Fråga en Biolog

Hålstorlek, husmus

Möss har bara två "grundfärger" — Husmus, Mus musculus.

Hur stort hål krävs det för att en (fullvuxen) mus ska kunna ta sig igenom ett hål? Jag har hört att det bara krävs 2 mm, men jag tror inte riktigt på det… Det kanske krävs ett mellanrum på 2 mm för att en mus ska kunna börja bearbeta det till ett hål?

2 mm låter litet. Jag vill minnas att det som begränsar är mus-skallens storlek, den måste igenom hålet som den är. Resten av skelettet är relativt flexibelt, så kommer bara skallen igenom kan nog musen krångla sig igenom hålet.

– Från frågearkivet

januari 30, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur blir man fältbiolog?

Hur blir man en fältbiolog?

Det är mycket enkelt. Du slår i telefonkatalogen, rosa sidorna, på Fältbiologer. Föreningen i Lund har också en egen hemsida med kontaktuppgifter här: http://www.faltbiologerna.se/lund. Det finns säkert en lokal förening där du bor. Om du inte hittar någon adress eller något telefonnummer, ring Lundanumret så kan de säkert hjälpa dig.

– Från frågearkivet

januari 29, 2015

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Dronning Louise

Äpple, frukten från Malus domestica. Bilden tagen av Abhijit Tembhekar.

Vad är Dronning Louise för någon växt?

Det är en äppelsort som kommer ifrån Danmark.

– Från frågearkivet

januari 28, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sköldpaddors kommunikation

Rysk stäppsköldpadda, Testudo horsfieldii. Bilden tagen av Väsk.

Jag undrar om det finns någon som har forskat i landsköldpaddornas beteende? Har 4 stycken Testudo Horsfieldii 1 hane 3 honor. Jag ser tydligt att de kommunicerar med kroppsspråk sinsemellan och det vore verkligen intressant att få läsa om just deras signaler och kroppsspråk. När jag letar på nätet så hittar jag bara om reproduktion och habitat, skötsel o.s.v.

Jag är ingen expert på sköldpaddor, men jag kollade lite i den vetenskapliga litteraturen. Det är tydligt att sköldpaddor kan kommunicera med varandra, och gör det på flera olika sätt. Under parningssäsongen kan de ge ifrån sig olika läten, som förmodligen ger information om kön, storlek, kondition, osv. Bitande och knuffande kan också förekommer under parningssäsongen, när en hane uppvaktar en hona. Huvudrörelser (t.ex. nickande eller guppande med huvudet) används ofta för att visa aggression eller fastställa vilken individ som är dominant. Det sker också mycket kommunikation via doft, och sköldpaddor har speciella doftkörtlar som används för att ge information, framförallt om kön. Annars finns det inte så mycket information om vad specifika rörelser betyder, så du kan nog lära dig en del bara genom observation av dina sköldpaddor!

– Jessica Abbott

januari 27, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för ohyra?

Anticimex huvudkontor i Gröndal. Bilden tagen av Holger Ellgaard.

Jag har någon sorts ohyra i min lägenhet, som ser ut som ett mjäll, ca 2×2 mm. Den är vit med skrovlig lite mörkare yta på ena sidan. Den bränns eller ska jag skriva att det svider, när man får den på sig i ärmen på tröjan tex. Kan du veta vad detta är?

Det du beskriver låter lite konstigt och eftersom det är så litet antar jag att det är svårt att fotografera – en bild hade nog hjälpt. Jag föreslår att du antingen kontaktar ett saneringsföretag (brukar ingå i hemförsäkring) eller försöker ta med det du beskriver som ohyra till en hudläkare, som kanske kan förklara varför det svider.

– Olle Anderbrant

januari 26, 2015

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Frågor om ekorrar

Vi gör ett arbete om ekorrar på grundskollärarlinjen, och har elevfrågor som grund. Vi behöver hjälp med att besvara dessa frågor: Varför heter den ekorre? Vilken funktion har svansen? Är den till skada för fåglar, andra djur eller människor? Hur används framtassarna t ex när den äter? Hur långt kan de hoppa? Varför finns det inga flygekorrar i Sverige? Klätterteknik? Minns de var de gömmer sin mat? Leker de? Vi hoppas Ni kan svara på dessa frågor. Tack på förhand. Ann-Sophie och Camilla.

Jag ska försöka svara på en del av frågorna. Svansen är troligen till viss hjälp när de klättrar och, framför allt, när de hoppar mellan träd. Det senare är ju en viktig metod att rädda sig undan förföljande klätterkunniga rovdjur, speciellt mård. De kan säkert vara till skada för enskilda fåglar genom att äta upp deras ägg. Däremot finns det troligen ionga fågelpopulationer som påverkas mycket av ekorrförekomsten. En ekorre som äter nötter eller granfrön håller nöten respektive kotten i framtassarna. Flygekorren är en östlig art som precis når fram till Finland. Den är vanligare i nordöstra Asien. Den skulle nog kunna trivas i gammal urskog även i Sverige (om den kunde hitta nån) men har tydligen aldrig lyckats sprida sig hit. Jag tror inte den finns så lång norrut så den kommit rund Bottniska viken. Ekorren har, liksom andra djur som gömmer mat, troligen ett gott minne och kommer säkert ihåg var den gömt de flesta godbitarna.

– Från frågearkivet

januari 23, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ekologisk balans på "slak lina"

Savann i Tarangire nationalpark, Tanzania.

Det talas mycket om ekologisk balans men ekologer brukar säga att det finns ingen ekologisk balans utan snarare än dynamisk jämvikt som ständigt förändras. Min fråga är. Finns det trotts det något exempel på ekologisk balans som verkligen är ett ”balansnummer” på slak lina. Jag menar ett ekologiskt förhållande som är så känsligt att om balansen rubbas rasar allt.

Visst finns det exempel på sådana system! Men jag skulle vilja påstå att metaforen ”balans på slak lina” mycket väl kan förenas med den kanske bland ekologer av facket mera gängse bilden av ekologisk balans som en dynamisk jämvikt. En vanlig åker är också ett ekosystem. Det vidmakthålles genom ekologksa faktorer som plöjning, harvning, sådd och skörd. Ängs- och hagmark vidmakthålls genom slåtter och bete. Upphör dessa brukningsformer, kommer naturligtvis skogen tillbaka. Dessa ekosystem är inte så långsökta som man skulle kunna tycka. En amerikanska savannen vidmakthålls genom en kombination av bete och nederbördsförhållanden som gynnar öppna gräsmarker, men kan utvecklas mot såväl öken som skog om förhållandena ändras.

– Från frågearkivet

januari 22, 2015

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skalbagge med stor könsdimorfism

Svart majbagge (Meloe proscarabaeus). Bilden tagen av Olei.

Undrar om du känner till en skalbagge som ska finnas i Sverige och där honan är mycket, mycket kanske 100 gånger större än hanen? Och vilken funktion kan en så stor skillnad ha?

De här djuren, majbaggar i familjen oljebaggar, har en komplicerad livscykel. Larverna lever som boparasiter hos solitära bin. De sitter i en blomma och väntar på att ett bi skall komma till blomman för att söka pollen och nektar. Chansen att de skall träffa på rätt sorts bi är kanske därför inte så stor. För att kompensera den stora förlusten av larver, lägger honan många ägg, upp till 10 000, varför bakkroppen sväller upp. Jämför med en fästinghona som också blir mångdubbelt så stor som hannen, av blod och mognande ägg.

– Gästinlägg av Christoffer Fagerström, samlingsansvarig för Coleoptera, Biologiska Museet

januari 21, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Trädets antifrysmedel

Under vintern måste träden skydda sig från att frysa sönder.

Jag undersöker för ett kursinlämning varför vattnet i träden inte fryser i minusgrader. Jag har fått fram att trädet skapar ett antifrysmedel, men jag vill ta reda på exakt vad som händer i den kemiska processen.

Träd utökar säkert produktionen av vissa kemiska ämnen inför vintern, för att förhindra att cellerna fryser fast. Men den allra största anledningen till att träd kan klara av minusgrader är för att de minskar halten vatten i cellerna när det börjar bli kallt. Precis som saltvatten kan hålla sig flytande när temperaturen understiger noll, kan trädens sav hålla sig flytande om sockerkoncentrationen ökas. Då blir de olika lösta ämnen in cellerna och saven till naturliga ”antifrysmedel”.

– Jessica Abbott

januari 20, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nedbrytning av fröskal

Vattengråsuggan Asellus aquaticus. Bild tagen av Frank van de Putte.

Finns det något litet sötvattensdjur som kan äta fröskal? Om inte gissar jag att det ändå finns svampar och bakterier som kan bryta ner fröskal som ligger i vatten?

Vattengråsuggor är allätare, och käkar bland annat förmultnande växtdelar. Man kan tänka sig att de kan äta fröskal som ligger i vatten. Annars finns det, mycket riktigt, olika sorters bakterier som bryter ner växtdelar i en sjö. Många sjöar i Sverige har brunt vatten (liknas ibland vid konjak) på grund av organiska ämnen som har frigjorts från blad, barr, och andra växtdelar med hjälp av bl.a. bakterier.

– Jessica Abbott

januari 19, 2015

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar