Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Är det sprängört i vår koloniträdgård?

Kirskål, Aegopodium podagraria, är ett vanligt ogräs i trädgårdar och på allehanda näringsrik mark. Av vissa anses de späda bladen som kan plockas tidigt på våren vara en riktig delikatess.

Denna växt växer i vår trädgård i Almåsa fritidsby i Malmö. Tomten ligger nära ett vattendrag. Är det sprängört?

Det är kirskål, Aegopodium podagraria, som är ett av våra vanligaste ”ogräs” på allehanda skuggiga platser som trädgårdar, skogsbryn, och liknande. De färska bladen anses av vissa vara en stor delikatess och de säljs på vissa håll (bland annat i Stockholm) för dyra pengar.

Sprängört växer alltid vid vatten och bladen ser annorlunda ut. Även om sprängört är mycket giftig krävs det att man faktiskt äter upp den för att bli skadad. Det bästa man kan göra om man springer på sprängört, är att bara låta den vara.

– Andreas Nord

Kan vi vara helt säkra på att det inte är sprängört? Vår stuga ligger nära ett vattendrag och vi har haft grodor på tomten. Jag är orolig då vi har barn som leker i trädgården.  Jag är enormt tacksam för er hjälp.

Ja, du kan vara helt säker. Det är kirskål. Även om det hade varit sprängört, är den som växt inte farlig för barnen bara för att den finns. De ska såklart bli lärda av vuxna att inte leka med eller smaka på den, men att den bara står där gör ingenting.

– Andreas Nord

Tusen tack för ert svar. Jag önskar er en fortsatt skön sommar!

augusti 7, 2026

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Stefan Andersson

I vår serie med presentationer av Expertpanelens medlemmar har turen nu kommit till Stefan Andersson. Såhär berättar Stefan om sin forskning:

Jag bedriver experimentell forskning om växters diversitet, evolution och pollinationsbiologi. Jag är speciellt intresserad av blommors genetiska variation och evolutionsmöjligheter. Jag undervisar också på botanik-, floristik- och ekologikurser på universitetet.

Läs mer på Stefans hemsida.

 

augusti 6, 2026

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stor och tjock larv i skogen

Större gaffelsvans är en stor och luddig fjäril som finns i nästan hela Sverige. Under nästan hela tiden som larv är den tjusigt grön med purpurfärgad rygg. Och så har den ju såklart en gaffelsvans!

Den här riktigt tjocka larven träffade vi på en väg utanför Halmstad den 31 juli. Den var säkert en centimeter bred – som ett tjockt finger. Vi har kommit fram till att det nog är en svärmare men kommer inte närmare. Kan ni hjälpa min son August på 1,5 år att få reda på vad det är?

Hej August,

Du och mamma har hittat larven av den vackra nattfjärilen större gaffelsvans, som på vetenskap heter Cerura vinula. Namnet kommer sig av att larven faktiskt har en gaffel i baken. Det syns bra på bilden!

Större gaffelsvans finns i nästan hela Sverige utom allra längst i norr och i fjällen. Larven äter på olika slags videväxter, bland annat sälg och asp. Den är fullvuxen på hög- eller sensommaren och lämnar då träden för att hitta en plats att förpuppa sig i marken. Larven ni fotograferat är på väg att göra precis detta. Puppan övervintrar och de fullbildade fjärilarna kläcker fram under våren och en bra bit in på sommaren.

Här kan du läsa mer och se en utbredningskarta över svenska fynd. Vi har själva skrivit om större gaffelsvansen vid några tidigare tillfällen. Surfa in på den här länken. Där hittar ni även en video på en larv.

– Andreas Nord

Så roligt. Tusen tack för svaret!

augusti 5, 2026

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Ellen Sandström

Under sommaren får ni följare möta alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Ellen Sandström, som säger såhär om sig själv:

Jag är museiassistent vid de Entomologiska samlingarna på Biologiska museet. Där arbetar jag med insekts- och spindelsamlingen. Särskilt intresserad är jag av taxonomi och systematik hos spindeldjur och insekter samt samlingsvård av naturhistoriska samlingar.

Här kan du läsa mer om vad Ellen gör.

augusti 4, 2026

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för insekt som bits när jag klipper häcken?

Larv av en guldögonslända. Dessa nyttodjur, som också kallas bladluslejon, kan ge ganska smärtsamma bett, men de är bara farliga om man råkar vara en bladlus eller ett annat mjukt litet djur. Bladluslejon finns där de hittar gott om mat. I häckar brukar de vara vanliga. Vi tror därför att det kan vara en sådan som biter vår frågeställare.

Under alla år jag klippt vår bokhäck har jag fått många insektsbett som utvecklas till stora runda blemmorsom kliar och inte sällan vätskar. Blemmorna utvecklas efterhand första dygnet och lägger sig först efter 3 till 5 dagar. Jag har aldrig fokuserat på vilka insekter som orsakar detta. Det är inte ullöss som biter, de ser ju helt annorlunda ut och jag har varit medveten om och storligen bekämpat dem under häckens initiala år. Häromdagen när jag klippte gräset invid häcken fick jag syn på insekten som hastigast när en rackare satt sig på min handled och bet. Min upplevelse var att den var ovanligt långsmal i kroppen, en knapp centimeter lång och bara 2 millimeter bred, litet beige och genomskinlig. Antingen såg man inre organen litet, eller så hade den ett fåtal diffusa strimmor tvärs över kroppen. Jag kunde ej se om den hade vingar. Vet ni vad det kan vara?

Det är såklart svårt att svara säkert på vad det kan vara för något som biter dig utan en bild. På din beskrivning  med strimmor tvärs över kroppen, låter det dock som att det är tal om larven av en guldögonslända.

Guldögonsländor är hör till insektsgruppen nätvingar. I Sverige har vi 17 olika guldögonsländor fördelade på 8 olika släkten. Namnet ”guldögonslända” kommer sig av att de vuxna djuren har vackert guldglänsande ögon. De ser också väldigt olika ut – gröna eller gula, med breda vingar fulla av nätmönster. Det är vanligt att vuxna individer söker sig inomhus under hösten, för att finna en plats att övervintra på.

Larven kan ge smärtsamma bett, är långsmal och har stora käkar. Olika personer reagerar olika på betten. Vissa på samma sätt som du beskriver, andra knappt alls. Trots att de kan vara litet besvärliga, är guldögonsländornas larver riktiga nyttodjur eftersom de äter många småinsekter som vi inte tycker så bra om, bland annat bladlöss och ullöss. Därför kallas det i dagligt tal of ta för ”bladluslejon”.

– Andreas Nord

augusti 3, 2026

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad var det som stack ut ur huvudet när snäckorna parade sig?

Vinbergsnäcka (Helix pomatia) är liksom andra snäckor ”hermafroditer” – hona och hane på samma gång. För att undvika inavel är det allra vanligaste dock att snäckor parar sig med en artfrände. Penis och vagina sitter precis bredid varandra nära andningshålet vid huvudet. Under parningen överför snäckorna spermier till varandras genitalieöppning. I sällsynta fall kan snäckorna också befrukta sig själva, men det sker nästan bara om det är stört omöjligt att hitta en partner. Bilden skickades in av Lena Carlstedt Javette.

Här är snäckorna på gång att para sig. Men vad gör de egentligen på bilden? De har två ”pipor” som är placerade vid sidan av munnen som de snabbt fick fram. Vad är det för något? 

Det stämmer att snäckorna är i färd med att para sig. Snäckor är spännande eftersom de är vad som på fackspråk kallas ”simultana hermafroditer”. Det betyder helt enkelt att snäckor är både hona och hane samtidigt.

Trots det parar de sig med varandra. Själva parningsakten går till ungefär som på din bild, med några små variationer beroende på art. Två snäckor möts och pressar samman sina kroppar. ”Pipan” som du beskriver är i själva verket snäckans penis. Vaginalöppningen sitter precis bredvid penis. Båda strukturen finns inne i vad som kallas för ”genitalieporen” som i princip är ett hål in i kroppen med två separata kanaler – en för penis och en för vaginalöppningen. Den sitter ganska precis bredvid andningshålet på huvudet. Under parningen för snäcka A över spermier till snäcka B, och snäcka B överför spermier till snäcka A. Det är just detta du fångat på bild.

De flesta snäckor föredrar att para sig med andra – det är bra för den genetiska mångfalden att undvika självbefruktning. En del arter har dock förmågan att befrukta sig själva. Det gäller bland annat vinbergssnäcka som på din bild, men det är verkligen sista utvägen. Studier har visat att vinbergsnäckor som hålls ensamma i fångenskap väntar länge med att föröka sig, sannolikt i hopp om att finna en partner. Som en ”sista utväg” självbefruktar de sig.

– Andreas Nord

 

juli 31, 2026

Inlägget postades i

Djur Ryggradslösa djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Allan Rasmusson

Under sommaren presenterar vi all experter som hjälper till att svara på frågorna ni skickar till Fråga en Biolog. Nu har turen kommit till Allan Rasmusson, som skriver såhär om sin forskning:

Jag är växtfysiolog och molekylärbiolog med intresse för framförallt växt-svampinteraktioner, och växternas mitokondrier, cellbiologi och respiration.

Läs mer om Allan och vad han sysslar på hans personliga hemsida.

juli 30, 2026

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för växt som dykt upp i vårt bostadsområde?

Kirskål, Aegopodium podagraria, är ett vanligt ogräs i trädgårdar och på andra kulturmarker. Vissa anser den väldigt besvärlig. De unga bladen är dock ätliga och på vissa håll betraktad som en delikatess. Under blomningen erbjuder kirskål också en fin resurs för olika pollinatörer.

Dessa blommor har dykt upp i vårt bostadsområde. Jag undrar vad det är för någon art eftersom jag inte tycker att bladen stämmer överens med hundkex eller någon form av loka. Och är denna växten giftig? Jag tänker om man kan plocka den till sin bukett eller om det är likt björnloka och liknande där växtsaften kan vara väldigt irriterande för huden?

Det är kirskål, Aegopodium podagraria, som är ett av våra vanligaste ”ogräs” på allehanda skuggiga platser som trädgårdar, skogsbryn, och liknande. De färska bladen anses av vissa vara en stor delikatess och de säljs på vissa håll för dyra pengar.

Lokorna är mycket större och kraftigare än kirskål, särskilt stjälken som är tjock och ihålig. Blomhuvudena är också större och tätare. Som du själv säger är det bra att vara försiktig med lokornas växtsaft, men kirskål kan du lugnt plocka till din sommarbukett.

– Andreas Nord

 

juli 29, 2026

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Anders Nilsson

Under sommaren får ni läsare möta all de experter som hjälper till att svara på frågor som ni skickar in. Nu har turen kommit till Anders Nilsson, som skriver såhär om sin forskning:

Jag är akvatisk ekolog med bakgrund i evolutionär beteendeekologi. Mycket av min forskning handlar om fisk, med frågeställningar kring bland annat migration, bevarandebiologi, fiskeri, samt interaktioner i näringsvävar och sociala system.

Läs mer om vad Anders gör på hans hemsida.

juli 28, 2026

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Småkryp på badrumsgolvet – ska jag vara orolig?

Vi har omkring 70 olika stövsländor i Sverige. De flesta trivs där det är mer eller mindre fuktigt. Här förser sig stövsländorna av alger, svampar och dött organiskt material. Just vilken stövslända vår frågeställare hittade i badrummet kan vi inte säga med säkerhet.

Häromdagen hittade jag de otroligt små krypen på bilden ovan i badrummet i närheten av Göteborg. De höll främst till under tvättkorgen som är gjord av rotting. De är en till två millimeter långa och hoppar iväg en centimeter om man kommer nära dem. Kryper i övrigt. Vad kan det röra sig om?

Det är någon slags stövslända – en insektsgrupp med drygt 70 svenska arter. De flesta stövsländor lever utomhus där de äter alger, pollen, lavar och liknande. En del arter förekommer också inomhus och kan göra skada i gamla böcker eller på andra stärkelserika föremål. Att du hittar djuren i badrummet tyder på att det är någon av de mer fuktighetsälskande arter, som fungerar mer som renhållare än skadedjur. Om du sänker luftfuktigheten i badrummet, försvinner de säkert.

– Andreas Nord

Tack för svar! De har nu dykt upp lite varstans i huset och verkar hålla sig mycket till listerna. Har städat ordentligt och försökt få ner luftfuktigheten, så håller vi tummarna att de söker sig annanstans.

juli 27, 2026

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar
Äldre inlägg