Närbild på en fjädermygglarv. Bilden tagen av Jasper Nance.
I bestämningsboken ”Småkryp” av Åke Sandhall anger han storleken på en fjädermygga till mellan 8 – 13 mm. Har vi inte mängder av fjädermygg som är mindre än 8 mm!?
Jag är enig med dig i att 8-13 mm avser stora fjädermyggor (dvs. längduppgifterna är generöst tilltagna, på samma sätt som en fiskare ofta är generös med beskrivning av fångstens storlek).
Poängen är alltså att man regelbundet, som du mycket riktigt också har noterat, stöter på fjädermyggor med en kroppslängd under 8 mm. Ett riktigare längdspann är rimligen 2-13 mm, även om detta skall ses mer som en indikation snarare än mycket precisa storleksuppgifter (som för insekter ju ofta handlar om tiondels och hundradels millimeter).
Att det smyger sig in faktafel, eller till dels oriktiga/orimliga uppgifter, händer emellanåt i den entomologiska litteraturen. Det grundar sig inte sällan i det omfattande arbete det innebär att producera bestämningslitteratur för insekter och andra ryggradslösa djur. Vi talar ju i regel om ett stort antal arter, som inte sällan är dåligt kända. I Sverige har det t.ex. påträffats 635 arter av fjädermyggor, varav 572 anses vara reproducerade. Totalt 890 arter är sådana som skulle kunna förekomma även i Sverige, men för stunden endast är kända från våra grannländer. Det gör familjen fjädermyggor (Chironomidae) till tämligen stor med svenska mått mätt.
I skrivande stund finns inget modernt verk som behandlar bestämning och taxonomi av de svenska arterna. Kanske kommer det med tiden att publiceras ett sådant i Nationalnyckel-projektet.
Chimpansen är människans näsmaste släkting. Bilden tagen av Ikiwaner.
Jag undrar om det är så att vargar och rävar är mer avlägsna släktingar genetiskt än människa och schimpans? Och jag vill gärna veta lite mer om vad det innebär när man säger att man är t.ex 99% lika genetiskt. Är det 99% av kvävebaserna som är lika i hela DNA:t eller är det 99% av generna som är samma eller tittar man på speciella gener eller vad menas med det egentligen. Jag har nämligen en debatt med en kreationist som tror att vargar och rävar har gemensamt ursprung (mikroevolution) men inte människa och schimpans. Jag vill kunna stärka min argumentation.
Enligt Wikipedia separerade hundar/vargar och rävar för 11,9 miljoner år sen (https://en.wikipedia.org/wiki/Canis), medan separationen mellan schimpanser och människor anses vara yngre än så, typ 5 miljoner år sen.
– Jörgen Ripa
När man pratar om genetisk likhet så menar man oftast en jämförelse mellan enskilda baspar, och då får man en skillnad mellan människa och chimpans på ca 1,2%. Men om man även tittar på sekvensduplikationer och annat så kan man få en siffra på 3,9% skillnad mellan människa och chimpans. Men faktum är fortfarande att människa och chimpans är mer lika än tex chimpans och gorilla. Och den genetiska skillnaden mellan valfri människa och chimpans är bara ca 10 ggr större än mellan två obesläktade människor, eftersom man räknar med att ca en på tusen baspar skiljer sig åt mellan två obesläktade människor. Vi är alltså inte bara släkt med människoaporna – vi ÄR i allra högsta grad en människoapa.
– Dennis Eriksson
Men då får man kanske påpeka att vad som menas med att människa och chimpans skiljdes åt, är att då, för fem till sex miljoner år sedan, levde den senaste gemensamma förfadern. Det var ju inte så att det i nästa generation fanns människor respektive chimpanser. Vad som fanns var början på två olika utvecklingslinjer som skulle komma att leda till två olika arter. Sedan dess har det ju utvecklats flera människo-liknande släkten, Australopithecus är kanske ett av de mest kända, och flera arter av släktet Homo, till exempel Homo erectus och Homo neanderthalensis.
– Lars Lundqvist
Man kan givetvis göra på olika sätt men med så lika arter som människa och schimpans kan man säkert lägga hela DNA sekvensen för människa och hela DNA sekvensen för schimpans intill varandra och genordning såväl som kvävebaserna kommer att vara densamma (kvävebaserna till 99%). Samma sak med räv/varg. Skulle man göra samma sak med exempelvis räv och människa så skulle säkert de också ha liknade genordning och 80-90% identiska kvävebaser.
– Mats Hansson
Med risk för att bara blotta min stora okunnighet undrar jag lite försiktigt: Kan man verkligen göra jämförelsen så bokstavligt som att lägga genomen intill varandra? Jag trodde det var en jämförelse mellan ’ekvivalenta gener’, vad det nu innebär, och att man då hittar en skillnad på någon procent i basparssekvenserna. Gener rör ju på sig, dupliceras, icke-kodande delar växer och krymper, osv. Ni som vet mycket bättre får gärna bringa klarhet i detta.
– Jörgen Ripa
Jo, jag håller med, den här skillnaden i enskilda baspar är ofta inte relevant. Det mesta av den genetiska skillnaden mellan människa och chimpans ligger förmodligen i delar av genomet som inte kodar för funktionella proteiner. Vad som skulle vara det riktigt intressanta, och vad folk skulle ha lättare att förstå, är ju därför att jämföra de gener som kodar för funktionella proteiner. Har ingen aning om hur många som då utgör skillnaden mellan människa och chimpans, men skulle gissa att det inte är mer än ett fåtal. Någon som vet?
– Dennis Eriksson
Tja, att lägga genomen intill varandra var väl ett försök att förenkla. Tror dock fortfarande att gen-ordning såväl som baserna inte skiljer sig så mycket mellan schimpans och människa. Givetvis vet jag inte utan spånar bara utifrån vad jag vet om olika gräs-genom där genordningen ofta stämmer bra mellan till exempel korn, vete, ris och Brachypodium. SNP variationen är heller inte så stor utan PCR primers från ett av gräsen kan nästan alltid ampifiera motsvarande ekvivalenta DNA-bit i de andra arterna utan att SNP variationen ”stör”. Det är givetvis ännu intressantare att titta på sekvenserna på proteinnivå. Alltså aminosyrasekvenserna. När vi klonar gener från korn och analyserar motsvarande proteiner så är kornets aminosyrasekvenser ofta nästan identiskt till motsvarande protein hos de gräs jag räknade upp ovan. Till vilken växt eller alg som helst brukar identiteten ligga på 60-90%. Jämfört med bakterier, arkéer och djur brukar det vara mellan 30-50% identitet. I ett fall som jag har erfarenhet av, enzymet ferrokelatas (bildar häm genom att sätta in järn i en tetrapyrrol), är det bara 28% identitet om man jämför ”mitt” ferrokelatas från bakterien Bacillus subtilis med ferrokelatas från mus. Det är ännu lägre grad av identiska aminosyror om man jämför det med Escherichia coli, bakjäst, människa eller korn men när vi löste den tredimensionella strukturen så har de ändå samma konserverade struktur. (Det kan ju vidare vara intressant att veta att om man gör en jämförelse mellan två icke-besläktade proteinsekvenser så är de ofta 20-25% identiska, alltså inte noll procent, enligt de program som man använder för att jämföra sekvenser. Då aminosyrorna är 20 och kvävebaserna bara 4 så antar jag att siffran är ännu högre om man gör jämförelsen på DNA-nivå.)
Gråkråka, Corvus (corone) cornix. Bilden tagen av Martin Olsson.
Utanför mitt arbete – har vi en kråka som inte kan flyga. Den skuttar omkring på marken och har gjort sådan sedan tidigt i somras.den föddes nog i våras. Den har aldrig flugit och min fråga är hur jag och mina kollegor kan hjälpa den under vintern.
Många tamdjur har selekterats för brokig färg. Bilden tagen av Karakal.
Jag är journalist på Kristianstadsbladet och fick bilden som är bifogad. Tacksam om jag kan få ett svar på vad som orsakat denna marmorerade färgskiftning? Är det vanligt/ovanligt? Tacksam för svar via telefon eller mejl!
Eftersom den avvikande färgen bara finns på delar av kroppen, misstänker jag att detta är en somatisk mutation, alltså en förändring i generna som inte drabbat könscellerna. Individen har alltså inte ärvt denna färgvarianten, och förmodligen kommer dess ungar inte heller att ha den (ni som kan mer om genetik än jag, rätta mig om jag har fel!). Mutationen har hindrat infärgningen av melanin på delar av kroppen. Tror inte att färgvarianten är särskilt vanlig, jag har bara sett en ekorre tidigare med vita fält, och den hade betydligt mindre än denna. De mörka delarna på denna individ verkar mycket mörka, men det kan ju bero på exponeringen. Färgen på ekorrar är mycket variabel. Ju längre norrut i Sverige ju ljusare grå blir ekorrarna på vintern, men de blir aldrig vita. Arten förekommer i hela Sverige. Predationen på vuxna ekorrar är inte stor, därför tror jag inte att ens denna avvikande färgvariant är mer utsatt för rovdjur, men det är förstås en ren gissning.
Olika muskelvävnader: a) skelett, b) glatt, c) hjärt. Bilden skapad av OpenStax College.
Hur påverkar muskelsammandragningar hur vi mår generellt?
Om du tänker på muskelsammandragningar såsom de normalt sker i kroppen, dvs. när vi inte är sjuka, skulle jag säga att det är en av anledningarna till att vi mår överhuvudtaget. De mest basala kroppsfunktionerna, t.ex. tarmrörelser och kontroll av blodkärlen, sker t.ex. genom kontrollerade (och ’automatiska’) muskelsammandragningar. På samma sätt fungerar ju kroppen när vi rör oss, och hjärtat när det pumpar runt blodet i kroppen. Muskelsammandragningar är också viktiga i vår kroppstemperaturreglering – att vi huttrar när vi fryser är också en typ av muskelsammandragning där muskelfibrerna drar sig samman och slappnar av mycket snabbt för att producera värme. På samma sätt huttrar vi ofta precis i början av en sjukdomsfas – då har immunförsvaret signalerat till hypotalamus (hjärnans termostat) att en främmande organism kommit in i kroppen och det är dags för feber. Kroppen svarar bland annat genom att huttra, för att öka kroppstemperaturen och därmed skapa feber.
Men talar du om ofrivilliga muskelsammandragningar, spasmer, som kan ske en del i olika sjukdomar (medfödda eller förvärvade) så är det en helt annan sak. Då skapar muskelsammandragningarna snarast stora problem för den drabbade.
Jag undrar hur det kommer sig att man säger att alla dinosaurier är kloakdjur, dvs, äggläggande. Har vi några bevis för att det INTE fanns dinosaurier som var däggdjur och därmed födde fram levande avkomma, så som till exempel människor/hundar/katter mm? Eller är det en teori eftersom man inte hittat bevis för att dinosaurier kunde vara däggdjur? Frågan uppkom efter att ha läst: http://www.iflscience.com/plants-and-animals/this-is-the-most-realistic-reconstruction-of-a-dinosaur-ever-made/
Här måste vi nog börja med att reda ut några begrepp. Dinosaurierna ingår i den stora grupp som kallas reptiler, eller kräldjur på svenska. Dit räknas också ormar, sköldpaddor, krokodiler, ödlor och egentligen också fåglar. Kräldjur är de därför att de har fjällklädd hud (fåglarnas fjädrar är ombildade fjäll), andas med lungor, och har fyra ben, även om de har tillbakabildats hos ormarna och hos flera ödlor. De flesta kräldjur är vad vi kallar växelvarma, det vill säga kroppstemperaturen varierar med omgivningens temperatur (gäller inte för fåglar). Om detta gällde också för dinosaurierna vet vi dock inte. Alla reptiler lägger antingen ägg eller föder levande ungar. Vad jag vet har man aldrig hittat foster inuti ett dinosauriefossil, men det är väl kanske inte omöjligt att några av dem födde levande ungar. Om så skulle vara fallet gör det inte dem till däggdjur.
Kloakdjuren hör på motsvarande sätt till däggdjuren. Det gör de därför att de har päls, differentierade tänder, alltså tänder som ser olika ut beroende på var de sitter i käken (fram-, hörn- och kindtänder), och tre ben i mellanörat. Men till skillnad från de andra däggdjuren lägger de ägg. Det finns således äggläggande däggdjur!
Stämmer det att möss, sork inte tycker om enrisdoft? kan jag använda enris för att förhindra möss att komma in i stugan?
Jag har aldrig hört att gnagare skulle tycka illa om enrisdoft och jag skulle heller inte tro det. Min erfarenhet är väl snarare att det inte är någon större brist på smågnagare i enefälader. Däremot har jag hört argumentet att smågnagare ogillar att gå över enris eftersom det är så taggigt. Jag har även hört att man kan slippa få in dem i huset genom att lägga glasfiberull i sprickor etc. Jag vet dock inte hur effektivt något av detta är.
Kommentarer