Människor tenderar skaffa fler barn ju fattigare de är. I U-lander skaffar de fler barn än i I-länder. Finns det något liknande samband för djur? Dvs. skaffar samma art fler barn om förhallandena är dåliga, om det finns lite föda, mycket faror o.d. och färre barn om förhallandena är gynnsamma eftersom de da kan vara säkrare pa att barnen överlever. Finns det nagot liknande samband för växter? Dvs. producerar en individ i näringsfattig miljö fler frön som kanske är mindre till storleken än samma art i näringsrik miljö?
Det finns inte något enkelt samband av det slaget. Det är inte heller näringsförhållandena så mycket som hur mycket de varierar, och i fall variationen är förutsägbar eller ej som spelar roll. Därvidlag är det flera faktorer som spelar roll: (i) Hur mycket det kostar på att skaffa sig frön eller ungar, i termer av förälderns egen överlevnad. (ii) Hur osäkerheten i miljön slår på unga (iii) respektive gamla. Så till exempel, om det kostar på för en organism att reproducera sig, och avkommans överlevnad är varierar och är ganska låg så ”lönar det sig” att bli långlivad och att reproducera sig många gånger för att inte lägga alla ägg i en korg, så att säga.
1. hur och varför uppstår försurning 2. varifrån kommer försurning 3. vilka återgärder vidtas idag 4. vilka åtgärder skulle behövas vidtas 5. vad kan man göra själv
Svar: 1. Försurningen kan ha två orsaker. Den ena, mest debatterade och om- talade, är den som kallas antropogen (orsakad av mänskliga aktiviteter) och som orsakas av atmosfäriskt nedfall. De försurande ämnena utgörs i detta fall av svavelsyra och salpetersyra, i vilka det är väte- jonerna som orsakar försurningen. Den andra orsaken är den naturliga försurning som sker av mark i samband med nedbrytning av organiskt material. Dels bildas det då koldioxid, som reagerar med vatten till kolsyra, H2CO3, dels bildas det humussyror som också är sura. I många jordar kan vätejonerna neutraliseras av bikarbonatjoner, men i t ex Småland och inre Norrland sker detta endast i liten utsträckning och då transporteras vätejonerna ut i vattendrag och sjöar. I Skåne och andra jordbruksbygder är jordarnas buffringsförmåga dock tillräcklig. Detta är en del av förklaringen, men mer finns att säga. T ex är neder- bördsmönstren, jordlagrens tjocklek och relationen mellan sjöars vattenvolym och den tillrinnande vattenvolymen av betydelse. 2. Den antropogena försurningen orsakas dels av att industrier släpper ut svavelsyra till luften, dels av att bilismen släpper ut nitrösa (kväve-) gaser i stor mängd. En stor del av svavelsyra nedfallet im- porterar vi från Storbritannien och övriga Västeuropa, men vi export- erar ungefär lika mycket österut. 3. a/Kalkning av skogs- och myrmark samt sjöar. Dock diskuterar rege- ringen att halvera budgeten för detta ändamål. b/ Internationella överenskommelser har givit mycket goda resultat när det gäller svavel- syrautsläppen i Europas länder. Däremot har man inte nått så långt när det gäller att minska utsläppen som orsakas av bilismen. Dels är bilismen i många länder en helig ko, dels ökar bilismen i t ex de forna Öststaterna, vilket man anser kommer att ”neutralisera” effekter- na av t ex katalysatorer på Västeuropas bilar. 4. Mer omfattande internationella överenskommelser angående utsläppen från bilismen. Begränsning av bilismen och omfattande utbyggnad av ”allmänna kommunikationer”, dvs bussar och tåg. 5. Åka tåg och buss i stället för bil och flyg, elda sin värmepanna med lågsvavlig olja – eller ännu bättre – undvika fossila bränslen (olja, naturgas) och i stället använda alternativa energislag, t ex jord- eller luftvärmesystem och biobränsle. Kärnkraft är inte försur- ande men har andra nackdelar, som Du säkert läst och hört om i nyhets- förmedlingen.
Pachyneura fasciata. Från Biologiska museets bildbank.
Jag har en fråga om referensbilder. På min utbildning har vi fått uppgiften att i ett 3D-program avbilda en valfri insekt. I uppgiften ingår att skaffa ett antal referensbilder att utgå ifrån. Flera av oss har problem att hitta referensbilder av tillräckligt god kvalitet vad gäller skärpa och detaljrikedom eftersom det material som kommer fram när man bara ”googlar” i största allmänhet till stor del består av amatörbilder som inte avbildar insektens morfologi/anatomi särskilt exakt. Kan ni rekommendera några källor/databaser där man kan hitta bilder som dokumenterar/avbildar insekters yttre morfologi (eller djurs morfologi i allmänhet) mer exakt och tydligt? Själv modellerar jag en pepsis thisbe, så frågan gäller inte bara svenska insekter.
Det här är väl inte precis en typisk fråga för ”Fråga en biolog”, men Biologiska museet har en bildbank med högupplösta fotografier på insekter: https://www.flickr.com/photos/127240649@N08/
Spindlar kan vara allt möjligt. Spindlarna är ju en stor djurgrupp med flera tusen arter över hela jordklotet (utom där det är som kallast eller torrast). Spindlar äter mest insekter och en del andra ryggradslösa djur, t.ex. flugor, gråsuggor och silverfiskar. Om det gör dem snälla är väl kanske svårt att säga. Många spindlar äter också upp varandra. Många spindelhanar lever farligt när de ska para sig med honan. Sådana parningar slutar ofta med att hanen visserligen hinner befrukta honans ägg, men till priset av att bli mat till honan. I Sverige finns det inga farliga spindlar. Några, t.ex. korsspindeln, kärrspindeln och källar (eller hus-)spindeln är ganska stora och kan nypas lite. Men farliga är de inte. I varmare länder finns det en del farliga spindelarter, men det är sällan man träffar på dem och dessutom blir biten. De stora ”fågelspindlarna” som man ibland kan se i djuraffärer är trots sin storlek inte så giftiga (några är det, men sällan de man har hemma). De är ofta ganska lugna och fredliga och skulle de bitas så blir det inte värre än ett getingstick.
Hur läker växter sig själva? Ge gärna flera olika exempel på växters sätt att reagera när de skadas. Kan ”sår” läkas på liknande sätt på växter som på människor?
Om det uppstår skador på en växt brukar växten läka såret genom att bilda kallus-vävnad, en sorts odifferentierad vävnad. Det är en process som är olika den hos människa där sårläkningen påbörjas genom insatser från blodet, senare bildas vanlig differentierad hud. Liknande funktioner saknas hos växter (som ju saknar allt som liknar blodomlopp).
Hur påverkar hållbar utveckling, människa, natur och samhället? Varför är det ibland svårt att genomföra ekologisk hållbara lösningar?
Dina frågor har naturligtvis stor anknytning till biologi/ekologi, men egentligen är de betydligt större än så. Först får man definiera vad som är hållbar och sedan bestämma vilka lösningar som leder dit. Eftersom det inte bara handlar om naturmiljön utan också om samhälle och människors liv i allmänhet, så är dess frågor i högsta grad även sociologiska, ekonomiska och politiska. Tyvärr finns det nog inga enkla och definitivt inga korta svar på dina frågor, men lite insikter om vad det rör sig om kan man få om man läser en bok som så passande heter ”Undergång – Civilisationernas uppgång och fall” av Jared Diamond, som redovisar olika faktorer, inklusive ekologiska/sociala/ekonomiska/politiska, som påverkat om en kultur överlevt eller gått under. Beskrivning av vad boken tar upp finns på http://sv.wikipedia.org/wiki/Undergång_-_Civilisationernas_uppgång_eller_fall
Olika typer av zooplankton. Bilden tagen av Matt Wilson och Jay Clark.
Jag håller på att göra ett mätinstrument som bla ska användas för undersöka akvatisk fauna. Jag undrar om du vet ungefär hur fort olika typer av animaliskt plankton rör sina ben eller ”vingar” (ursäkta min okunskap i ämnet). Anledningen att jag frågar är att en del av mätinstrumentet använder en kamera. Den kameran måste vara snabb nog för att ta upp de små rörelserna och jag under söker vilken kamera jag ska använda.
Vanliga zooplankton rör sig med en hastighet av mellan 5 (födosök) och 30 (panik) mm/sekund, medan deras ”armar” (appendages) rör sig med mellan 10 och flera hundra mm/sekund.
– Gästinlägg av Lars-Anders Hansson, Professor i akvatisk ekologi
Hur stort hål krävs det för att en (fullvuxen) mus ska kunna ta sig igenom ett hål? Jag har hört att det bara krävs 2 mm, men jag tror inte riktigt på det… Det kanske krävs ett mellanrum på 2 mm för att en mus ska kunna börja bearbeta det till ett hål?
2 mm låter litet. Jag vill minnas att det som begränsar är mus-skallens storlek, den måste igenom hålet som den är. Resten av skelettet är relativt flexibelt, så kommer bara skallen igenom kan nog musen krångla sig igenom hålet.
Det är mycket enkelt. Du slår i telefonkatalogen, rosa sidorna, på Fältbiologer. Föreningen i Lund har också en egen hemsida med kontaktuppgifter här: http://www.faltbiologerna.se/lund. Det finns säkert en lokal förening där du bor. Om du inte hittar någon adress eller något telefonnummer, ring Lundanumret så kan de säkert hjälpa dig.
Kommentarer