Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Koltrasten lade ägg i cykelkorgen!

Koltrasten, Turdus merula, bygger gärna sitt bo alldeles i människans närhet, i det här fallet i vår frågeställares cykelkorg. Den här egenheten gör koltrasten är ganska hårt ansatt, särskilt i stadsmiljöer där det är gott om rovjdur som skator, kråkor och lösa katter. Det är därför vanligt att koltrastarna misslyckas i sitt häckningsförsök. Lyckligtvis har de en lång häckningssäsong som sträcker sig över nästan hela den varma delen av året. De kan därför med lätthet börja om på en ny, säkrare, plats. Bilden är tagen av J.J. Harrison.

En koltrast lade ägg i min cykelkorg! Först ett och sedan två och sedan tre. Mamman lämnade boet emellanåt och äggen var kvar utan någon som tittade till dem. Jag tror därför inte att det finns någon pappa. En dag var det bara 2 ägg kvar. Jag tittade runt för att se om det tredje hade ramlat ut på något sätt. Igår när mamman lämnat boet såg jag att det ena ägget kläckts. Men idag var boet helt tomt igen.
Flyttar mamman sina ungar eller är det någon som tagit ungen/ungarna/ägget? Jag blev så ledsen när jag såg att det var tomt!

Koltrastar, liksom nästan alla andra fåglar, kan bara lägga ett ägg om dagen. Det betyder att det tar en hel vecka att lägga en äggkull på 7 ägg. Under den här tiden sköter honan mest sig själv. Hos vissa fåglar sover honan i boet under natten, lägger ett ägg på morgonen och är sedan borta under dagen. Hos andra fågelarter kommer honan bara för att lägga sitt ägg. Det här har bland annat att göra med om fågeln bygger bo i skyddade håligheter, eller har öppna bon som koltrastar. Under äggläggningsperioden är hanen nästan försvunnen. Han finns i området, men närmar sig sällan boet förrän äggen har kläckts och matningen tar vid.

Om det försvunnit ett ägg under ruvningen, och sedan försvunnit en unge och boet lämnats tomt, tyder det mesta på att något rovdjur har varit i farten. Såväl skator och kråkor är skickliga på att hitta ägg och ungar, och tamkatter har heller inga problem att ta sig an ett fågelbo i en cykelkorg.

Koltrastar är, liksom andra fåglar med öppna bon, mycket utsatta för allehanda rovdjur. Som väl är, kan de producera många kullar under våren och sommaren. Med största sannolikhet är det vad ”dina” koltrastar kommer göra, den här gången förhoppningsvis i mer dolda gemak.

– Andreas Nord

juni 13, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är det en varg som varit här?

Den grova strukturen på spillningen, liksom det övervägande inslaget av hår, gör att vi håller med i vår frågeställares bedömning att det kan vara en varg som varit på besök. Som alltid med spillningar, är det bästa dock att fotografera med ett referensföremål i bild. Då blir det lättare att avgöra storleken. Bilden är tagen av Caroline F.

Kan detta vara från varg? Om inte, vad kan det annars vara? Finns räv i området men avföringen från den brukar se annorlunda ut. Att spillningen ser litet utspridd ut beror på att min hund krafsade i den.

Jag håller med om att detta ser ut som avföring efter en varg. Samtidigt hade det varit bra med en ordentlig storleksjämförelse. Vargspillning är mycket större än rävspillning, i storlek som från en hund i motsvarande storlek. Jag har lite svårt att avgöra från bilden. Det går ju också att tänka sig att det rör sig om en räv som har ätit av ett trafikdödat vildsvin, men jag får som sagt ingen känsla för räv när jag ser bilden.

– Andreas Nord

juni 12, 2025

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sveriges nyaste bärfis på besök i hemmet

Nebulosabärfis, Rhaphigaster nebulosa, är en stor bärfis från Kontinentaleuropa som på mycket kort tid etablerat sig i Danmark och Sydsverige. Numera är den en av våra allra vanligaste bärfisar i stadsmiljöer, tillika en av landets allra största bärfisar. Något skadedjur, är den emellertid inte.

Denna insekt fångades inne i bostaden. Vad kan det vara? Någon skadeinsekt?

Den här vackra insekter är bärfisen Rhaphigaster nebulosa, som ännu saknar svenskt namn (’nebulosabärfis’ är på förslag). Det är en ganska ny bekantskap som hittades för första gången i landet så sent som 2023. På mycket kort tid har den blivit en vanlig bärfis i stadsmiljö i sydligaste Sverige.

Det här är inget skadedjur, utan insekten lever på allehanda träd och buskar, bland annat på björk och buddleja. Däremot tycker den om att övervintra inomhus, och det är säkert därför ni har hittat djuret hemma hos er.

– Andreas Nord

juni 11, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Trädgårdsmästare undrar om biodiversitet

Blommande marker är till glädje för både människa och djur. Om en äng eller annan blomresurs anläggs på rätt sätt kan det vara ett nog så viktigt verktyg för att gynna den biologiska mångfalden. För att minska risken för att lokala växtpopulationer utarmas genom utkorsning med artfränder från annat håll, bör man dock i möjligaste mån försöka använda lokalt plockade eller producerade fröer när nya blomsterbäddar ska anläggas. Vår expert reder ut varför det är så.

Jag jobbar som trädgårdsmästare och har därför stor möjlighet att påverka hur människor utformar sina trädgårdar, men känner att jag till viss del saknar kunskap för att kunna göra val som bidrar till en rikare biologisk mångfald. Jag ägnar dock en stor del av min fritid till att läsa på om hur en kan göra mer hållbara växtval och har då snöat in lite på det här med inhemska växter som verkar kunna vara ett sätt att knyta våra trädgårdar mer till de ekosystem som vi har runtomkring oss. I flera andra länder så finns initiativ för att använda sig mer av inhemska växter för att öka den biologiska mångfalden. Detta är något jag skulle vilja få in mer i Sverige, men några aspekter gör mig lite fundersam. Begreppet ”inhemsk” är ju baserat på de nationella gränserna vilket växterna, insekterna mfl bryr sig mycket lite om. Hur påverkar egentligen det ännu mer lokala förhållandena när det kommer till biologisk mångfald? Mina frågor lyder såhär:

1) Kan lokala variationer störas ut om vi skulle börja plantera inhemska arter som har en centraliserad frökälla?  I vilka sammanhang blir detta ett problem och överskuggar dessa fördelarna med att plantera inhemskt vs exoter? 

2) Om en art har sin naturliga utbredning på Öland så räknas den som inhemsk men kan vi verkligen tillskriva den värdet som inhemsk om vi planterar den i Göteborg? Skulle effekten på biologisk mångfald vara i samma paritet som om vi hade planterat något som faktiskt växer i Göteborgsområdet? 

Tack för kloka funderingar! För att svara på dina frågor:

1. Ja, det kan vara ett problem, framför allt om de planterade växterna med ”icke-lokal” proveniens börjar korsa sig med lokala populationer av artfränder så att dessa blir ”genetiskt förorenade”. Av detta följer att risken är störst när:

a. Odlingarna ligger i direkt anslutning till naturliga miljöer där samma arter finns;

b. Det handlar om arter som är lokalt (eller nationellt) ovanliga och som odlas i så stor omfattning att den odlade populationen kan komma att utgöra en stor del av den totala (odlade + spontana) populationen i trakten, samt

c. Det handlar om arter vars frön och/eller pollen lätt sprids över större avstånd med till exempel vinden eller fåglar eller bin som flyger relativt långt. Tydliga tecken på sådan genetisk förorening kan man exempelvis se hos gullviva och backsippa som i många delar av Sverige är sällsynta i naturen men mycket vanliga som odlade i trädgårdar.

2. Nja, som du själv antyder är uppdelningen i ”inhemsk” och ”främmande” egentligen en helt artificiell uppdelning av en kontinuerlig skala. Ju längre bort ifrån desto mer främmande. Av detta följer dock att det generellt är bättre att i Göteborg odla växter från Öland än växter från Turkiet eller Amerika. Det bästa vore såklart att bara odla växter som hämtats i Göteborgs kommun eller möjligtvis någon kranskommun.

– Torbjörn Tyler

juni 10, 2025

Inlägget postades i

Ekologi Genetik

Kommentarer

1 Kommentar Lämna en kommentar

Vem är krabaten i köket?

Björkfröskinnbagge, Kleidocerys resedae, är en av våra allra vanligaste skinnbaggar. Den finns i stora mängder och tycker, som namnet antyder, särskilt om att äta björkfrön. Det är vanligt att hitta björkfröskinnbagge inomhus, men det finns aldrig någon anledning till oro eftersom den aldrig är ett skadedjur. Bilden är tagen av Johaan Petrini.

Jag hittade den här krabaten i köket. Den var cirka 5 millimeter lång och brunaktig i färgen. Skulle det kunna vara en kackerlacka, och i så fall vilken sort? Tydliga, stora vingar som täcker hela ryggen och 3 par ben. Kanske en nymf?

Det här är ett helt annat djur – en så kallad fröskinnbagge, som är ganska nära släkt med bland annat bärfisar. Ett bra sätt att skilja den från kackerlackor är att titta på bilden du tagit på buksidan. Där ser du att ditt djur har en lång sugsnabel, vilket är typiskt för skinnbaggar. Alla kackerlackor har alltid och utan undantag bitande mundelar, käkar alltså .

Djuret du hittat är en av Sveriges vanligaste skinnbaggar. Den heter björkfröskinnbagge på svenska och Kleidocerys resedae på vetenskap. Som namnet antyder lever den på björk, där larver och vuxna djur suger näring ur fröna. Den är busvanlig överallt, flyger bra, och hittas därför med viss regelbundenhet inomhus där de hamnar av misstag. Den uppträder aldrig som skadedjur.

– Andreas Nord

Tack för ett väldigt informativt och bra svar!

juni 9, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad hände med koltrastungarna?

Koltrasten, Turdus merula, häckar gärna alldeles i vår närhet. Precis som många andra slags fåglar med öppna bon, utvecklas ungarna fort och lämnar snart boet. Studier i Storbritannien visar att ungarna kan flyga ut efter så lite som 10 dagar! Att vår frågeställares bo nu när tomt behöver därför inte betyda att ett rovdjur varit framme. Bilden är tagen av Mimmie.

Jag upptäckte ett koltrastbo med ungar i för några dagar sedan utanför mitt hus. Det var tomt och såg helt orört ut när jag kollade några dagar senare, och i eftermiddags var det övertäckt med grässtrån. Ungarna såg inte gamla ut, så det kan näppeligen ha gått runt två veckor sedan äggen kläcktes. Troligen tagna? Vad innebär det vanligtvis när ett bo täcks över sådär?

Det är svårt att svara på när det gäller koltrastar! Om äggen kläcktes för omkring två veckor sedan, kan det faktiskt hända att ungarna lämnat boet på egen hand. Studier i England visar till exempel att medeltiden från kläckning till utflygning hos koltrastar är 13,6 dagar, med variation från 10 till 19 dagar. Givetvis kan det också varit någon som har tagit ungarna – en vanlig sak i koltrastarnas värld. Här är bland annat skator och kråkor skickliga bopredatorer.

Att boet nu är övertäckt med gräs, tyder på att det är ett nytt häckningsförsök på gång där, men att föräldrarna vill förbättra sitt hus först. Koltrastar återanvänder inte sällan ett bo de har haft lyckad häckning i, men det är rimligt att tänka sig att de är mindre benägna att göra detta om kullen blev tagen av ett rovdjur.

– Andreas Nord

juni 5, 2025

Inlägget postades i

Djur Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Halvt rådjurskid – vad kan ha hänt?

J. G. Keulemans (1842-1912) var en nederländsk konstnär som under största delen av sitt liv bodde och verkade i Storbritannien. Han gjorde sig särskilt ett namn som en synnerligen skicklig fågelmålare. I Keulemans omfattande produktion ryms dock även många andra djur, såsom den här vackra rödräven.

Jag rensade bland vinbärsbuskarna och ett litet ”dike” mot gräsmattan. Där ser jag en liten klöv sticka upp. När jag drar i den kommer ett litet rådjurskid kommer upp, dock bara från midjan och ned. En färsk kropp, dock bara halv, och utan huvud. Väl gömt kadaver, utan synliga skador på bakkroppen. Vilket rovdjur gör detta? Jag kunde inte se några spår från själva nedgrävningen.

På beskrivningen låter det som att det är Mickel Räv som varit i farten. Rävar är duktiga på att ta nyfödda rådjurskid, och det är också typiskt räv att gräva ned maten för senare användning.

– Andreas Nord

Så intressant, ny kunskap för mig!

juni 4, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Försöker fåglar fortsatt att ta hand om ungar som dör?

Staren, Sturnus vulgaris, är en karaktärsfågel för jordbrukslandskapet. Från högsommaren och en bit in på hösten, innan de drar söderut, bildas ibland mycket stora starflockar som bjuder på ett imponerande luftskådespel när de är på väg till sina nattkvarter. Häckar gör stararna i fågelholkar eller naturliga trädhål. Om honan skräms bort från holken kan det hända att ungarna blir kraftigt nedkylda. De kan nästan se döda ut vid en hastig anblick. Under sådana omständigheter händer det faktiskt att honan själv luras att tro att ungarna har dött, varpå hon lämnar boet för gott. Vanligast är dock att honan helt sonika värmer upp sin avkomma igen, så att de blir så pigga och hungriga som vi är vana att se fågelungar.

En stare ligger och ruvar på döda ungar i ett uthus på mitt torp. Är det vanligt att dom gör så?

Det är ingenting jag har hört om tidigare, eller sett under de cirka 20 år jag har arbetat med fåglar i fågelholkar. I vanliga fall brukar fågelföräldrar snabbt överge en holk om ungarna har förolyckats, eller om de har blivit så kraftigt nedkylda att de inte längre tigger när föräldrarna kommer tillbaka med mat.

Det kunde kanske tänkas att honan försöker värma upp ungar som blivit kraftigt nedkylda, och därför ser nästan döda ut. Om så är fallet – och hon inte lyckas – är min bedömning att hon snart kommer att lämna holken. Ett annat alternativ är att kullen fortfarande är under utkläckning, men att någon eller några ungar dött tämligen omedelbart. Det är ovanligt, men kan hända. Om det stämmer, kommer honan försöka ruva ut de sista äggen innan hon bedömer att loppet är kört.

– Andreas Nord

Tack för svar. Boet var tomt när jag kom dit nästa gång, så förmodligen levde ungarna.

juni 4, 2025

Inlägget postades i

Djur Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om koltrastens bobygge

Koltrasten, Turdus merula, bygger öppna bon, gärna alldeles i människans närhet. Det är inte ovanligt att de väljer att använda ett bra bo flera gånger under en häckningssäsong. Mellan varven kan det hända att honan väljer att förbättra eller reparera boet, om sådana behov föreligger. Bilden är tagen av Mimmie.

Hos oss bygger koltrasten bon på flera ställen, från inne i kallförrådet och ovanpå växelriktaren, till uteförrådet under tak. Visst är det kul att ha koltrasten hos oss, men i ett fall hindrar den mig från att använda min byggställning där hon byggt sitt bo på och jag vill inte störa henne när hon ruvar på sina ägg. I fallet där hon byggde boet i vårat kallförråd monterade jag en kamera och följde hela processen från ägg till sista unge flög iväg.

Jag har några frågor: När börjar hon att bygga sitt bo och vet hon då att det snart är dax att lägga ägg? Lägger hon sina ägg innan boet är helt färdigt, kan hon ha bråttom att lägga ägg? Kompletterar hon boet efter att hon lagt sina ägg?

Koltrastar tar mellan någonstans 6 till 10 dagar på sig att bygga sitt bo, och efter det brukar äggläggningen komma igång ganska på en gång. Honan kan bara lägga ett ägg om dagen, och hos koltrastar är kullstorleken vanligtvis 3-6 ägg. Det tar alltså bara en knapp vecka från att äggläggningen börjar, tills honan börjar ruva (vanligtvis samma dag som hon lägger sista ägget – annars kläcks ungarna vid olika tidpunkt). Hon har inte särskilt bråttom – koltrastar kanske än mindre än andra fåglar eftersom de kan föda upp flera kullar mellan våren och sensommaren.

När boet väl är färdigt och äggläggningen börjar, bygger honan inte längre på det om ingenting går sönder. Koltrastar kan dock återanvända samma bo igen, och mellan häckningsomgångarna kan det hända att honan väljer att göra smärre förbättringar eller renoveringar.

– Andreas Nord

juni 2, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad vill de röda larverna mig egentligen?

Det är larven av någon blåsbagge som vår frågeställare hittar därhemma. Blåsbaggar (skalbaggsfamiljen Malachiidae) är en liten skalbaggsgrupp i Sverige, med knappt 20 olika arter. Blåsbaggar utmärks inte minst av sin egenhet att stjälpa ut bjärt färgade hudblåsor längs kroppssidorna och i nacken när de känner sig hotade. Det förklarar varför de kallas för blåsbaggar. Vi kan inte avgöra just vilken blåsbagge det här rör sig om, men inomhus är den vackra arten Anthocomus fasciatus vanligast. Bilden är tagen av Drilon.

Jag hittade en sådan här larv på golvet i september i fjol som jag avlägsnade. Jag hittade en till i november, samt en för tredje gången häromveckan. Larven var 2 till 3 millimeter lång. Kroppen hade en rödorange färg medan huvudpartiet var svart. Vad rör det sig om för larv? Kan det vara någon typ av skadedjur?

Det här är en larv av någon blåsbagge, en grupp skalbaggar med ett drygt 10-tal olika arter i Sverige. Inomhus brukar Anthocomus fasciatus vara den vanligaste, åtminstone i lite äldre hus. Den fullvuxna skalbaggen är vackert svart med blyaktig glans och två skarpt orange tvärband på täckvingarna.

Blåsbaggar är nyttodjur – inte minst larverna som glupskt förser sig av andra skalbaggslarver. Inomhus jagar de bland annat trägnagarnas larver, och minskar på så sätt skadan dessa kan göra på byggnadsvirke.

– Andreas Nord

maj 30, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Äldre inlägg