Strätta, Angelica sylvestris. Bilden skickades in av Rigmor Reuterholt.
Hittade denna växt på en skogspromenad idag. Har aldrig sett denna växt tidigare. Skulle bli tacksam om jag kunde få namnet och lite fakta om växten.
Detta är strätta (Angelica sylvestris), en flerårig, flockblommig växt som är vanlig i nästan hela landet. Arten är typisk med sina stora bladslidor som skyddar skottspetsen under tillväxten. Du kan läsa mer om arten i virtuella floran: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/angel/angesyl.html
Jag frågade om kommande generationer träd skulle bli svagare genom att man hugger ner de starka. Fick som svar att det endast skulle ske om de var svaga pga genetiska orsaker. Men om ett träd klarar miljöpåverkan sämre än ett annat träd är den då inte genetiskt svagare?. Med svaga menar jag de som är sämst anpassade till att leva i sin miljö, fast också de som för människans ögon ser svagast och sämst ut.
Kruxet är att alla träd inte växer upp i samma miljö. Det kan finnas lokala skillnader i jordmån eller väldigt svår konkurrens från närstående träd eller svåra vind- eller ljus-förhållanden just där en viss trädplanta råkar slå rot. Allt detta tillsammans – och mycket därtill – gör att det är mycket tillfälligheter som avgör ett träds livsöde. Därmed inte sagt att generna inte spelar någon roll, självklart gör de det, men det är inte på förhand givet att ett träd som ser klent ut har ’dåliga’ gener. Det kanske har super-gener, men växer på ett dåligt ställe. Hade detta hypotetiska träd inte haft super-gener kanske det inte hade överlevt över huvud taget.
Poppelsvärmare, Laothoe populi. Bilden tagen av Stefan Flöper.
Jag fotograferade en jättestor fjäril som satt på vår husvägg i somras. Cirka 6 cm från huvud till stjärt.
Fjärilen på bilden som du skickade med din fråga måste vara en Poppelsvärmare, de är ganska så variabla i sin teckning men det är i allmänhet inte något problem att se vad det är för art. Teckningen skiljer sig mellan könen. Nu minns jag inte i detalj var/hur det skiljer sig åt, det är något som du kan kika på själv då det säkert finns litteratur på biblioteket. Poppelsvärmaren är väl ganska så allmänt förekommande i vart fall i södra och mellersta Sverige. Att man inte ser den så ofta beror på dess nattliga vanor. Den är alltså aktiv på natten och suger nektar.
Jätteslide, Fallopia sachalinensis. Bilden skickades in av Peder Järlefjord.
Vad är detta för någon växt? Är den användningsbar?
Ser ut som jätteslide (Fallopia sachalinensis). Odlas som prydnadsväxt men hittas ibland förvildad på kulturpåverkad mark. Bildar stora, ogenomträngliga bestånd.
Videsvärmare, Smerinthus ocellata. Bilden skickades in av Eilert Karpberg.
Fotograferade bifogad flygfä i Blekinge/Nättraby vd havet. Vi har många Ekoxar här men detta är definitivt något annat. Det är ca 5 cm som det sitter på bilden med ihopslagna vingar. Det var en rosaröd färg under när vingen spändes ut en kort stund.
Det är en videsvärmare.
– Dan-E. Nilsson
Videsvärmare är en stor fjäril (vingspann på 7-9 cm) som lever i lövskog (blandskog) och i öppen mark. Den är nattaktiv, men äter ingenting som vuxen. Därför lever de vuxna fjärilarna i bara 3-5 dagar.
Parksnäcka, Cepaea nemoralis. Bilden tagen av Michael Gäbler.
Har sniglar/snäckor öron? Om inte kan de höra på något annat sätt?
Vad jag känner till kan sniglar/snäckor inte höra, och de har inga öron.
– Johan Hollander
Fast de kan säkert känna vibrationer genom substratet, eller?
– Jessica Abbott
Det skulle jag tro, framförallt akvatiska arter.
– Johan Hollander
Vad ska de med den information de kan få via vibrationer i marken, de hinner ju ändå inte flytta sig? Man ser inte att till exempel sniglar reagerar när man närmar sig. Snäckor drar ihop sig in i huset, men de kan ju reagera på synintryck. Min gissning är att mollusker ”hör” jäkligt illa, men det är bara en gissning.
– Lars Lundqvist
Nej det finns inget hörselsinne hos snäckor eller sniglar. Alla blötdjur även bläckfiskar saknar hörsel. Däremot har de luktsinne, känsel och viss synförmåga. Till känselsinnet kan man räkna vibrationssinne, men som Lasse påpekar antyder beteendet att det inte är speciellt välutvecklat. Däremot har bläckfiskar ett sinne för att känna av vattenströmmar runt kroppen och detta sinne liknar mycket det som fiskar har och som vårt hörselsinne har utvecklats från.
I går såg vi något i vår trädgård som vi aldrig varit med om förut. Det var en skata som hade anfallit en fladdermus och satt och pickade mycket hårt på den med sin näbb. När skatan flög iväg, var fladdermusen svårt skadad med bl.a. en bruten vinge och väldigt medtagen. Är det något som ni hört talas om förut? Och varför gör en skata på det viset? Visserligen är de väl konkurrenter om maten, men så här års finns ju gott om insekter mm… Eller ville den äta upp fladdermusen? Skator är ju allätare… Sägas ska att vi bor i Luxemburg, ifall det kan spela någon roll…
Jag skulle gissa att skatan såg fladdermusen som en måltid. Kan skatan ha blivit skrämd när frågeställaren dök upp och därför gett sig av? Frågan är ju hur den fått tag i fladdermusen. Dessa kommer ju först fram i skymningen då väl en ordentlig skata dragit sig tillbaka. Katter kan ju ta fladermöss, t.ex. genom att lurpassa utan för dagkvarteret, men jag skulle inte tro att skater gör så.
– Bodil Enoksson
En del fladdermöss blir ju aktiva innan skatorna lagt sig. Dessutom flyger en del arter regelmässigt dagtid, framförallt på hösten men även på våren och försommaren, det har jag egen erfarenhet av. Så jag tror som Bodil att det nog handlade om mat, men det var nog inget lättfångat byte?
– Sigvard Svensson
Sjuk fladdermus?
– Lars Lundqvist
Eller skadad på annat sätt, kanske en katt som släppt (eller tappat den) den??
Vi hittade detta i sandlådan på trädgården. Vi undrar om ni vet vad det kan vara och hur det kan ha kommit dit?
Den inskickade bilden visar ett fågelskelett. Kanske har det hamnat i sandlådan efter att någon ätit grillad kyckling? Eller kan ju resten ja blivit ditsläpat av någon fågel som festat på resterna?
Yngel från vanlig groda, Rana temporaria. Bilden tagen av Mariomassone.
Vi var och tittade på paddyngel idag i en damm.. Barnen var självklart fascinerade. De undrade storögt ”Hur kan de andas där under vattnet?” samt ”Vad äter yngel egentligen” Vi är tacksamma för svar /barn och personal på Peter Pan, Saltkråkans förskola
Paddynglen har gälar som de andas med när de lever i vatten. De äter fram för allt alger som de skrapar av från stenar och växter.
Kommentarer