Jag har en lite ovanlig hobby nämligen att leta efter och undersöka olika sorts insekter. Jag undrar om ni skulle kunna artbestämma en larv som jag hittat på en paprika jag köpte.
Skulle tro att det är ett nattfly.
-Lars Pettersson
Nattfly?
Snus i naturen
Jag försöker argumentera för mina föräldrar att det inte kan vara bra att man slänger snus i naturen. Finns det några negativa effekter av att slänga snus i naturen?
Det beror på om det är påssnus eller löst. Snuset i sig (t ex. lössnus) bör närmast jämföras med att kasta andra rötade blad typ tesump eller kompostlöv i naturen. Tillsatserna i snus är lite soda och glycerol samt eventuellt aromämnen, som förekommer naturligt ändå. Påsen som en del snus ligger i vet jag inte om den är nedbrytbar. Om den är i ett plastmaterial, så skall den inte kastas i naturen.
– Allan Rasmusson
Snus ska inte slängas bort i naturen, eller spolas ner i toaletten. Det har inget med nikotin att göra (den är visst giftig för många organismer, men kommer att brytas ner), men med den miljöfarliga tungmetallen kadmium som snus (och andra tobaksprodukter) innehåller. http://www.aktuellhallbarhet.se/snus-ar-sveriges-vanligaste-fulspolning/ Man anar dock att även om det slängs som det ska, d.v.s. med brännbart avfall, så kommer snuset att bidra till utsläpp av kadmium till luften när soporna förbränns, men här kan det kanske åtminstone delvis filtreras bort? Största källan av Kadmiumutsläpp vid sopförbränning borde dock vara NickelCad-batterier som inte har sorterats bort…
– Yann Clough
Kadmiumet från snus är försumbart. Se t.ex. http://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b764d/1454339609654/B2084.pdf Det finns många importerade jordbruksprodukter som innehåller motsvarande eller mängder tungmetaller.
– Allan Rasmusson
Man skulle kunna invända att totala kadmiumet från snus i det här sammanhanget är irrelevant, när vi pratar om den enskilde snusaren. Enligt länken (Tabell 19a+20) så utgör kadmiumet från snus ungefär en tredjedel av kadmiumet från rökare. Men det säger ingenting om hur mycket en enskild snusare bidrar med. Det beror ju på hur många snusare det finns i förhållande till hur många rökare det finns och det säger den rapporten ingenting om (vad jag kan se). Totalt sett bidrar snuset med ca 4% (=17/(67+180+207)) av allt kadmium som släpps ut, enligt rapporten (Tabell 2 + 19a). Det är högt räknat, men ändå. Om, säg, 10% av befolkningen snusar, så innebär det att den enskilde snusarens bidrag till kadmium-utsläppen (17*10=170) utgör 170/(170+180+207) 30% av den personens totala kadmium-utsläpp (jag räknar nu med att snusaren inte röker).Det är inte försumbart.
Alla räkningar med reservation för tidsbrist och hastigt skummade tabeller.
– Jörgen Ripa
Tranbär mot urinvägsinfektion?
Jag och 2 klasskompisar skriver ett gymnasiearbete om hur tranbär påverkar urinvägsinfektion. Det finns olika forskning inom detta område och vissa säger att tranbär/tranbärsjuice kan bota urinvägsinfektion medan andra säger att det inte kan bota och att det istället måste användas antibiotika. Vi har själva gjort en undersökning där vi odlade E.coli-bakterier(bakterierna som orsakar urinvägsinfektion) där vi sedan tillsatte tranbär och tranbärsjuice. Vårt resultat visade att tranbär och tranbärsjuice tar död på E.coli. Dock visade detta att dessa ämnen dödar E.coli vid direkt kontakt, men i kroppen kommer inte tranbär/tranbärsjuice i direkt kontakt med E.coli-bakterien. Vi undrar därför om tranbär/tranbärsjuice påverkas av kroppens matsmältningssystem i den grad att det kanske inte kommer kunna verka på E.coli-bakterien på samma sätt?
Intressanta funderingar. Tranbär (och dess släkting lingon) innehåller en hel del bensoat (en fenolring med en karboxylgrupp). Natrium-bensoat är ett bra konserveringsmedel och då det redan finns i tranbär och lingon så behöver man inte tillsätta något extra konserveringsmedel när man gör sylt och gelé av dessa bär.
I sylt och gelé är det oftast mögelsvampar som man har problem med och dessa hindras att växa av Na-bensoaten. Ni studerar E. coli och gissningsvis påverkar Na-bensoat också denna bakterie.
Jag antar att ni har en försöksuppställning där ni odlar E. coli på agarplattor och ser hur stora bakteriefria zoner det bildas runt en punkt på plattan där ni tillsatt ett tranbär eller en droppe tranbärsjuice? Det kan vara bensoatet från tranbären som dödar bakterierna. Jag förslår att ni köper ett paket Na-bensoat på ICA och ser hur effektivt detta är jämfört med tranbären/tranbärsjuicen. För att göra experimentet riktigt grundligt är det viktigt att kontrollera pH på alla era lösningar (juice, Na-bensoat, kanske t.o.m bäret (mosade?). Jag misstänker att ni i slutändan kan få svårt att avgöra om bären/juicen dödar bakterierna pga eventuellt förekommande Na-bensoat eller om det bara är en allmän sänkning av pH pga sura bärsafter. Men ni kanske kan designa ett lämpligt experiment för att klargöra detta?
Sedan var det frågan om tranbär kan förhindra urinvägsinfektion. Vi får dagligen i oss många konstiga kemiska ämnen med maten som vi inte kan utnyttja som byggklotsar i våra celler eller som bränsle för att utvinna energi ur dem. Dessa udda ämnen utsöndrar vi med urinen. För att kunna göra så behöver ämnena ha en viss grad av vattenlöslighet. Vi har enzymsystem i cellerna, som till exempel olika cytokrom P450, som har till uppgift att oxidera opolära kemiska ämnen till polära (mer vattenlösliga). Na-bensoat är redan ganska polärt pga sin karboxylgrupp och kanske kan utsöndras direkt i urinen i viss mån. Då skulle det kunna komma i kontakt med E. coli cellerna som invaderat urinröret och ta död på dessa?
– Mats Hansson
Pepparpung
Vad är pepparpung för en växt? Finns det någon annan, modern beteckning för den? (Eller kanske latin/Engelska)
Så här svarar en kollega (Marie Widén, Lunds Botaniska Trädgård): Pepparpungar brukar man kalla färska eller torkade små chilipepparfrukter av flerårig spansk peppar (Capsicum frutescens), sorten ’Tabasco’ och ’Greenleaf Tabasco’. Men det kan också vara andra liknande sorter, t ex ’Piri-piri’ inom den art som bara kallas spansk peppar (Capsicum annuum), eller andra sorter om de kommer från USA. Det gemensamma är att de är ordentligt heta…. Namnet har tillkommit genom en förvrängning av engelska ”pungent”, ”pungency” (ung. med skarp, stickande smak eller lukt), när man översatt från ”pungent pepper” (ett gemensamt engelskspråkigt namn på spanskpepprar).
– Stefan Andersson
Koltrastbo
Detta frånflyttade fågelbo hittade vi på marken (troligen nedfallet) vid familjens stuga på Rådmansö utanför Norrtälje i Stockholms norra skärgård. Boet är helt skålformat på insidan, med nästan mänsklig noggrannhet, och invärtes är det täckt med något som liknar lera eller pappersmassa (tuggat av fåglarna?). Utsidan är ”isolerad” med mossa och gräs. Har både text- och bild-googlat men inte hittat något liknande. Vet ni vem som kan ha bott här?
Jag tror detta är ett koltrast-bo. Det är typiskt för koltrast att mura insidan av boet med lera på detta sätt. Visst det ser verkligen ut som om en människa gjort det – men fåglar är fantastiskt skickliga på att göra avancerade arbeten med sina bon för att de skall få förbättrade egenskaper (bättre isolering, bättre skydd etc).
– Dennis Hasselquist
Aprikostofsspinnare
Kan ni hjälpa mig att identifiera bifogad bild?
Ser ut som larv av aprikostofsspinnare, Orgyia antigua, men ovanligt ljus.
– Sigvard Svensson
Ja, det är aprikostofsspinnare: http://www.lepiforum.de/lepiwiki.pl?Orgyia_Antiqua
– Lars Pettersson
Smedbock
Såg den här stora skalbaggen ligga död med många myror på sig på Gotska Sandön den 4 augusti.Vad är det för skalbagge?
Vad häftigt! Du har fotograferat en smedbock, Ergates faber. Den hör till långhorningarna, en grupp (familj) av skalbaggar som ibland kärleksfullt kallas ”skalbaggsvärldens aristokrater” för att många av arterna är så imponerande och eleganta. Och smedbocken är en av de häftigaste! Smedbocken är inte bara en av våra allra största långhorningar (och en av våra största insekter), utan är lite extra exklusiv eftersom den i Sverige bara finns på Gotland, Fårö och Gotska sandön. Larverna lever under flera års tid i gamla döda och torra tallar där de äter av veden. Så Gotska Sandön är helt rätt plats för dem. Det är nog många med mig som är lite avundsjuka för att du fått se en smedbock – om än en död.
– Viktor Nilsson-Örtman
Ekorrspår
Vilket djur har gått här imorse? I Grängesberg i Dalarna.
Det där var en ekorre.
– Jörgen Ripa
Det första jag kom att tänka på var ekorre. Synd att det inte finns måttangivelse, samt fler spår. Kan man se märke efter svansen?
– Lars Lundqvist
Växter på Kreta
När jag var på Kreta förra veckan såg jag några träd, växter och frukter som jag undrar om ni skulle kunna hjälpa mig att identifiera. En är en palm och frukterna ser ut som dadlar, dock inte som sådana färska dadlar vi kan köpa här och äta. En glömde jag ta foto på trädet och tog bara på frukten/fröet. Hade varit jätteroligt att få veta!
Tredje bilden visar en frukt av jacaranda (Jacaranda mimosifolia) och växten på femte bilden bör vara dadelpalm (Phoenix dactylifera), möjligen kretensisk dadelpalm (P. theophrastii) pga bladen som verkar gråaktiga.
Komplettering: Helena Persson (Lunds Botaniska Trädgård) meddelar att både andra and femte bilden visar kretensisk dadelpalm, och att bild nummer 4 visar tevetia (Cascabela thevetia, syn. Thevetia peruviana), en centralamerikansk släkting till oleander som ofta odlas i medelhavsområdet.
– Stefan Andersson
Hål i björkträd
På en gammal björk – långt ner på stammen där det är små hål i barken (stora som en 50-öring) samlas insekter av olika slag. Bålgetingar fjärilar o flugor. Flest en sorts flugor som är blanka Och skiftar i regnbågens alla färger och en annan sort som är svarta med prick-mönster på ryggen – vad är det för sorts flugor? Varför detta intresse från insekterna?
Det låter som ett spännande träd. När du säger ”gammal björk” och ”hål stora som en 50-öring” så tänker jag direkt att du har hittat ett träd där det levt larver av större träfjäril, en nattfjärilsart vars vetenskapliga namn är Cossus cossus. Själva fjärilen är rätt stor men väldigt grå. Dess gigantiska larverna däremot är kraftigt röda och blanksvarta och blir upp till 10cm långa och 1 cm tjocka. De lever inuti veden på gamla lövträd som björk och sälg. De vandrar ofta iväg från trädet under sensommaren i jakt på någonstans att förpuppa sig och drar då mycket uppmärksamhet till sig när de korsar stigar och vägar!
Trädet lever medans träfjärilslarven lever därinne. Och allteftersom larven gnager mer och mer gångar inuti trädet så producerar trädet en massa sav som fyller upp dessa gångar. Till slut blir det så mycket sav av saven läcker ut. Jag tror att det är denna sav som lockat till sig flugorna, steklarna och fjärilarna. Dom älskar sockret i saven! Det flera finns flera arter flugor som är helt beroende av dessa ”savflöden”, som vi kallar dem. Dessa flugors larver lever nämligen både i och av saven.
Det är lite svårt att avgöra vilken sorts flugor du sätt. Många andra flugor kommer också till saven bara för att dricka av den och få näring. De är alltså inte några ”savspecialister” (som dom flugor vars larver lever i saven) utan mer bara ”matgäster”. Den regnbågsskimrande flugan tror jag kan ha varit en sådan ”matgäst”. Jag skulle nämligen gissa att det kan ha varit någon spyfluga i släktet Lucilia. Den svarta med prickar har jag tyvärr inte någon gissning på. Men gå gärna tillbaka till trädet och studera dem mer. Savflöden är fascinerande!
– Viktor Nilsson-Örtman
Kommentarer