Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Hur blir vi av med fluginvasionen i lägenheten?

Husfritfluga (Thaumatomyia notata), som ibland kallas för höghusfluga, är en liten fritfluga som under hösten kan söka sig inomhus i oerhörda mängder, nästan uteslutande på högst upp i höga byggnader. Det är lätt att förstå hur hundratusentals småflugor är en olägenhet eller direkt obehagligt, även om flugan som sådan är helt ofarlig. Därtill återkommer flugorna gärna till samma övervintringsplats år efter år. För de boende är handlingsutrymmet för att komma tillrätta med problemet dessvärre begränsat, eftersom husfritflugans larver utvecklas i gräsmattor, där larverna jagar bladlöss på grässtrånas rötter. Kopplingen till inomhusmiljön är bara sekundär. Bilden är tagen av Martin Cooper.

Vi har helt extrema problem med höghusflugor, miljontals flugor svärmar in i lägenheterna högst upp i vår bostadsrättsförening. Vi hittar inte var äggen finns och har därför svårt att få bort problemet. Varken Anticimex eller vårt försäkringsbolag verkar ha någon lösning och därför slänger vi ut långskott och tänkte testa att fråga om detta är något ni har stött och har en lösning på. Tacksam för svar.

Jag har ingen erfarenhet av just höghusflugan, men däremot av vindsflugan, som uppträder så liknande sätt. Det enda som verkar effektivt är idogt användande av dammsugare, när man väl tätat ev. springor de kan ta sig in genom.

– Olle Anderbrant

Som ett första steg är det viktigt att ta reda på just vilken fluga det rör sig om, eftersom många olika slags flugor kan massförekomma inomhus. De har alla olika utvecklingsbiologi och olika beteenden under sina livscykler.

Så kallade ’höghusflugor’, som egentligen heter husfritfluga på svenska, är en några millimeter lång och längsrandig fluga i familjen fritflugor (Chloropidae). På vetenskap heter den Thaumatomyia notata. Husfritflugans larver lever i gräsmattor där de jagar rotbladlöss – en slags bladlöss som lever på växters rötter. På hösten söker de sig gärna inomhus för att övervintra, nästan uteslutande till de allra högsta delarna av ett hus eller byggnad. Flugan är inte farlig, men den kan svärma i väldiga (miljontals!) mängder, och blir därför besvärande. Ofta återkommer flugan till samma byggnad år efter år. Här har ni, som Olle påpekar, väldigt få möjligheter att komma tillrätta med problemet annat än att täta ordentligt, men eftersom husfritflugan är så liten kommer detta bli svårt. ”Roten” till ert problem är grönområdena i bostadsrättsföreningens närhet.

En fluga som har en liknande livscykel, och en förkärlek för högt belägna utrymmen, är så kallade vindsflugor. De heter egentligen ’daggmaskflugor’ på svenska och förs till flugsläktet Pollenia. De är nära släkt med spyflugor. Vindsflugorna larver lever som parasiter i olika slags daggmaskar, och liksom husfritflugorna söker de sig gärna inomhus i stora mängder för att övervintra. Vindsflugor är dock jättestora jämfört med husfritflugor – minst dubbelt så långa och breda i kroppen – och ser ut som ”vilken fluga som helst”. Här är problemet detsamma – roten finns utanför era lägenheter, och ni kan inte göra annat än att täta och dammsuga.

Till sist finns det en del småflugor som faktiskt kan utvecklas inomhus, i dött organiskt material. Hit hör bland annat vissa puckelflugor (flugfamiljen Phoridae) som har asätande larver. Puckelflugan Megaselia scalaris – en 2 millimeter lång och ljust brungul historia – lever till exempel i getingbon och har hittats i väldiga mängder på vindar (där getingbon funnits). På din beskrivning, tror jag knappast att det rör sig om puckelflugor.

Mycket i beskrivningen talar för att det verkligen rör sig om husfritflugor. Jag har all förståelse för den stora olägenhet detta orsakar, men tyvärr är ert handlingsutrymme begränsat.

– Andreas Nord

december 12, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Mask på toalettgolvet! Har den kommit från min kropp?

Ett enkelt sätt att skilja ringmaskar från parasitiska spolmaskar är att se efter om kroppen har ringar. Om svaret är ja och djuret har hittats i ett badrum, rör det sig med största sannolikhet om någon vattenlevande daggmask. De parasitiska maskarna har en alldeles slät kropp. I avlopp lever bland annat så kallade badrumsmaskar (i masksläktet Dichogaster) som ibland hittas i toaletter eller på badrum. Liksom andra daggmaskar är de nedbrytare. Forskarna tror att badrumsmaskar härstammar från Västafrika, men numera är de spridda över hela världen. Bilden skickades in av Annette.

Jag hittade denna mask på toalettgolvet en kväll i höstas. Jag skulle vilja ha svar på vad den heter och vilka åtgärder som ska vidtagas. Kan den ha kommit ur min kropp?

Det är ingen anledning till oro! Den här masken har inte kommit ur din kropp. Det är lätt att dra den slutsatsen eftersom masken har både ringar och en tydlig gördel på kroppen. Det är bara ringmaskar – alltså daggmaskar och närstående – som har detta, och ringmaskar är aldrig invärtesparasiter hos människor. 

Det går inte att avgöra vilken slags ringmask det rör sig om utan att en expert får studera djuret i mikroskop. Det skulle dock kunna röra sig om en så kallad badrumsmask. De är spridda över hela världen och lever i våra avlopp. Ibland letar de sig ut i badrummet. Om detta har vi skrivit tidigare.

– Andreas Nord

december 11, 2025

Inlägget postades i

Djur Ryggradslösa djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är detta en strit eller något farligt skadedjur?

I Sverige finns det ett tjugotal olika palettstritar. De är nästan utan undantag mycket vackra djur med bjärta färger och tjusig metallglans. Alla arter lever på vedartade träd och buskar där både vuxna och larver livnär sig på växtsaft. Många av dem är vanliga i nästan hela landet, men för att avgöra vilken art det rör sig om krävs ofta detaljstudier i mikroskop. Bilden skickades in av Vickan.

I höstas hittade jag flera sådana här insekter på mina fönster hemma. Jag har dubbelglasfönster och insekterna sitter mellan de två glasen, förmodligen har de kommit in genom någon springa. Vad är detta för insekt? Är de farliga eller skadedjur? Hur blir jag av med dem? Och finns risken att de trivs inomhus eller kommer de försöka ta sig in genom något annat kryphål? Jag vågar inte öppna fönstren nu!

Det är en strit, och närmare bestämt någon av de så kallade ’palettstritarna ’, som på vetenskap förs till gruppen dvärgstritar och underfamiljen Idiocerinae. Dvärgstritar är ett något missvisande namn eftersom palettstritar är väldigt stora i stritmått mätt. Palettstrit är dock utmärkt målande, eftersom arterna i den här gruppen ofta är vackert tecknade i bjärta färger och inte sällan har tjusig metallglans, precis som ditt djur. Hos vissa arter har hanarna också en liten utvidgning längst ut på antennen, som påminner om en palett konstnärer använder.

Det finns inte fler än ungefär 20 olika palettstritar i Sverige. Din bild är dock inte tillräckligt bra för att komma närmare än till själva gruppen. Faktum är att flera av arterna är svåra att skilja åt och normalt behövs studier i mikroskop för att avgöra precis vilken palettstrit det rör sig om. Alla lever på vedartade träd och buskar, till exempel asp, sälg, och björk, där de suger i sig växtsaft. De är aldrig skadedjur.

Palettstritar är skickliga flygare, så att du hittar en inuti ditt fönster är fullständigt naturligt och inget att oroa sig över. Olägenheten är garanterat större för striten, som inte kan överleva i en sådan miljö. Släpp ut den igen, och låt den fortsätta sitt värv. Du kan lugnt öppna och stänga dina fönster som du behagar!

– Andreas Nord

december 10, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är det en vårtbitare? Hur långt kan den hoppa?

Lövvårtbitaren, Leptophyes punctatissima, har ett ganska säreget utseende. Därtill är hela kroppen vackert beströdd med svarta prickar. Förr var lövvårtbitare ganska sparsamt förekommande i södra Sverige, men de senaste decennierna har den i rask takt spridit sig norrut längs både väst- och ostkusten. Bilden skickades in av Anette Karlsson.

Jag jobbar på förskola och har studerat den här lilla vårtbitaren tillsammans med barnen.
Kan det vara en ek- eller hedvårtbitare på grund av benens färg? Hur långt kan den hoppa, undrar barnen.

Det är en vårtbitare, men ingen av dem du föreslår. Det är istället en lövvårtbitare, Leptophyes punctatissima. Den krumma, ostbågeliknande, kroppen och de svarta prickarna avslöjar den. Ni har hittat hane. Honan har ett ganska långt utskott format som en skära i bakänden. Det är hennes äggläggningsrör.

Tidigare var lövvårtbitaren ganska sällsynt, med lokala förekomster i sydvästra Sverige. De senaste ca 15 åren har den dock ökat kraftigt och numera är den vanlig i synnerhet i kustbandet ungefär från Strömstad till Stockholm. I somras hittade vi den till och med i stora mängder på Gotska sandön mitt i Östersjön. Dit har den alldeles precis kommit.

Hur långt kan den hoppa då? Jo, med lätthet 20 till 30 centimeter, ibland längre. Högt räknat är en lövvårtbitarhane knappt 2 centimeter lång. Det betyder att han hoppar minst 10 till 15 gånger sin egen kroppslängd. Om man jämför, betyder det att en människa gör ett jämfotahopp på 20 till 25 meter!

– Andreas Nord

december 9, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad kan det vara som bor i grytskåpet?

Tjuvbaggar är vanliga i äldre hus och hem. Oftast fungerar de som renhållare, med förkärlek för dött organiskt material som intorkade flugor, hudflagor och annat gott. Bilden skickades in av Inger Abrahamsson.

Jag besöker ibland en bekant i Stockholms skärgård. Där hittade jag dessa små kryp i ett grytskåp, alltså inte skafferiet. Vad kan det vara?

Det här ser ut att vara ’tjuvbaggar’, en slags skalbagge som förs till familjen trägnagare (Anobiidae) och släktet Ptinus. Vissa tjuvbaggar lever mest inomhus där de livnär sig på torrt organiskt avfall. Ofta är det rena nyttodjur som äter upp döda insekter, hudflagor och annat smågott, men ibland kan det göra angrepp på skafferivaror. Normal renhållning och en inspektion av din torrskaffning kan vara bra i det här fallet, eftersom det rör sig om många djur som hittats på en och samma gång.

Vi har skrivit om tjuvbaggar på bloggen tidigare. Kolla in den här länken.

– Andreas Nord

december 8, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Snigelägg eller svamp?

Trots att en snigel också fanns i balkonglådan, är det inte några snigelägg vi ser på bilden. Det är istället äggkokonger från någon slags daggmask. Masken lägger inte ägg såsom vi ofta tänker oss att äggläggning går till. Istället formar den en tjock slemring på utsidan av kroppen, ringlar sig sedan ur den och fyller under tiden ringen med ägg och spermier. Till slut har masken ringlat sig färdigt, och ringen glider av huvudet. I samband med att den knoppas av, formas den utdragna spetsen som syns på äggkokongen alldeles under pantersnigeln. Bilden skickades in av Birgitta Andersson.

Vad är detta som jag hittade i en halvtömd balkonglåda Är det ägg från en daggmask, någon snigel, eller är det kanske någon nedbrytarsvamp? Min pantersnigel till vänster i bild är jag rädd om!

Det är inga snigelägg, och det är inget svamp. Min första känsla var att det handlar som så kallade ”näringskulor”. Det är en slags långtidsverkande granulerat gödsel som ofta blandas i olika jordblandningar man kan köpa i affären. Snigelägg har samma form och liknande storlek, men är vita eller svagt genomskinliga. Gödselkulor är dock ganska likartade i storlek, och hårt vaxartade. Dina kulor ser inte ut så.

När jag studerar bilden närmare, vill jag istället ge medhåll på att detta rör sig om äggkokonger efter någon slags daggmask. Det syns särskilt tydligt alldeles under pantersnigeln – kokongen är svagt oval och har en avnupen spets. 

Daggmaskarnas äggkokonger formas på ett lite speciellt vis: Den tjocka ringen i maskens huvudände, som kallas för clitellum, utsöndrar först en tjock slemring. Masken ringlar sig baklänges ut ur den här ringen, så att själva ringen rör sig längs med maskens kropp. På det här sättet glider ringen över maskens könsporer, så att ägg och spermier hamnar inuti den. När ringen till slut knoppas av längst fram på maskens huvud sluts den och hårdnar till sin läderartade struktur. Det är den här avknoppningen som förklarar varför kokongen har den utdragna spets som syns på din bild.  

– Andreas Nord

december 5, 2025

Inlägget postades i

Djur Ryggradslösa djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför har trädstammen blivit spiralvriden?

Spiralvridna stammar beror ofta på att trädet i unga år har försvarat sig mot någon slingerväxt, ofta vildkaprifol (Lonicera periclymenum), som börjar klättra upp för stammen. Trädet tjocknar då asymmetriskt för att försöka knäcka den spirande slingerväxten. Bilden är tagen av Håkan Bång.

I början av december var vi på promenad i kustområdet utanför Korsanäs i Ronneby kommun, Blekinge län och såg en spiralvriden trädstam. Senare upptäckte jag flera unga träd med samma slags stam. Träden är 2 till 3 meter höga med en stamdiameter på 5 till 12 centimeter. Jag vet inte vad det är för slags träd, men gissar på asp eftersom det låg asp-, bok- och eklöv på marken. Jag har aldrig sett något liknande förut, så det hade varit kul att få en förklaring på vad som har hänt!

Sådär kan träd se ut om en annan växt har slingrat sig runt det. Det bör vara en vedartad klättrande växt, till exempel vildkaprifol. Kaprifolen hindrar trädet från att växa fritt i tjocklek och formar på så vis trädet med tiden. Man kan se på bilden att det är en spiral som vrider åt höger, vilket tyder på att det just är vildkaprifol.

– Sofie Olofsson

Någon slingerväxt, troligast vildkaprifol, har slingrat kring stammen när trädet var yngre och trädet har då försvarat sig på detta sätt.

– Torbjörn Tyler

Det påminner on klätterväxtskador, till exempel från kaprifol. Trädet tjocknar asymmetriskt för att försöka knäcka den omslingrande stammen.

– Allan Rasmusson

Tack för ett intressant svar! Det verkar sannolikt eftersom det växer mycket vildkaprifol i området.

december 4, 2025

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför slickade snäckan på sitt skal? Trodde den att den var en katt?

Trädgårdssnäcka, Cepaea hortensis, liksom många andra landsnäckor är noga med att hålla skalet rent. På samma sätt som katter slickar pälsen ren, kan snäckorna äta upp avlagringar eller imperfektioner på skalet. Det är ett effektivt sätt att återvinna viktiga resurser som kalcium. Bilden är tagen av Anita Gould.

I somras såg jag en trädgårdssnäcka som förde runt sin mun på sitt skal. Jag såg att munnen rörde sig. Associerade till en katt som slickar sin päls ren. Vad gjorde snäckan egentligen?

Dina associationer är med stor sannolikhet alldeles riktiga: det är känt att flera olika arter landsnäckor, säkert de flesta, håller sitt skal rent. Det verkar som att de ofta fokuserar på själva mynningen och skalområdet närmast det.

Genom att putsa till skalet kan snäckorna bland annat återvinna lite kalcium som är nödvändigt för att bygga nytt skal och växa. På liknande sätt bryter vi människor regelbundet ned vårt skelett – om inte i sådan omfattning att vi märker det – när vi har brist på kalcium i andra delar av kroppen.

– Andreas Nord

december 3, 2025

Inlägget postades i

Djur Ryggradslösa djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Har kvinnor verkligen sämre lokalsinne än män?

Vilka skillnader mellan män och kvinnor är genetiskt betingade? Har män verkligen blivit bättre på att hitta rätt på grund av naturlig selektion? Vi reder ut begreppen!

Finns det några biologiska belägg för att förmågan till lokalsinne är olika mellan män och kvinnor? Jag har själv gjort ett antagande, enligt Pareto-principen, att 80% av alla män och 20% av alla kvinnor är utrustade med (bra) lokalsinne. Kanske fullständigt ogrundat och ett vansinnigt antagande, men om jag tillåts utveckla det, så kunde man säga som följer: Männen måste ha haft (utvecklat) ett bra lokalsinne för att hitta hem på savannen efter att ha varit ute och jagat. Det behövde inte kvinnorna. Jag vill gärna ta del av vad forskningen säger på området.

Det finns belägg för att män presterar lite bättre än kvinnor på olika typer av navigationsuppgifter, men det är oklart hur mycket av detta som kan förklaras av biologiska effekter. Studier av djur tyder på att det kanske snarare är könshormonet testosteron som sådant som förklarar skillnaden. Det finns till exempel studier som har hittat belägg för att hanar presterar oftare lite bättre än honor när det gäller att hitta igenom en labyrint, oavsett vilket kön det är som har större territorier (exempel 1, exempel 2).

Det tyder på att kopplingen mellan könsskillnader i navigering och naturlig selektion kanske inte är så stark som man skulle kunna tro. Det finns också forskning som tydligt visar att kulturella faktorer bidrar till de observerade skillnaderna mellan könen hos människan. Skillnaden i prestation mellan könen minskar eller försvinner om män och kvinnor är lika motiverade att hitta rätt, eller när de har fått en uppväxt som ger mer likartade förutsättningar att träna på navigeringsuppgifter. Här och här finns exempelstudier som styrker detta.

En del ny forskning tyder också på att uppdelningen av uppgifter mellan män och kvinnor under människans evolution kanske inte var så stor som man tidigare har trott, se till exempel här och här.

Det skulle också göra det mindre sannolikt att en stor skillnad i navigeringsförmåga mellan könen skulle ha uppstått på grund av naturlig selektion. Summa summarum: ja, män presterar i genomsnitt bättre, men det finns förmodligen en ganska stor del av skillnaden som förklaras av andra faktorer än evolutionär anpassning till könsroller.

– Jessica Abbott

 

december 2, 2025

Inlägget postades i

Människor

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spillning i Värmlandsskogen

Vi tror att det är ett vildsvin som lämnat den här spillning utanför Degerfors i södra Värmland. För att bli helt säkra, hade vi dock föredragit en bild där spillningen syns litet bättre.

Jag var ute i skogen utanför Degerfors i södra Värmland i våras och hittade djurbajs som jag är jättenyfiken på vad det kan vara. Jag har googlat som en tok, men blir inte klok på vad det kan tänkas vara för djur som har lämnat spillningen. Bilderna är inte superbra, men jag tog en bild med min hand så man får ett hum om storleken.

Bilderna är litet svåra, och spillningen är gammal. Jag tycker dock mest att det här ser ut som spillning efter ett vildsvin. Alternativt skulle det kunna röra sig om en gammal sommarspillning från en älg eller annan större hjort, men jag tycker att spillningen är alltför långsmal för det.

– Andreas Nord

december 1, 2025

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Äldre inlägg