Zebran (Equus quagga) är ett flockdjur. Bilden tagen av Paul Maritz.
Det är så att jag håller på med ett arbete i skolan och jag undrar: Varför lever vissa djur i flock och andra inte??? Vad finns det för för- och nackdelar med det olika levnads sätten?
Det beror helt på vilen typ av djur det är. Vissa djur som t ex många betande djur, fiskar, småfåglar på vintern lever i flock för att minska risken att bli tagen av rovdjur. Det kan ske på flera sätt, exempelvis är risken bara en tiondel att bli tagen om man är tio stycken som blir attackerade i jämförelse med om man är ensam. Nackdelen med sådana flockar kan t ex vara att maten i området tar slut fortare. Andra djur, t ex lejon, vargar och fiskande fåglar kan bilda flockar för att jaga mer effektivt. Bytet per individ blir större än om man jagar ensam. Återigen andra djur bildar grupper eller flockar vid parningstid t ex för att hitta partners eller om arten har ett parninssytem med harem, som t ex hjortar och sjöelefanter. Det var några orsaker, det finns säkert fler.
HTLV (Human T-lymphotropic virus) är ett virus som kan orsaka cancer (leukemi och lymfom). Den sprids via kroppsvätskor, men är inte särskilt smittsam. Närkontakt krävs, viruset kan till exempel överföras från mor till barn via amning eller via osterilierade kanyler och blodtransfusion. Den kan också överföras sexuellt. Lättaste sättet att skydda sig är att använda en kondom vid samlag och undvika injicerade droger.
Jag har en fundering! Kan temperaturkänsliga bakterier från rumstemperatur dö ut om man lägger de i en inkubator på 37 grader Celsius? Alltså att man ”höjer” temperaturen 12-13 grader Celsius.
Ja, det kan de. Vi har undersökt hur mikroorganismer i naturliga miljöer förändrar sitt tempeturberoende när de blir varmare (alltså, global uppvärmning-frågeställningar). Som ett tidigt steg för detta testade vi bakteriesamhällens temperaturkänslighet i våra lokala jordar, och hur snabbt bakterie-samhällen från jord kan ställa in sig till att fungera vid nya, annorlunda temperaturer (se Barcenas Moreno et al. 2008). Om vi utsätter bakterier för temperaturer under deras optimum-temperatur för tillväxt (ca 30°C), ändras inget särkilt i deras förmågor under en månads exponering. Men om vi utsätter dem för temperaturer över deras optumu, dör de, och ett nytt, värmeanpassat samhälle växer i deras ställe. Det leder till en snabb förändring av temperatureanpassningar vid höga temperaturer, och långsamma vid låga temperaturer (se även Birgander et al. 2013). Men små temperaturförändringar kan ändå ändra markbakteriers värmeanpassning över tid. Vid ett uppvärmingsförsök från USA kunde vi mätte att bakterier blir mer värmeanpassade efter några års uppvärmning, tror att temperaturen vara höjdes 5°C (från en snitttemperature på ca 10°C till ca 15°C). En möjlighet att att korta sommar-temperaturer, som når över de lokala bakteriernas optimum, är vad som driven även denna skillnad (se Rousk et al. 2012).
Kort sagt. Japp. temperaturer över 30°C dödar snabbt av bakterier som är vanliga i “vanliga” miljöer, och bereder väg för mer värmeanpassade varianter. Hoppas det kan svara på frågan.
Släktskap mellan de olika riken. Bilden skapades av Maulucioni och Doridí.
Vad driver evolutionen framåt mer än naturligt urval? Det sägs att det inte är slumpen. Då tänker jag på slumpmässiga mutationer. Men om det inte är mutationer, som ju är slumpmässiga, vad är det då som tillsammans med naturligt urval kan skapa positiva förändringar i arvsmassan? (Jag känner även till att organismer kan ärva epigenetiska egenskaper, d.v.s. egenskaper som beror av förfädernas miljö och kost.) Jag är bara intresserad av de fakta som evolutionister utgår ifrån (alltså inte något om att ”intelligent design” är en pseudovetenskap, för det vet jag redan.)
Att säga att naturligt urval inte beror på slumpen är en sanning med modifikation. Precis som du säger så är mutationer (så vitt vi vet) helt slumpmässiga. Mutationer är också nödvändiga för att skapa den genetiska variation som det naturliga urvalet kan jobba med. Det blir inte mycket till urval om alla är likadana. Alltså: Slumpmässiga mutationer skapar en variation mellan individer, det naturliga urvalet ser till att de individer med ’bäst’ gener får flest avkomma. Urvalet är alltså inte slumpmässigt, men är beroende av slumpmässig variation för att det ska ha någon effekt.
För att komplicera det ytterligare så är inte urvalet helt deterministiskt heller. En individ med aldrig så bra gener kan likväl ha otur och avlida innan den får chansen att fortplanta sig. Speciellt i små populationer kan sådana slumpmässiga processer spela stor roll, man talar om ’genetisk drift’, som alltså är en slumpmässig genetisk förändring och inte är orsakad av naturligt urval.
En annan slumpmässig process som kan få stora evolutionära konsekvenser är koloniseringen av nya habitat, t.ex. isolerade öar. Hade något däggdjur (säg några råttor) drivit iland i Australien för några miljoner år sen så hade förmodligen den australiensiska faunan sett annorlunda ut. På en mindre skala kan det spela stor roll exakt vilka individer som kommer till ett nytt ställe och kan etablera sig. Om de bara är några stycken för de bara med sig ett litet urval av de gener som finns i ursprungspopuationen. Man pratar om ’founder-effekter’ som kan medföra att vissa särdrag, som för det mesta är ovanliga, plötsligt är vanliga i vissa isolerade populationer. Founder-effekter är en form av genetisk drift.
– Jörgen Ripa
Först, jag reagerar på två ord i frågan:
Orden är ”framåt” i första meningen ”Vad driver evolutionen framåt…”, samt ”positiva” i meningen ”…kan skapa positiva förändringar i arvsmassan…”. Vet inte om de är medvetet valda, men de för mig in på en annan aspekt av svar på frågan om betydelsen av ”slumpen”.
Huruvida en egenskap selekteras på bygger ju på i vilken omgivning bäraren av denna egenskap befinner sig i. Och omgivningen den kan ju variera tämligen slumpmässigt. Det betyder att en egenskap för tjockare päls kan vara gynnsam om det blir kallare och skulle då ”driva evolutionen framåt mot bättre köldtålighet”. Men om det blir varmare igen är exakt samma egenskap sämre (risk för överhettning) och skulle troligen leda till tunnare päls igen i kommande generationer (”driva evolutionen framåt mot lägre överhettningsrisk”).
Orden ”framåt” och ”positiva” är väl i fallet ovan meningslösa/vilseledande eftersom pälsens tjocklek gått åt olika håll (framåt eller bakåt!?). I båda fallen har det varit ”positiva” förändringar i arvsmassan, trots att det gått åt diametralt motsatt håll.
I vilket fall, slumpen kan påverka hur ett djurs omgivning förändras och därmed driva evolutionen.
The pigeon tick, Argas reflexus. Picture by PaulT.
I am looking for information about soft ticks and bird mites. Do you know any doctors of medicin or clinic/institution in Sweden that are familiar with these species and able to diagnose human beings if necessary?
Argas reflexus is, to my knowledge, not found in Sweden. The only soft tick within our boundaries is Argas verspertilionus. However, A. reflexus is known from Copenhagen, Denmark, just some kilometers from South Sweden, so I would not be surprised if it turned up one of these days. There are not a lot of people who are looking for these kind of strange creatures.
Of the 10 – 13 species of hard ticks regularly found in Sweden, 6 species are bird parasites, 2 species found as well on birds as on mammals and 3 species specialists on mammals.
Morisk landsköldpadda, Testudo graeca. Bilden tagen av Adrian Pingstone.
Vi är ett par sköldpaddsintresserade som planerar en resa till Georgien för att studera vilda landsköldpaddor. Min första tanke var att få se T Horsfieldii men det verkar vara så att denna art inte finns i Georgien utan då skulle vi få ta oss till Kazakstan för att se T Horsfieldii. Men som jag har förstått så finns några underarter av T Graecea i Georgien? Men behöver få kontakt med någon i Georgien som kan detta. Har ni några kontakter eller universitet som jag kan kontakta. Vi behöver få veta vart i Georgien det finns störst chans att se vilda landsköldpaddor och vilken period är bäst att åka dit.
Försök med Claes Andrén, claes.andren<at>nordensark.se
Jag går i nian på montessori Bjärred och vi håller just nu på med projektarbeten. Jag skriver om människans utveckling och skulle gärna behöva lite hjälp med ett par frågor som jag hoppas ni kan besvara. Mina frågor är: Vem var Lucy? Varför är vi inte apor idag? Hur ser framtiden ut för människan?
1) Lucy är ett cirka 3 miljoner år gammalt fossilfynd av en tidig människoart, Australopithecus afarensis, och ett av de mest fullständiga fossila människoskelett som man har hittat. Hon hade upprätt gång, men hjärnan var fortfarande liten, av samma storlek som schimpansens. Jag förmodar att skolan prenumererar på Nationalencyklopedin. Du kan slå upp ”Lucy” och ”människans utveckling i NE, så får du mer information.
2) Vi är apor. Den moderna människan och alla utdöda människor tillhör en gren på apornas utvecklingsträd. Därmed är vi apor. Vi skiljer oss från andra nu levande apor bland annat genom vår upprätta gång, våra välutvecklade hjärnfunktioner, som bland annat inkluderar språkförmågan, och vår välutvecklade kultur, som via språket överförs från generation till generation.
3) Jag utgår ifrån att du med din fråga menar följande. Är människan fortfarande föremål för evolution genom naturligt urval? Det har hävdats att hon inte är det, åtmintone inte i världens rika länder. En anledning skulle kunna vara att dödligheten där är mycket låg under tiden från och med födelsen till och med de åldrar, då vi fortplantar oss. En annan anledning skulle kunna vara att det finns en rad kulturella faktorer som påverkar antalet barn som vi sätter till världen, förutom den evolutionära fortplantningsdugligheten (”fitness”). De flesta väljer ju hur många barn de vill ha. Ytterligare en anledning skulle kunna vara att det kulturella arvet har större betydelse än det genetiska. Det kulturella arvet har tidigare inkluderat sådana saker som att lära sig att tillverka stenyxor, att försvara sig mot rovdjur och att lagra föda inför sämre tider. Numera inkluderar det bland annat framgångsrik bekämpning av sjukdomar och frånvaron av svält i stora delar av världen. Därmed skulle det naturliga urvalet ha liten effekt på oss människor.
Men det finns data som tyder på att vi varit föremål för naturligt urval även efter det att vi utvecklat en avancerad kultur och kanske fortfarande. De ljusa hudfärgen i nordliga delar av världen utvecklades relativt sent, i Europa för mindre än cirka 35 000 år sedan. De evolutionära fördelen med ljus hudfärg har mycket sannolikt med vitamin D att göra. Läs om detta här.
Ännu senare, för mindre än 10 000 år sedan, utvecklade flera folkgrupper, bland annat vi nordeuropéer, genom naturligt urval förmågan att dricka mjölk som vuxna. Det handlade hos oss om en mutation i en styrande gen, som i sin tur gör att genen för enzymet laktas inte stängs av, när barn slutat dia. Därmed kunde vi och andra folkgrupper bryta ned sockret laktas i mjölk och drabbades inte av diarréer och andra problem vid mjölkdrickande. Detta gav boskapsskötande folkgrupper tillgång till en ny viktig näringskälla.
I Afrika förekommer en genmutation som fortfarande är föremål för naturligt urval. Den ger i dubbel dos upphov till bland annat allvarlig blodbrist, sickelcellanemi. Men har man en normal gen och en sickelcellgen är man frisk och har ökad motståndskraft mot malaria. Denna fördel gör att den muterade genen har gynnats genom naturligt urval, trots att den gör en del personer allvarligt sjuka.
Det finns många som anser att människor i sen tid har varit och fortfarande är föremål för naturligt urval. Men det är svårt att visa, bland annat på grund av vår genererationslängd. Hos oss är det kannske 20-25 år mellan generationerna. Det gör att det kan ta hundratals eller tusentals år för en genmutation att etablera sig genom naturligt urval. Hos bakterier och bananflugor kan man påvisa evolutionära förändringar inom loppet av något eller några år. Ett annat problem är att man inte kan förutsäga framtida evolution. Evolutionen är inte riktad. Den orsakas av miljöförändringar, slumpvisa mutationer, naturligt urval och sexuellt urval. Sexuellt urval har jag inte diskuterat här. Men det finns undersökningar som tyder på att vårt val av partner inte bara styrs av kulturella faktorer, utan även av så kallat sexuellt urval.
För att sammanfatta, så är det möjligt att den moderna människan fortfarande är föremål för ett visst naturligt urval, men det är svårt att påvisa detta. Och vi kan inte förutsäga vad ett sådant urval skulle komma att ge för resultat i framtiden.
Jag undrar vilket djur pälsen/skinnet kommer från? (se bifogad bild). Hittat utanför Nyköping den 11 februari.
Svårt att säga om man inte ser mer än en bit av pälsen. I Mellansverige finns normalt inte så många grå däggdjur, så om det inte är resterna efter en hund är min gissning grävling. Kanske konstig tid på året att se grävling, men den kan nog ha legat ett tag. Normalt sett skall grävlingar ligga i vintersömn så här års. Någon som har en bättre gissning?
– Lars Lundqvist
Jag tycker att det ser ut att vara en ganska ”ullig” päls, med underull. Grävling har väl ganska sträva pälsar, men det kan vara bilden som förvillar. Kan man fråga om fotografen kände på pälsen?
– Bodil Enoksson
Där finns ju några tussar där man tydligt ser skillnaden mellan ullen och täckhåren.
Hur kan ekologisk kunskap förbättra människans överlevnad på jorden?
Ekologi är läran om samspelet i naturen och ju mer vi lär oss om samspelet desto bättre vi kan förstå dessa och påverka systemen på ett bättre/enklare sätt. Påverkan sker ju i massor av former, vi lever ju själva mitt i naturen. Exploaterar vi i en allt snabbare takt så är nog utsikterna ganska så mörka, vi måste lära oss att leva i ett mera intimt samspel med naturen omkring oss. Så jag är övertygad om att desto bättre vi lär oss förstå vad för kopplingar som finns mellan olika arter och hur samhällen regleras, ekosystem regleras så kommer detta att underlätta för oss att se var de känsliga delarna är och var de lite mera robusta delarna i system finns. Exempel på vad ekologiska samband kan hjälpa till är t.ex. inom fiskerinäringen, ett för kraftigt fiske kan ju rubba hela balansen i ett hav där fiskarterna är beroende av varandras närvaro. Grödor som odlas är en annan sak som man får vara vaksam på, en del kraftigt genmanipulerade grödor kan ju ha en positiv effekt då de ger väldigt hög avkastning iform av stora skördar, men dessa växter har inte evolverats under årtusenden så de är kanske inte så väl avpassade att växa förutom under just några få förhållanden. Konsekvenserna vid ett eventuellt spridande ut i det vilda är något som man måste ha kontroll över.
Så ju bättre ekologisk inblick vi kan få ju bättre chanser har vi att hantera uppkommande problem som rör omgivande natur, eller kanske bättre att kringå problemen och se i förtid att problem kan uppsåt och då välja en annan strategi.
Kommentarer