, torrvikt, askfri torrvikt (=organisk massa), calorier mm.
– Från frågearkivet
Hur kan nyckelpigan gå på grenar med taggar på? Hur får de sina prickar? Hur bestäms antalet prickar? Hur ser man om det är en hona eller en hane? Varför har den fått sitt namn Nyckelpiga? (vår teori är att ”nyckel” är för att den kan krypa igenom ett nyckelhål och ”piga” för att den hjälper oss i våra trädgårdar att hålla bort bladlöss.)
Nyckelpiga är egentligen ett samlingsnamn för många olika arter skalbaggar, varav de vanligaste i Sverige kanske är 7-prickig och 2-prickig. Att de kan gå på taggiga grenar beror nog på att de är så lätta att de inte sjunker ner på spetsarna. Men det är säkert besvärligt för dem att ta sig fram, det ser i alla fall så ut, eller hur?
Prickarna bestäms av hur deras föräldrar ser ut, utseendet ärvs från förfäderna, precis som du liknar lite din mamma och lite din pappa (antalet prickar har inget med åldern att göra!).
Man kan inte se skillnad på hannar och honor utan att använda ett mycket starkt förstoringsglas.
Namnet kommer sig av att de röda nyckelpigorna har förknippats med Jungfru Maria, Jesus mamma. På gamla bilder avbildas hon ofta med en röd mantel. Hon anses ansvara för nycklarna till himmeln, tillsammans med Sankt Per och Jesus.
– Lars Lundqvist
Säger man inte ibland – eller snarade sa tidigare ibland – Jungfru Marie nyckelpiga?
– Bodil Enoksson
Vi är från en förskola i Lund som har ett gråsuggebo – vi har provat nu en tid olika löv etc för att se vad gråsuggor tycker om att äta .. Nu vill barnen prova om de gillar choklad. Vår fråga är: Tål gråsuggor choklad? Vågar vi prova att ge dem?
Gråsuggor gillar rötter och frukter, till exempel morötter och äpplen. Det går säkert bra att prova om de gillar choklad, är det giftigt äter de NOG inte. Men jag gissar att de inte äter av chokladen av en annan anledning. Gråsuggor är strikta vegetarianer och jag tror att choklad innehåller för mycket fett för gråsuggorna. Men, som sagt, försök!!!
– Lars Lundqvist
Vad är ett stressat barrträd???
Med stress menar man (oftast i alla fall) att en växt på något sätt är förhindrad att assimilera kol (fotosyntetisera) med den hastighet som den skulle göra för att växa bra. Det kan vara för lite (eller för mycket) vatten, för varmt, för kallt, för lite näring osv. jämfört med vad växten brukar ha för tillgång till dessa.
– Från frågearkivet
Kommentarer