Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Nu går Fråga en Biolog på jullov. Under lovet kommer vi inte att vara riktigt lika aktiva på bloggen. Vi är tillbaka igen efter trettonhelgen. Under tiden går det precis lika bra som vanligt att posta frågor på bloggen, via e-post eller på Facebook och Bluesky.
Tack för i år, och väl mött 2026!
Vi önskar er alla en god och fridfull jul,
– Expertpanelen
Jag har hittat en stor geting. Den är väldigt randig på bakkroppen. Vi hade en bålgeting i vår ventil förra våren men den var mycket gulare på bakkroppen, tyckte jag. Vad kan detta vara?
Det är en bålgeting! Förutom storleken, så avslöjas den av sitt röda ansikte. Alla andra svenska getingar är svarta (och gula) i ansiktet, så hittar man en geting med rödanlupet ansikte behöver man aldrig tveka på vad det är.
– Andreas Nord
Tack för ett snabbt svar!
I vår inhägnade villaträdgård i en förort till Stockholm har vi sedan hösten hittat den här spillningen. Vi har rådjur i trädgården men tycker inte att det ser ut som en typisk rådjursspillning. Vad vi vet finns det inga lösspringande hundar här heller. Vi har inte sett några andra djur i trädgården förutom katter, men vi tror inte att det ät kattspillning heller.
Storleken, formen och segmenteringen gör att detta bör vara spillning från ett vildsvin.
– Andreas Nord
Jag hittade detta djur i en plastlåda som stod uppe på ett högt skåp i vår tvättstuga. Enligt internet är det en kackerlacka. Tyvärr är bilden dålig, men går det att avgöra om vi bör kontakta en skadedjursbekämpare? Vi bor granne med skogen. Min man reser över hela världen i sitt jobb. Vi bor i ett nybyggt hus och har det i övrigt rent omkring oss.
Det är en skogskackerlacka (Ectobius lapponicus) – en av väldigt få inhemska kackerlackor. Den är vanlig utomhus i precis hela Sverige, och det är också den kackerlacka som allra oftast hittas inomhus. När det sker är det emellertid alltid en olycklig slump. Kackerlackan har helt enkelt råkat gå fel. Den kan aldrig göra någon skada och uppträder aldrig som skadedjur. Faktum är att de brukar dö ganska snabbt när de haft den stora oturen att hamna inomhus, eftersom inomhusklimatet är alltför torrt och varmt för att kackerlackan ska klara sig.
Inomhus är en av de vanligaste skadedjurskackerlackorna tysk kackerlacka, Blattella germanica. Den är också liten och brun. En bra tumregel är dock att tyska kackerlackan har ett två svarta och ett ljust längsband på halsskölden – denna är alltså tecknad svart-ljust-svart. Skogskackerlacka har ljusa kanter på halsskölden, men en utbredd och diffust brunsvart fläck mitt på.
– Andreas Nord
När jag var ute på promenad i november såg jag en märklig jordhög längs vår grusväg. Vid en närmare titt såg jag att det var en enorm mängd av… Just det, vad är det för något? Jag trodde först att det var ett bo med nykläckta mördarsniglar som vi har många av, men tyckte inte att de rörde sig på det sättet.
Larverna kommer från någon av våra hårmyggor – en slags mygga som inte kan stickas och som man oftast ser tidigt på året när de svärmar i väldiga mängder. Typiskt är att de ”hänger” slött i luften med benen pekandes rakt ned. Om dessa har vi skrivit många gånger förut.
Äggen (ofta 100 eller fler) läggs i en samlad klump i en liten grop i jorden. Honan kan med sina kraftiga framben lätt gräva sig ned för ändamålet. Hårmyggor föredrar att lägga sina ägg i humusrik jord eller på platser där det finns färsk gödsel eller stora mängder av annat organiskt material. Efter parning och äggläggning dör hårmyggorna. Äggen kläcks under sommaren. Larverna levar av det döda organiska avfallet i marken. Ibland kan de dock angripa levande växter eller rötter och kan då, särskilt när det gäller unga plantor, orsaka skada. I vissa fall har hårmyggorna dock fått oförtjänt dåligt rykte – studier visar till exempel att larverna kan äta rötknölar från potatis, men bara om potatisen redan har skadats av någon annan anledning. Larverna är i sin tur en viktig födokälla för många olika slags djur, och uppskattas också storligen av tamhöns. Det är vanligast att se dessa larvansamlingar under sensommaren och hösten.
Sniglar lägger genomskinliga eller vitaktiga ägg i jorden, men de nyckläckta ungarna samlas aldrig i stora grupper som på din bild. Dessutom ser nykläckta sniglar nästan på pricken ut som vuxna sniglar i miniatyr.
– Andreas Nord
I somras hittade jag den här slemmiga saken i vattnet i en sjö i norra Jämtland. Vad kan det vara för något? Jag har bildsökt och läst lite om ägg från en nattslända, kan det stämma? Det rörde sig inne i slemklumpen, nästan som små maskar. Den hade också en slags ring som hängde fast på sidan.
Du har mycket riktigt sett en äggsamling från någon slags nattslända. Vi har mer än 200 olika arter i Sverige, så jag kan inte säga vilken nattslända det rör sig om.
Nattsländor är oftast ganska små och brungrå, och finns alltid nära vatten, särskilt strömmande vattendrag. Flera olika arter har larver som bygger små hus av stenar, lövrester, rotfragment, pinnar och liknande. Olika arter använder olika byggklossar. Detta beteende har ibland utnyttjats för att göra smycken – där larven fått bygga med färgglada stenar eller ädelmetaller och vid avslutet värv fått plikta med livet. Det är såklart helt oetiskt.
– Andreas Nord
Vi har helt extrema problem med höghusflugor, miljontals flugor svärmar in i lägenheterna högst upp i vår bostadsrättsförening. Vi hittar inte var äggen finns och har därför svårt att få bort problemet. Varken Anticimex eller vårt försäkringsbolag verkar ha någon lösning och därför slänger vi ut långskott och tänkte testa att fråga om detta är något ni har stött och har en lösning på. Tacksam för svar.
Jag har ingen erfarenhet av just höghusflugan, men däremot av vindsflugan, som uppträder så liknande sätt. Det enda som verkar effektivt är idogt användande av dammsugare, när man väl tätat ev. springor de kan ta sig in genom.
– Olle Anderbrant
Som ett första steg är det viktigt att ta reda på just vilken fluga det rör sig om, eftersom många olika slags flugor kan massförekomma inomhus. De har alla olika utvecklingsbiologi och olika beteenden under sina livscykler.
Så kallade ’höghusflugor’, som egentligen heter husfritfluga på svenska, är en några millimeter lång och längsrandig fluga i familjen fritflugor (Chloropidae). På vetenskap heter den Thaumatomyia notata. Husfritflugans larver lever i gräsmattor där de jagar rotbladlöss – en slags bladlöss som lever på växters rötter. På hösten söker de sig gärna inomhus för att övervintra, nästan uteslutande till de allra högsta delarna av ett hus eller byggnad. Flugan är inte farlig, men den kan svärma i väldiga (miljontals!) mängder, och blir därför besvärande. Ofta återkommer flugan till samma byggnad år efter år. Här har ni, som Olle påpekar, väldigt få möjligheter att komma tillrätta med problemet annat än att täta ordentligt, men eftersom husfritflugan är så liten kommer detta bli svårt. ”Roten” till ert problem är grönområdena i bostadsrättsföreningens närhet.
En fluga som har en liknande livscykel, och en förkärlek för högt belägna utrymmen, är så kallade vindsflugor. De heter egentligen ’daggmaskflugor’ på svenska och förs till flugsläktet Pollenia. De är nära släkt med spyflugor. Vindsflugorna larver lever som parasiter i olika slags daggmaskar, och liksom husfritflugorna söker de sig gärna inomhus i stora mängder för att övervintra. Vindsflugor är dock jättestora jämfört med husfritflugor – minst dubbelt så långa och breda i kroppen – och ser ut som ”vilken fluga som helst”. Här är problemet detsamma – roten finns utanför era lägenheter, och ni kan inte göra annat än att täta och dammsuga.
Till sist finns det en del småflugor som faktiskt kan utvecklas inomhus, i dött organiskt material. Hit hör bland annat vissa puckelflugor (flugfamiljen Phoridae) som har asätande larver. Puckelflugan Megaselia scalaris – en 2 millimeter lång och ljust brungul historia – lever till exempel i getingbon och har hittats i väldiga mängder på vindar (där getingbon funnits). På din beskrivning, tror jag knappast att det rör sig om puckelflugor.
Mycket i beskrivningen talar för att det verkligen rör sig om husfritflugor. Jag har all förståelse för den stora olägenhet detta orsakar, men tyvärr är ert handlingsutrymme begränsat.
– Andreas Nord
Jag hittade denna mask på toalettgolvet en kväll i höstas. Jag skulle vilja ha svar på vad den heter och vilka åtgärder som ska vidtagas. Kan den ha kommit ur min kropp?
Det är ingen anledning till oro! Den här masken har inte kommit ur din kropp. Det är lätt att dra den slutsatsen eftersom masken har både ringar och en tydlig gördel på kroppen. Det är bara ringmaskar – alltså daggmaskar och närstående – som har detta, och ringmaskar är aldrig invärtesparasiter hos människor.
Det går inte att avgöra vilken slags ringmask det rör sig om utan att en expert får studera djuret i mikroskop. Det skulle dock kunna röra sig om en så kallad badrumsmask. De är spridda över hela världen och lever i våra avlopp. Ibland letar de sig ut i badrummet. Om detta har vi skrivit tidigare.
– Andreas Nord
I höstas hittade jag flera sådana här insekter på mina fönster hemma. Jag har dubbelglasfönster och insekterna sitter mellan de två glasen, förmodligen har de kommit in genom någon springa. Vad är detta för insekt? Är de farliga eller skadedjur? Hur blir jag av med dem? Och finns risken att de trivs inomhus eller kommer de försöka ta sig in genom något annat kryphål? Jag vågar inte öppna fönstren nu!
Det är en strit, och närmare bestämt någon av de så kallade ’palettstritarna ’, som på vetenskap förs till gruppen dvärgstritar och underfamiljen Idiocerinae. Dvärgstritar är ett något missvisande namn eftersom palettstritar är väldigt stora i stritmått mätt. Palettstrit är dock utmärkt målande, eftersom arterna i den här gruppen ofta är vackert tecknade i bjärta färger och inte sällan har tjusig metallglans, precis som ditt djur. Hos vissa arter har hanarna också en liten utvidgning längst ut på antennen, som påminner om en palett konstnärer använder.
Det finns inte fler än ungefär 20 olika palettstritar i Sverige. Din bild är dock inte tillräckligt bra för att komma närmare än till själva gruppen. Faktum är att flera av arterna är svåra att skilja åt och normalt behövs studier i mikroskop för att avgöra precis vilken palettstrit det rör sig om. Alla lever på vedartade träd och buskar, till exempel asp, sälg, och björk, där de suger i sig växtsaft. De är aldrig skadedjur.
Palettstritar är skickliga flygare, så att du hittar en inuti ditt fönster är fullständigt naturligt och inget att oroa sig över. Olägenheten är garanterat större för striten, som inte kan överleva i en sådan miljö. Släpp ut den igen, och låt den fortsätta sitt värv. Du kan lugnt öppna och stänga dina fönster som du behagar!
– Andreas Nord
Jag jobbar på förskola och har studerat den här lilla vårtbitaren tillsammans med barnen.
Kan det vara en ek- eller hedvårtbitare på grund av benens färg? Hur långt kan den hoppa, undrar barnen.
Det är en vårtbitare, men ingen av dem du föreslår. Det är istället en lövvårtbitare, Leptophyes punctatissima. Den krumma, ostbågeliknande, kroppen och de svarta prickarna avslöjar den. Ni har hittat hane. Honan har ett ganska långt utskott format som en skära i bakänden. Det är hennes äggläggningsrör.
Tidigare var lövvårtbitaren ganska sällsynt, med lokala förekomster i sydvästra Sverige. De senaste ca 15 åren har den dock ökat kraftigt och numera är den vanlig i synnerhet i kustbandet ungefär från Strömstad till Stockholm. I somras hittade vi den till och med i stora mängder på Gotska sandön mitt i Östersjön. Dit har den alldeles precis kommit.
Hur långt kan den hoppa då? Jo, med lätthet 20 till 30 centimeter, ibland längre. Högt räknat är en lövvårtbitarhane knappt 2 centimeter lång. Det betyder att han hoppar minst 10 till 15 gånger sin egen kroppslängd. Om man jämför, betyder det att en människa gör ett jämfotahopp på 20 till 25 meter!
– Andreas Nord
Kommentarer