Fråga en Biolog

Varför är bara vissa koltrastar flyttfåglar?

Koltrasten, *Turdus merula*, är vad som brukar kallas för en partiell flyttare. Det betyder att vissa delar av en koltrastarna på en plats flyttar på hösten, medan andra stannar kvar. Vanligast är att det är honor och ungfåglar som flyttar, bland annat för att de kan ha svårt att hävda sig i konkurrensen. Det finns dock mycket variation, och vissa koltrastpopulationer flyttar inte alls. Bilden är tagen av Malene Thyssen.

Jag har läst att ungefär hälften av alla koltrastar flyger till varmare breddgrader på vintern och hälften stannar kvar. Finns det några teorier om hur gör de sitt val och vad de baserar det på? Tack för en fin sajt!

Tack för fina ord!

Koltrasten, liksom flera andra fåglar, är vad vi brukar kalla för ”partiella flyttare”, eller kanske ”halvflyttare”. Det betyder att vissa delar av populationen flyttar på vintern, medan andra stannar kvar. Det finns många olika anledningar till att en fågel kan välja endera strategi, men vanliga teorier handlar om möjligheten att hitta tillräckligt mycket mat på vintern. Det är vanligare att de flyttande delarna i en population utgörs av fåglar som är kläckta samma år (alltså ”tonåringar”) och honor. Hos fåglar brukar just dessa grupper ha svårt att hävda sig i konkurrensen mot hanar och vuxna individer, och då kan det chanserna att överleva vara bättre om du väljer att flytta på vintern, trots att resan kan vara båda lång och farofylld. Det finns också teorier som handlar om att fåglarnas val att flytta delvis beror på hur bra deras immunförsvar är.

När det gäller koltrastar, och andra partiella flyttare också för den delen, är det viktigt att komma ihåg att ’beteendet’ varierar stort mellan populationer. Vissa är helt flyttande, andra är en blandning, och vissa flyttar inte alls. Det senare verkar bland annat gälla för en population koltrastar som följts i Lund under flera år. Flyttande koltrastar rör sig inte heller särskilt långt. Det brukar röra sig om avstånd mellan 50 och 200 mil baserat på studier i Kontinentaleuropa.

– Andreas Nord

februari 9, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vems är spillningen?

Rävar är riktiga allätare, så deras spillning kan se ut nästan hursomhelst. Typiskt brukar dock vara en avsmalnad, ofta skruvad, ände och en salig blandning av olika matrester. Bilden är tagen av Lisbeth Lundquist.

Vem har lämnat den här spillningen, som ser ut som några kottar och en gren? Jag hittade den längs väggen, under vårt sovrumsfönster. Vi bor på landet, omgivna av skog och åkermark, och det finns många vilda djur här.

Den skruvade, avsmalnande, änden tillsammans med vad som ser ut att vara ett ganska blandat innehåll, gör att detta med största sannolikhet är rävspillning. Rävar finns nästan överallt, även helt nära människor, och de är i allra högsta grad allätare.

– Andreas Nord

februari 9, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för skalbagge som kryper i mitt fönster?

Öronvivlar (släktet Otiorhynchus) hör till den stora skalbaggsgruppen vivlar, som alla utmärks av en mer eller mindre lång, utdragen, snabel framför ögonen. Öronvivlar är växtätare och många tycker särskilt om olika prydnadsbuskar som syren, liguster och snöbär. Därför är öronvivlar vanliga i trädgårdar varifrån de kan komma in i våra bostäder. Vissa arter kan också utvecklas i blomkrukor. De vuxna skalbaggarna gör mycket karakteristiska gnagskador i kanten på bladen. Det ser ut ungefär som att någon har tagit en stor tugga, och just dessa gnag brukar vara bästa sättet att se var vivlarna finns. Just det här är en växthusöronvivel (*Otiorhynchus sulcatus*). Bilden är tagen av Ingrid Winberg.

Jag har hittat två av skalbaggarna på bilden på fönsterbrädan. Fönstret är alltid stängt. Kan det vara ett skadedjur?

Det här är en så kallad öronvivel – en grupp skalbaggar bland den stora skalbaggsfamiljen vivlar (Curculionidae) med hundratals svenska arter. Öronvivlar förs till släktena Otiorhynchus och Dodecastichus. Gemensamt för dem alla är att larverna lever av växtrötter, medan de vuxna skalbaggarna gnager på blad. Ofta är skalbaggarnas gnagskador mycket karakteristiska och det går ofta att avgöra vilken öronvivel som varit i farten bara genom att titta på hur gnagen ser ut. Populära växter är bland annat syren, liguster och oxbär. Titta nästa gång – ”hålslagen” i bladkanterna är öronvivlar som varit i farten.

Din öronvivel är arten som heter Otiorhynchus sulcatus och kallas för växthusöronvivel på svenska. Den lever på många olika slags växter, både utomhus och inomhus. De kan leva i blomkrukor, men vanligast när de hittas inomhus är att de kommit in med krukor som förvaras ute under sommarhalvåret och så småningom vaknat till i värmen. Liksom många öronvivlar är växthusöromviveln spridd över stora områden, på grund av, eller tack vare, att de åker snålskjuts vid handel med växter.

– Andreas Nord

februari 7, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

1 Kommentar Lämna en kommentar

Vad är det för insekt jag hittade härhemma?

Markskinnbaggen *Rhyparochromus vulgaris* har ett begränsat utbredningsområde i Sverige. Sitt starkaste fäste har den i Östergötland. Djuret lever av olik fröer det hittar på marken. Vintertid söker den sig gärna inomhus för att övervintra, men något skadedjur är det inte. Bilden är tagen av Christer Sjöberg.

Jag såg den här insekten hemma inomhus i Östergötland, nära Linköping, i januari. Huset är ett äldre torp som ligger ganska nära ett vattendrag. Tyvärr har jag inget foto med något jämförande objekt, men gissningsvis är den mellan 5 och 7 millimeter lång. Min egen gissning är att det är en form av skinnbagge, men jag är osäker.

Du har rätt i att det är en skinnbagge. Närmare bestämt är det en ganska spännande art som förs till gruppen markskinnbaggar och heter Rhyparochromus vulgaris. Den saknar ännu svenskt namn. Arten är rolig för att det fram tills för ungefär ett tiotal år sedan var mycket sällsynt, trots artnamnet ”vulgaris” som betyder vanlig. Därefter har den spridit sig i södra Sverige. Det allra starkaste fästet är just i Östergötland, i synnerhet på Vikbolandet. Ingen vet riktigt varför den nästan bara påträffas där. Den är helt ofarlig och äter bara frön från marken. Det bästa är därför att bara släppa ut djuret igen.

Arten tycker om att övervintra inomhus, till exempel i vedbodar eller i andra dåligt uppvärmda utrymmen. Att ta in ved till braskaminen brukar vara ett bra sätt att få in djuret i hemmet.

Vi har skrivit om Rhyparochromus vulgaris tidigare, på den här länken.

– Andreas Nord

februari 6, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur håller djuren ihop i havsdjupet?

Cuviers näbbval, *Ziphius cavirostris*, innehar världsrekordet i fridykning bland däggdjur, med imponerade 3000 meter. För att klara denna enorma bedrift har Cuviers näbbval, liksom andra djupdykande varelser, en rad olika fysiologiska och morfologiska anpassningar. Detsamma gäller djur som alltid lever i de mörka havsdjupen. Här resonerar vi om varför vätebindningarna i alla olika proteiner inte försvagas och slutligen bryts ned på stora djup. Bilden på näbbvalen är tagen av Eveha.

Hur påverkas proteiners vätebindningar med stigande hydrostatiskt tryck ju längre nere i havet djuret går?

När det hydrostatiska trycket ökar kommer proteinernas vätebindningar att i ökande utsträckning försvagas, varefter proteinet kommer denaturera. Djuphavsdjur är dock väl anpassade till ett liv vid hög tryck, och har alltså nödvändiga fysiologiska och morfologiska anpassningar för att klara av tillvaron i förhållanden som för andra organismer skulle vara omöjliga eller åtminstone mycket belastande. För ett djuphavsdjur är det alltså inga konstigheter att överleva vid högt tryck, men för en fisk som normalt sett lever nära ytan skulle det säkert inte gå. Den stundande döden på stora djup behöver dock inte ha med proteinstruktur att göra, utan kan bero på att helt andra mekanismer och organsystem slutar fungera. I de här sammanhangen är det spännande att tänka på marina däggdjur och fåglar som andas luft men dyker hundratals, ibland faktiskt tusentals, meter i jakt på föda. Rekordet innehas av Cuviers näbbval som kan dyka ned till 3000 meter. Kaskelotten ligger inte långt efter. Denna oerhörda bedrift möjliggörs genom en rad olika anpassningar – från att låta lungor och bröstkorg kollapsa, till att öka mängden syre som finns bundet i blod och muskler samt en imponerade tolerans för syrebrist i det centrala nervsystemet.

– Andreas Nord

februari 5, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Däggdjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är stress bra för hjärtat?

Fysisk aktivitet, till exempel att fånga fjärilar, höjer pulsen och stärker hjärtmuskeln. Men om vi mår bättre av att få upp pulsen ibland, kunde inte en stressreaktion då också vara en form av träning för hjärtat?

Det är viktigt att träna för att höja pulsen och förstärka hjärtmuskeln. Men om jag höjer pulsen när jag blir stressad, varför har inte det samma effekt?

I princip skulle effekterna kunna vara motsvarande, men en stressrespons skiljer sig från fysisk träning på flera olika vis. Den största skillnaden är att fysisk träning i det långa loppet är en anabol – eller uppbyggande – process, medan stress är katabol – nedbrytande. När vi blir stressade svarar kroppen på en rad olika sätt för att vi ska förbereda oss på att hantera vad det nu kan vara som stressar oss. Det här styrs av flera olika hormoner, varav kortisol och adrenalin är de viktigaste, och utmärks bland annat som en höjning av hjärtfrekvens, en ökning av kroppstemperaturen och ökad blod- och näringstillförsel till viktiga muskelgrupper. Samtidigt bryter vi ned våra depåer för att höja blodsockret – det ger snabb energi till kroppen – och sparar in på energin som vi lägger på andra processer i kroppen som immunförsvaret och matsmältningen. De här processerna kan förstå i ett historiska/evolutionärt perspektiv, där vi förbereder kroppen på att antingen avlägsna oss (fly) eller interagera med vår stressfaktor (fäkta). För att göra det här på ett effektivt sätt måste vi optimera förutsättningarna att vi kan reagera snabbt och effektivt, och därför prioriterar kroppen de delar som bäst behövs för att överleva situationen. Samma sak förekommer hos de flesta vilda djur och det regleras ungefär likadant.

Det enkla svaret på frågan är därför att processerna som leder till ökad hjärtfrekvens vid träning och vid stress är olika, och att den fysiologiska stressresponsen är avsedd att vara kortvarig för att klara oss ur akuta situationer. Långvarig stress, som skulle krävas för att få bättre kondition genom att vara stressad, är däremot direkt skadligt eftersom de sekundära effekterna på vårt välmående är väldigt stora. Ett bra exempel är behandling med kortison. Det är syntetiska läkemedel som påminner om vårt naturliga stresshormon kortisol. Kortisonbehandling sätts ofta in för att minska kronisk inflammation, till exempel vid reumatisk värk, och är viktigt för att höja livskvalitén hos drabbade. Samtidigt kan behandlingen leda till ökad mottaglighet för infektioner och i vissa fall till förhöjt blodsocker – samma slags effekter som uppstår i kroppen under en stressreaktion alltså – men inget som är särskilt bra i längden.

– Andreas Nord

februari 2, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

1 Kommentar Lämna en kommentar

Hur ska det gå för min ensamma svanunge?

Den här knölsvansungen håller till i hamnen i skånska Simrishamn. Trots att det varit ovanligt hårt väder i Skåne i början av 2024 är vi inte oroliga för svanens väl och ve. Bilden är tagen av Ingmari Samuelsson.

Jag har en knölsvan i hamnen Simrishamn som jag matar med vetefröer, havregryn, och mosade talgbollar. Jag har hållit på i flera månader. Den är ensam, bortskaffad av de andra svanarna. Det ser ut som att den har en skadad vinge, men vingpennorna ser bättre ut nu än innan. Vart tar svanen vägen när det stormar? Kommer den till slut att bli accepterad av de andra svanarna?

Det låter som att du matar svanungen med lämplig föda. Du gör rätt i att undvika bröd – inte för att det är särskilt farligt, utan mer för att det ger mättnadskänsla men inte så mycket näring. Du har ingen anledning till oro när det gäller svanar och väder. Det är tuffa fåglar som med enkelhet kan röra sig mellan platser med öppet vatten om det finns behov för det, och svanar är också utmärkt skickliga på att hålla sig varma när det är kallt. Trots att det har varit kallt i Skåne i början av 2024 är det öppet vatten längs stora delar av kusten, så din svan kommer inte ha några problem att hitta en bra plats att hålla till på. Om du tror att svanen är skadad och därför inte kan röra sig som svanar ska, är det bästa att du omgående tar kontakt med Katastrofhjälp för fåglar och vilt för att hitta en rehabiliterare.

– Andreas Nord

februari 2, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Fåglar

Kommentarer

2 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur ska den stackars svanen klara sig?

En ensam sångsvan, *Cygnus cygnus*, håller stånd i Säter i Dalarna. Svanar är stora och kraftiga djur, som dels kan klara sig på lite föda under lång tid, dels är starka flygare som med lätthet kan finna platser med öppet vatten om nöden kräver. Vi ser inte att det finns någon anledning till oro för just den här sångsvanens väl och ve. Bilden är tagen av Anette Nordin.

Det är ensam sångsvan i ån som rinner från sjön Ljustern genom Säter i Dalarna. Den har ätit bra hittills. Men hur klarar den sig nu när det frusit på ganska mycket i ån?

Det finns ingen anledning till oro. Svanar är tuffa fåglar som utan problem klarar av att flyga eller promenera till öppet vatten eller andra platser där det finns mat om de behöver. Om isen lägger sig, eller blir alltför tjock, kommer de helt enkelt att flyga till en lämpligare plats. Många svanar stannar faktiskt hos oss hela vintern, även ganska långt norrut. Det bygger såklart på att de kan hitta tillräckligt mycket föda för att värma kroppen, men så länge de gör det så är vinterkylan som sådan inget problem för dem.

Vi har skrivit om svanar på vintern vid flera tidigare tillfällen. Här finns vårt senaste inlägg, som i sin tur länkar till alla våra tidigare poster.

– Andreas Nord

januari 31, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för märklig insekt i badrummet?

Kan detta vara en larv av en skalbagge i den stora familjen jordlöpare?

Jag hittade denna i badrummet nyligen, så här mitt i vintern. Jag har aldrig sett något liknande förr. Min kamera är tyvärr inte den bästa, men insekten såg nästan ut som en bit trä med ett svart, runt, platt huvud som inte såg ut som ett huvud överhuvudtaget. Man kunde bara urskilja det som en svart fläck. Väldigt unik insekt tyckte jag. Vet ni vad det är?

Bilden är svårtolkad, men det ser ut att vara någon skalbaggslarv, och en gissning är att det rör sig om någon av våra jordlöpare. Det finns några hundra olika arter, och det blir svårt att avgöra just vilken det är baserat på bilden. En högupplöst bild tillsammans med information om djurets storlek skulle hjälpa oss att begränsa antalet kandidater en smula.

– Andreas Nord

januari 30, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur många grodor finns det i världen?

Vanlig groda, *Rana temporari*a, är en av Sveriges 11 arter av stjärtlösa groddjur, alltså grodor och paddor. Den finns i hela landet och är mestadels vanlig. I hela världen tror forskarna att det finns ungefär 7600 olika grodor och paddor. Bilden är tagen av Simon Eugster.

Jag har försökt ta reda på hur många grodor det finns i världen. Jag vill inte ha med paddor eller salamandrar i siffran utan bara grodor. Kan ni hjälpa mig ta fram en uppgift om detta?

Siffrorna varierar litet, men det antas finnas omkring 7600 olika arter av stjärtlösa groddjur (grodor och paddor). Av dessa är drygt 600 arter egentliga paddor. Säkerligen återstår dock många arter av grodor (och andra groddjur) att upptäcka, inte minst i svårtillgängliga områden. Det är just nu ett stort problem att naturområden förstörs i snabbare takt än vi hinner beskriva nya arter. Som en konsekvens är det fullt möjligt, till och med sannolikt, att arter bildas och sedan dör ut på grund av mänsklig påverkan, utan att vi ens vetat om att de en gång existerat.

– Andreas Nord

januari 29, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Evolution Grod- och kräldjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar