Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Introduktion av parasiter till fiskodling

Vattengråsuggan Asellus aquaticus.  Bild tagen av Frank van de Putte.
Vattengråsuggan Asellus aquaticus. Bild tagen av Frank van de Putte.

Jag har en aquaponic odling där jag skulle volja plantera in vattenlevande mask för att hjälpa till att bryta ner döda växtdelar. Jag har fångat mask, vattengråsuggor mmvfrån ett kärr invid Gamla Stockholmsvägen vid Källbrinks IP men har ännu inte släppt ner dom i odlingen. Är orolig för att de kan ha parasiter, virus mm med sig. Finns det något sätt för mig som lekman att se om dessa maskar m.fl bär på parasiter som kan sprida sig till mina fiskar? Finns det något parasitdödande medel jag kan sätta in som dessa varelser tål?

Man kan nog inte parasitkontrollera kräk från naturen. Alla medel som skulle kunna fungera för att ta bort parasiter är förbjudna i Sverige.

– Gästinlägg av Anders Nilsson, Professor i akvatisk ekologi

Skulle väl krävas karantän och synnerligen goda kunskaper om parasiter för att fungera.

– Gästinlägg av Anders Persson, Lektor i akvatisk ekologi

 

februari 26, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nedbrytning av avföring

Komposterade matrester.  Bilden kommer ifrån Kessler Photography.
Komposterade matrester. Bilden kommer ifrån Kessler Photography.

Har en lite random fråga bara för intressets skull. Hur långt tid tar det för naturen att bryta ner avföring om jag minns rätt men det tar väl 1-2 veckor för toa papper att brytas ner av naturen så borde gå betydligt snabbare för avföring. Undrar vad är det för ämne i naturen som för avföringen att brytas ner?

Det här inte alls mitt område, men jag har letat efter rimliga svar och kommit fram till att det kan ta betydligt längre tid än vad man tror! Först och främst beror allting på vädret. Regnar det kommer både avföring och toapapper försvinna snabbare än om det är torrt och soligt. Det går också snabbare om män lägger materialet på en komposthög och rör om med jämna mellanrum. Det beror också på vad man menar med nedbrytning. Det tar inte så lång tid innan man inte längre ser spår av toapapper (ca. 1-2 månader) eller avföring (2-4 veckor), men det betyder inte att det är helt nedbrutet. På komposthög bryts avföring ner snabbt och kan användas som gödsel redan efter någon månad. Ute i naturen kan det ta allt från ett par månader upp till ett år innan mänsklig avföring är helt nedbruten. För det mesta är det bakterier som tar hand om nedbrytningen. Avföring är normalt sett komponerad av 75% vatten och 25% fast materia. Av den fasta materian är ca. 30% bakterier (mest döda), 30% cellulosa och annat som inte kan spjälkas, 10-20% är fetter, 10-20% är oorganisk material såsom kalciumfosfat, och 2-3% är protein. Det är förmodligen cellulosan och de döda bakterierna som tar längst tid att brytas ner.

– Jessica Abbott

februari 25, 2015

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sockerarter i nektar

Sackaros. Bilden skapad av Rob Hooft.
Sackaros. Bilden skapad av Rob Hooft.

Finns det någon kemisk eller evolutionär förklaring till varför andelen fruktos är högre jämfört med glukos i nektar från blommor som växer mer sydligt än våra nordliga arter här i sverige?

Jag kan inte hitta några uppgifter på att andelen fruktos och glukos skulle visa några speciella mönster kopplade till geografin. Däremot finns det tydliga trender vad gäller andelen sackaros (disackarid, samma sockerart som i strösocker) relativt fruktos+glukos (båda monosackarider som efter sammanslagning bildar sackaros). Vissa växtfamiljer har stor andel sackaros (t ex kransblommiga växter och smörblommeväxter), medan andra har stor andel fruktos+glukos (t ex korsblommiga och korgblommiga växter). Hög sackaroshalt tycks vara vanligt bland växter pollinerade av kolibrier, fjärilar och långtungade bin och humlor, medan motsatsen gäller för växter pollinerade av fladdermöss samt korttungade bin och flugor. Sackarosrik nektar förekommer främst i växter som gömmer sin nektar längst ner i rörlika blommor, medan sackarosfattig nektar överväger i växter med öppna blommor som exponerar sin nektar. Orsaken till dessa kopplingar är inte närmare utredd vad jag vet. I den mån det finns en geografisk trend i nektarsammansättningen så kan den bero på att sydliga och nordliga trakter skiljer sig i vilka växtfamiljer och pollinerande djur som överväger i respektive område.

– Stefan Andersson

 

februari 24, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spår i snön

Spår i snön. Bilden skickades in av Bengt Mildh.
Spår i snön. Bilden skickades in av Bengt Mildh.

Vilket djur gjorde spåren? Spåren var 9 cm + 2 klomärken längst fram, så ca 10 cm totalt. En granne tror att det är både fram och baktass i samma spår. Jag tvekar.

Jag skulle säga hund. Med både bak och framtass i samma spår. För små för varg.

– Jörgen Ripa

 

februari 23, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Växter på vintern

Under vintern måste träden skydda sig från att frysa sönder.
Under vintern måste träden skydda sig från att frysa sönder.

Hur klarar sig träden på vintern? När det blir femtio grader kallt hur kommer det sig att de inte fryser sönder och isen spränger cellerna. När det ändå fryser hur kommer det sig att det gör det har de växternas skydd inte räkt till? Vad är max kylan för träd? Granar som är gröna året om. Hur klara de sig? Äger fotosyntes rumm även på vintern? Lagrar Träde all näring i rötter under jorden där det inte fryser? Inte har träden cellandning så att de håller temeraturen uppe under vintern?Om hela växten stannar av på vintern så att inga processer pågår hur startar växten på våren det blir ju som att få nytt liv varje år? Är det att vattnet ras upp i trädet när avdunstning börjar ske på våren som sätter igång allt?

Det var många frågor på en gång! Nej, växterna har ingen fotosyntes på vintern. Det beror på att marken är frusen så växterna kan inte ta upp något vatten (som behövs i fotosyntesen, vatten plus koldioxid ger socker plus syrgas). Barrträd (och andra vintergröna växter) klarar sig på vintern när det är kallt bl. a. genom att lagra olika sockerarter i cellerna. Detta sänker fryspunkten. Även cellväggarna förstärks med hjälp av olika proteinsorter. Även cellernas storlek minskar (fråga mig inte hur!) vilket gör att iskristall-bildning försvåras. Problemet för cellerna är ju att de sprängs av isbildning, så det gäller att förhindra detta på alla möjluga vis. Jag har en uppgift på att vatten i xylemcellerna (de celler som transporterar vatten från rötterna och upp till bladen) inte fryser förrän vid -40 grader C (lägsta temp. som uppmätts är -47 grader C). Träd med mycket hård ved (ex. björk, asp) kan överleva -196 grader C i flytande kväve då de blivit frosthärdade. Ja, varje vår sker pånyttfördelse!

– Från frågearkivet

 

februari 20, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spindelterrarium

Gråsuggan, Porcellio scaber. Bilden tagen av JMK.
Gråsuggan, Porcellio scaber. Bilden tagen av JMK.

Hur skaman bära sig åt för att odla svenska utespindlar i ett terrarium vid den här års tiden ,och hur ska man odla fluger till dem?

Jag kan inte ge något generellt svar på din fråga, men en av mina kollegor hade en korsspindel in en liten bur och matade den med gråsuggor. Den överlevde minst en vinter inomhus och fick ett antal ungar. Gråsuggor är lätta att hitta utomhus även nu på hösten. Gråsuggor är väldigt lätta att odla. Ha dom i en plastburk med nät i locket och mata dom med vissna löv. Bevara löven torkade eller i frysen under vintern.

– Från frågearkivet

 

februari 19, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Slemsvamp

Trollsmör, Fuligo septica.
Trollsmör, Fuligo septica.

Vad är en slemsvamp (typ av organism) och hur fungerar dess livscykel och fortplantning. Jag är mulle och strövarledare på fritiden och jobbar med miljö. Påverkas slemsvampar av miljöförstöring? För vem och vad är de ”nyttiga”?

Slemsvampar räknas som närstående till ”vanliga” svampar. De har två livsformer, ett rörligt (dvs att det kan förflytta sig) som kallas plasmodium och ett där det bildar sporer. Två vanliga arter är trollsmör (Fuligo septica) och vargmjölk (Lycogala epidendrum). Jag är inte säker på deras funktion i naturen men skulle gissa på att de bryter ned döda växtdelar eftersom man ofta hittar de på murkna pinnar etc.

– Från frågearkivet

februari 18, 2015

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jästcellers livslängd

Jäst, Saccharomyces cerevisiae. Bilden tagen av Masur.
Jäst, Saccharomyces cerevisiae. Bilden tagen av Masur.

Jag gör ett gymnasiearbete om åldrandet och undersöker det på jästcellerna Saccharomyces cerevisiae, som används i bakning. Det som jag har svårt att hitta svar till är livslängden av dessa jästceller. Hur länge lever en modercell av denna art vid optimala förhållanden?

Jag kollade upp detta i den vetenskapliga litteraturen, och hittade följande information. En modercell kan dela sig ca. 60 gånger. I labbet tar en celldelning ungefär 71 minuter. Då kan man räkna ut att en enskild cell kan leva i ca. 71 timmar, om celldelningen tar lika lång tid varje gång. Jag kan tänka mig att det går långsammare med åldern, och om förhållanderna är inte optimala. Så 71 timmar kan förmodligen betraktas som den minsta ”maxlivslängd”.

– Jessica Abbott

februari 17, 2015

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bjökvedbock

Björkvedbock, Saperda scalaris. Bilden tagen av Siga.
Björkvedbock, Saperda scalaris. Bilden tagen av Siga.

Detta kryp dök upp och satte sig på vår sons finger och bet sig fast med sina ”tänder”. Vi har aldrig sett något liknande, kan du svara på vad det var?

Den inskickade bilden visar björkvedbock, Saperda scalaris. Larven lever i björk, ek och andra trädslag, finns i hela landet.

– Olle Anderbrant

 

februari 16, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Rävvalpar

Rödräv, av J. G. Keulemans
Rödräv, av J. G. Keulemans

I en tidningsnotis läste jag om en rävhona som fått en kull med tolv ungar. Det måste väl vara ovanligt med så många ungar i kullen? Finns det här något samband med rävskabben, som ju decimerat rävstammen hårt. Att förutsättningarna för att föda upp en stor kull ökar när det är ont om rävar kan jag förstå. Men påverkas fertiliteten av rävpopulationens storlek?

12 valpar är mycket. Jo det kan finnas ett samband. När rävskabben slog ut stora delar av rävstammen har rävens bytesdjur (sorkar, harungar, kaniner, rådjurskid) ökat markant. Alltså finns det mycket rävmat i skogen vilket gör att en hona med många ungar kan få alla elelr de fletsa att överleva. Mycket rävmat innebär också att en dräktig hona kan hålla sig i bättre kondition än annars och orkar bära fram så många valpar.

– Från frågearkivet

 

februari 13, 2015

Inlägget postades i

Djur Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg