Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Jag hittade denna underliga växt vid en grusväg strax utanför Nässjö i Småland. Jag har aldrig sett något liknande under mina dryga 60 år! Vad kan det vara?
Det är pestskråp, Petasites hybridus. Den blommar tidigt på våren på det här sättet, och lite senare kommer bladen som är ljusgröna och jättestora. De ser ut ungefär som hästhovsblad i (väldigt) stort format. Pestskråp förekommer allmänt i hela Götland, med mer spridda fynd längre norrut.
– Andreas Nord
Jag hälsade på min dotter och hennes familj i ett skogstorp utanför Emmaboda, Blekinge under påsken, för att se om det hade flyttat in några kattugglor i deras uggleholk. Holken har suttit uppe i några år och var bebodd senast förra året. Då blev det två ungar.
I år blie det inga ugglor i holken, för en massa kvistar och smågrenar spärrar ingången! Vem har fyllt holken med kvistarna så att ugglehäckningen blev förstörd? Är det medvetet sabotage av någon fågel eller annat djur? Har ni någon teori?
Det är egentligen bara ekorre eller kaja det skulle kunna vara. Kajor brukar dock inte ha en “en massa kvistar och smågrenar” så jag vågar nog säga att det är en ekorre som varit i farten här.
– Johan Nilsson, gästexpert och kattugglekännare
Tack för svaret! Så då kanske det blir ekorrungar i holken istället.
Jag hittade en liten larv när jag rensade svarta vinbär jag plockat i Halland i juli. På bilden kryper larven på min tumme, så jag skulle gissa på att den är omkring 5 millimeter lång.
Jag är inte säkert, men tankarna förs till en hoptorkad larv av någon av blomflugorna i släktet Volucella. Det är stora blomflugor som utvecklas i bin eller getingbon. Det kunde ju tänka sig att det finns ett getingbo, eller ett hushumlebo, i närheten till exempel i en vägg eller på vinden, som kan förklara hur larven hamnat där. Kanske är jag fel ute, så se svaret som en fingervisning.
– Andreas Nord
Jag håller på att anlägga en äng där jag tidigare haft gräsmatta. Sedan några år så har jag inplanterat örter och ängsblommor, men det finns fortfarande en del vanligt gräs kvar. Jag ska nu gräva upp ett stycke på 3 till 4 kvadratmeter, och har beställt ängsblommor till denna yta.
Jag upptäckte härförleden att det är en del larver i jorden och tror att det är pingborre eller trädgårdsborre. Nu undrar jag om dessa larver kan skada plantorna jag vill etablera, eller kan jag låta dem vara? Hela den gamla gräsmattan ska bort och det är inte mycket kvar av den.
Eftersom larverna ser ganska små ut tror jag att det handlar om trädgårdsborre, Phyllopertha horticola. Jag kan dock inte helt utesluta pingborre, Amphimallon solstitiale, som också är vanlig i gräsmattor. Båda arterna lever av växtrötter, och betraktas ibland som skadedjur. Särskilt tycker de om gräsrötter, men det är möjligt att de också kan ge sig på ängsblommor. Eftersom en äng i regel är ganska näringsfattig och väldränerad tror jag dock inte att trädgårds- eller pingborrar kommer trivas särskilt bra där på sikt. I utgångspunkt hade jag ändå tagit bort larverna jag hittat, för att vara på den säkra sidan. Lämnar du dem ute på gräsmattan kommer de utgöra ett välkommet näringstillskott för till exempel skator eller koltrastar.
– Andreas Nord
Dessa korvar tillsammans med en stor mängd hål fyller gräsmattan här hemma. Det vore så roligt att få veta vad det är som jag kryssar mellan. Min hund är inte särskilt intresserad, konstigt nog!
Det är med största sannolikhet spillning från en grävling. Det är typiskt med de små hålen, som grävlingar kan gräva ut i jakt på mat (de tycker till exempel mycket om daggmaskar). Spillningen visar också att djuret ätit en massa olika saker. Jag ser bland annat rester av tordyvlar, och vad jag tolkar som fruktskal. Det är ganska typiskt för en grävling att äta fallfrukt, vilket gör spillningen ljus. Bland fallfrukt är det vanligt att hitta tordyvlar, som lockas dit av den jäsande frukten. Grävlingsspillning luktar ganska tydligt av mysk, men aldrig direkt fränt eller illaluktande. Det är ett bra sätt att skilja spillning från grävling från till exempel rävspillning, vilket inte alltid är så lätt eftersom rävar också äter lite vadsomhelst.
– Andreas Nord
Mina söner får bett i sina sängar! Och dessa små svarta hoppade saker är identifierade. Vad är det? Loppor, löss?
Det är loppor, och den blanksvarta färgen, kanske blygsamma storleken, och allmänt utseende gör att jag tror att det handlar om fågelloppor, Ceratophyllus gallinae. Som namnet antyder lever fågelloppor bara i fågelbon, men det är väldigt vanligt att de följer med oss hem. Det vet alla vi som jobbar professionellt med fågelholkar. Möjliga vägar in är till exempel om dina söner klättrat i träd, rotat i trädhålor, eller på annat sätt varit nära en plats där det finns gamla fågelbon. Det är nästan omöjligt att inte få med sig åtminstone en fågelloppa då. Lopporna lever i boet i väntan på att det kommer en fågel att suga blod ifrån.
Typiskt är att betten sitter på rad, blir röda och svullna, och kliar något oerhört. Det positiva är att fågelloppor inte kan överleva på människoblod, så problemet löser sig själv efter ett tag. På kort sikt är det säkraste att antigen koktvätta sängkläderna, eller frysa dem i -20 grader i minst en vecka. Det brukar lösa problemet. På sikt går det att bygga upp en immunitet mot fågelloppor. Jag själv har arbetat med fågelholkar i 20 år och blir alltid loppbiten på våren. Det besvärar mig inte nämnvärt längre. Andra familjemedlemmar upplever saken annorlunda!
Det är nog våra katter som fört in dem. Så dammsuga noga och och tvätta sängkläderna är det som gäller? Och behandla katterna givetvis.
Så är det alldeles säkert. Tvätta sängkläder och dammsuga låter som en bra första strategi. Det är ganska torrt inomhus såhär års, och det klarar insekter som vanligtvis lever utomhus inte av sådär bra. Så lopporna brukar dö inom någon vecka. Det viktigaste är just att det under inga som helst omständigheter kommer kunna föröka sig inne hos er, med mindre än att ni har sällskapsfåglar.
– Andreas Nord
Vi har mängder av svärmande insekter som vi tror är gräsflugor, runt vårt hus och över gräsmattan. De dök upp så fort det kalla vädret försvann och svärmar framförallt när det är sol. Nu har vi börjat fundera på om det kan vara något annat. Vet ni? Och har ni tips på hur vi bli av med dem eftersom det börjar bli för många och det tycker vi är störande.
Det är alldeles klart fjädermyggor. Hanarna har tjusiga fjäderformade antenner, medan honorna har raka antenner och bäst känns igen på sin kutryggighet. I Sverige har omkring 620 arter påträffats varav drygt 560 räknas som bofasta. De vuxna djuren saknar mundelar och är därför inte till besvär för människor (annat än att svärmarna kan bli nog så täta). Det enda ni egentligen kan göra är att installera ett myggfönster. Fjädermyggor är vanliga, och viktiga, men svärmningarna är korta och i den mån de upplevs problematiska så försvinner dessa problem på ett par veckor. Största delen av livet spenderar fjädermyggan som larv och puppa i åar, sjöar och dammar.
– Andreas Nord
Tack för svaret. Vi har haft svärmningar som kommer och går sedan februari kanske och bara vid några varmare grader och framförallt vid solsken. Hur länge brukar svärmningen av fjädermyggor vara? De verkar bara bli större och större. Vi bor inte direkt vid vatten heller, 300 meter från en damm.
Från och till med olika arter en bit in i maj, skulle jag säga. Trehundra meter är ingenting i fjädermyggornas värld!
– Andreas Nord
Jag har läst era tidigare inlägg om skinnbaggen Rhyparochromus vulgaris. Det verkar vara vanligt att den hittas inomhus, så det känns skönt att att den är ofarligt. Men vi hittar den väldigt ofta i vårt nybyggda hus sedan två år tillbaka. Vad kan vi göra för att den inte ska komma in i huset?
Det enda du egentligen kan göra är att tänka på hur du tar in ved om det är aktuellt, samt täta uppenbara springor och annat. Om ni inte har braskamin inne, och djuren alltså letar sig in genom ventilationsspringor eller liknande, är det nog svårt att undvika saken.
Lycka till!
– Andreas Nord
Jag undrar om det här är en vedstekel? Den är 2 centimeter lång. Jag har hittat några stycken inomhus. Det verkar som att de har kläckt ut från en gren med små hål i, där jag gissar att de varit larver. Hur länge lever de vanligtvis?
Du har nästan rätt. Det är ingen vedstekel, utan istället en halsstekel (stekelfamiljen Xiphydriidae) som är en systergrupp till vedsteklarna (Siricidae). Det lättaste sättet att skilja grupperna åt är att titta på halsen, som är kort hos vedsteklarmen lång hos halssteklar. Med det sagt råder det en viss förvirring bland de svenska namnen, eftersom det som nu kallas vedsteklar tidigare kallades för hornsteklar, medan det som tidigare kallas vedsteklar numera heter halssteklar. Det är alltså fullt möjligt att du har rätt i ditt antagande, om du har använt lite äldre litteratur.
Hur som haver är djuret som du har kläckt fram från grenarna en kamelstekel, Xiphydria camelus. Det är vår vanligaste halsstekel, och larven utvecklas i medeltunn till medelgrov lövträdsved. Flera olika trädslag kan användas som substrat. På den här länken kan du se en utbredningskarta över svenska fynd.
– Andreas Nord
Vi har i många år haft fladdermöss som bor i väggen på vår stuga. Idag hängde den av någon anledning utanför på husväggen, varpå min pappa lyckades fånga den på bild. Jag skulle vilja veta vilken art det är. Den finns vid en sjö i södra Härjedalen, ute i tallskogen.
Fladdermusen på bilden är en nordfladdermus (Eptesicus nilsonii, namngiven efter Lundaprofessorn Sven Nilsson). Öronform, den gyllen pälsen, samt att fyndet är från Härjedalen avgör saken.
– Anders Hedenström, gästexpert
Kommentarer