Fråga en Biolog

Trägnagare utanför huset – borde jag vara orolig?

Trägnagare är en skalbagge i familjen Anobiidae som lever i torrt eller rötskadat virke. Ibland uppträder olika trägnagare, till exempel envisa trägnagaren (*Hadrobregmus pertinax*) på bilden ovan, som skadedjur inomhus. Flera arter är emellertid mycket vanliga i både löv- och barrträdsved utomhus. De kan därför hittas omkring, eller till och med inne i, våra hus och hem utan att det är någon fara å färde. Som kuriosa är det roligt att veta att trägnagare också kallas för dödsur. Det beror på deras mycket särpräglade parningsläte som uppstår när hanarna skakar magen mot väggarna inuti deras trägångar. Det låter som ett trummande eller en snabbt tickande klocka. Förr i tiden trodde man att just detta ljud var ett förebud om en snarlig död.

Jag påträffade denna insekt utomhus på husets betongsockel. Jag tror att det är en envis trägnagare. Kan dessa påträffas utan att det i anslutning finns en rötskada eller är det en riktig varningsklocka när man ser en sådan?

Det är mycket riktigt envis trägnagare, Hadrobregmus pertinax. De ljusa fläckarna på halssköldens bakhörn avslöjar den. Det kan vara bra att undersöka om ni har rötskador i byggnadskonstruktioner – ni kan till exempel leta efter cirkelrunda hål som baggarna har gnagt sig ut igenom. Men envisa trägnagaren lever också utomhus i både barr- och lövträd och är mestadels vanlig. Den kan alltså minst lika gärna ha hamnat på huset av en ren slump.

– Andreas Nord

Detta var snabba ryck – tack! Jag kan inte se några cirkulära hål i fasaden. Jag får helt enkelt håll koll så jag inte påträffar fler, då bör man undersöka lite djupare. Men det är alltså inte själva skalbaggen som gör skada?

Skalbaggens larver lever av rötskadat trä, så på det sättet gör skalbaggen skada i ”sitt tidigare liv”. En vuxen skalbagge kan därför göra skada indirekt, genom att lägga ägg som blir till nya larver. Men när det gäller skadedjur i allmänhet bör man tänka ”en bagge är ingen bagge”. Och det vuxna djuret är ofarligt här och nu.

– Andreas Nord

Då bör man kanske inte vara orolig bara för att man sett en utomhus. Kanske mer om man ser att fler börja dyka upp?

Jag hade inte varit orolig alls, eftersom envisa trägnagaren är vanlig utomhus. Hittar du fler, på samma plats och nära i tid, kan det dock vara bra att kolla närmare var de kommer ifrån.

– Andreas Nord

september 12, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Biten av spindel

Gurkspindlar, i spindelsläktet *Araniella*, är nära släkt med större hjulspindlar som korsspindel och kvadratspindel. I Sverige finns en dryg handfull olika arter gurkspindlar.

Jag är intresserad av vad detta är för spindel. Jag tänker att den är ofarlig, men med bet mig som bara den!

Det ser ut att vara någon av gurkspindlarna i spindelsläktet Araniella. De är nära släkt med bland annat korsspindlar, men blir inte lika stora. Bettet, däremot, ser väldigt stort ut relativt spindeln, så jag tror inte att det är spindeln som har bitit dig eftersom gurkspindlar är ganska små. I så fall måste du nog av misstag ha klämt till spindeln ganska rejält.

– Ellen Sandström

Stort tack. Ja, den satt under tröjan. Bettet är på ryggen och när jag böjde mig ner stack det till och spindeln trillade ur tröjan när jag kände efter. Den följde med från golfbanan. Det kändes rejält.

september 11, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Koltrastar som häckar i balkonglådan

Koltrasten, *Turdus merula*, bygger gärna bo alldeles i människans närhet. I det här fallet har en koltrast slagit sig ned i frågeställarens balkonglåda! Eftersom koltrastar ofta häckar nära våra hus och hem, är de ganska okänsliga för störning. Det kan såklart hända att vi skrämmer dem från boet, men det är ovanligt att de ger upp häckningsförsöket om ingenting allvarligt har hänt. Bilden är tagen av J.J. Harrison.

I somras hittade jag ett koltrastbo med två ägg i en balkonglåda. Jag såg honan samma förmiddag, men sedan var hon borta under lång tid. Hur länge kan de egentligen vara borta från äggen? Kan man gå ut på balkongen och vattna när det inte är någon i boet?

Koltrastar kan lägga uppemot 6 ägg i en kull. Det tar minst 6 dagar att klara av. Innan kullen är färdiglagd är honan inte vid boet särskilt mycket, utan hon börjar ruva kullen först när hon är färdig eller nästan färdig. På så sätt ser hon till att äggen kläcks vid ungefär samma tid. Hade hon börjat ruva på en gång, hade utkläckningen skett med en dags mellanrum genom hela kullen.

Att inte vara vid boet under äggläggningen är bra för honan, för då minskar risken att något rovdjur får reda på var hon håller till. Koltrastar, liksom andra fåglar som bygger öppna bon, är starkt utsatta för olika slags rovdjur från att äggen läggs till att ungarna flyger ut.

Även under ruvningen kan honan vara bort från boet ganska länge. Någon timme är inga konstigheter, och en halv dag eller liknande brukar också gå bra. Det senare sker dock bara om det varit någon kraftig störning vid boet, för risken med sådan lång bortavaro är stora – det kan helt enkelt bli så att äggen blir för kalla så att ungarna dör eller kläcks med någon slags deformitet. Det här är ett spännande område, som forskarna fortfarande vet ganska lite om.

– Andreas Nord

När honan väl börjat ruva på äggen var hon inte borta från boet mer än 10 till 15 minuter. Då var det 4 ägg i boet. Vi hittade också ett sätt att samexistera. Jag kunde sakta öppna och stänga balkongdörren en liten bit, utan att hon blev rädd. Jag är dessutom borta från lägenheten i ungefär 12 timmar om dagen.
När honan var borta från boet, fyllde jag på ett blomsterfat med vatten. Det stod på balkonggolvet alldeles utanför dörren. Jag tänkte att det kunde vara till hjälp. Det blir jättevarmt på balkongen och eftersom hon låg i en låda av metall måste det ju nästan bli som en bakugn!

september 10, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Insekter i lägenheten

Svarthårig kvistbock, *Pogonocherus hispidus*, är en vanlig långhorning i stora delar av Skandinavien. Larven lever under barken av tunna och nydöda kvistar och grenar från olika lövträd. Med allra största sannolikhet har övervintrande skalbaggarna följt med något lämpligt substrat, till exempel tändved, in i lägenheten där de sedan vaknat till liv i tron att våren är kommen. Något skadedjur är svarthåriga kvistbocken emellertid aldrig. Bilden är tagen av Jens Birgersson.

Det dök upp fyra såna här insekter i min lägenhet i Köpenhamn i vintras. Jag hade haft fönstret öppet i flera timmar så gissar att de kom in den vägen, men vill förstås veta om det är någon typ av skadedjur som jag behöver oroa mig för. När jag hittade insekterna hade jag precis kommit hem från en vecka i Jämtland, så i teorin kan det ju också vara något slags djur som jag släpat hem i packningen. Vet ni vad det är?

Det här är en skalbagge i familjen långhorningar, av vilka vi har omkring 130 olika i Sverige. Ditt djur heter svarthårig kvistbock på svenska, och Pogonocherus hispidus på vetenskap.

Det är en allmän skalbagge i Europa, i Sverige utbredd i hela Götaland. Den har kommit in utifrån och aldrig ett skadedjur. Larvutvecklingen sker under bark på nyligen döda kvistar och tunna grenar av olika lövträd. Larven utvecklas under 2 år och förpuppar sig på sensommaren. Vuxna skalbaggar kan man hitta under en stor del av året, men som mest aktiv är svarthåriga kvistbocken i maj, juni och juli.

Eftersom du hittade djuren inomhus i februari, misstänker jag att du kanske har tagit med dig kvistar eller grenar in, och på så sätt fått in djuren? I lägenhetens värme har de trott att våren är kommen, gnagt sig ut, och förgäves letar efter en partner.

– Andreas Nord

september 8, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilken fjäril på besök?

Krusbärsmätare, *Abraxas grossulariata*, finns i nästan hela Sverige. Larven lever på bland annat bärbuskar och dne vackra fjärilen kan därför bli ganska vanlig i trädgårdar. Bilden är tagen av Sanna Burwall.

Jag lyckas inte identifiera denna lilla fjäril. Vad är det för något? Den har vit grundfärg med leopardmönster. I somras hade vi (minst) två exemplar vid sommarstugan, vid havet i Oskarshamns kommun i östra Småland.

Det är en fjäril i familjen mätare (Geometridae) som heter krusbärsmätare på svenska och Abraxas grossulariata på svenska.

Krusbärsmätare förekommer ganska allmänt från Skåne och hela vägen upp till Västerbotten, med allra flest fynd i södra Sveriges kustband. Larven lever på krusbär, vinbär, hagtorn och slån – den kan alltså vara ganska vanlig i trädgårdar. Den förpuppar sig mellan sammanspunna blad på samma växt den levt hela sitt liv.

Här kan du se vart andra svenska fynd har gjorts.

– Andreas Nord

Tack så mycket för svaret! Så trevligt att veta vem man har på besök!

september 5, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stor blomfluga

Den bålgetingliknande blomflugan *Volucella zonaria* (som saknar svenskt namn) hittades för första gången i Sverige i augusti 2018. Sedan dess har flera fynd av arten gjorts, särskilt i västra Skåne. Det är en imponerande pjäs, faktiskt Nordeuropas största blomfluga. Bilden skickades in av Peter och dottern Ebba, 11 år.

Jag och min elvaåriga dotter satt i vardagsrummet när vi plötsligt hörde något som lät som en humlas dova brummande utanför fönstret. Det var det inte, utan istället en stor blomfluga som satt i solen.
Den var cirka 2 centimeter lång. Kan ni gissa vilken sort det är?

Blomflugan heter Volucella zonaria. Arten saknas svenskt namn, men släktet Volucella kallas för humleblomflugor på svenska. Det kommer sig av att larverna utan undantag utvecklas inuti humle- eller getingbon, där de äter både avfall och ägg eller larver.

Volucella zonaria är Nordens största blomfluga. Den har bara funnits i Sverige i några få år, men under den tiden har arten spridit sig snabbt i hela södra Sverige ungefär upp till Stockholm.

– Andreas Nord

september 4, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Pål Axel Olsson

Under sommaren får ni följare möta alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till vår allra nyaste expert, Pål Axel Olsson, som säger såhär om sig själv:

Jag är en växtekolog som främst forskat kring växters förhållande till marken och deras symbios med mykorrhizasvampar. Numera är min forskning huvudsakligen inriktad på biologisk mångfald och naturvårdsfrågor. Vad är det som skapar förutsättningar för biologisk mångfald och hur åstadkommer vi det? Jag är en ivrig naturentusiast både i mitt arbete och på fritiden med ett stort intresse för den svenska floran och faunan, och kanske särskilt dag- och nattfjärilar.

Läs mer om Pål Axel och hans arbete här.

september 3, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för fågel som dök upp i trädgården?

Årsunge av rödstjärt, *Phoenicurus phoenicurus*, som nyligen lämnat boet. De påminner mycket om rödstjärtshonor, men den prickiga dräkten avslöjar dem. Rödstjärt är en vanlig fågel i människans närhet, där de förgyller stadsbilden både med sång och sitt vackra utseende. Bilden är tagen av Per Baldetorp.

Den här fågeln dök upp i vår trädgård (vid fågelbadet) i juni. Tyvärr är det ingen särskilt bra bild. Hanar av rödstjärt ser vi ofta här just nu. Kan detta vara en hona av den arten?

Rödstjärt stämmer, men det är en årsunge och inte en hona. Honan är förvisso brun, men hon saknar prickarna på kroppen. Den är alltså kläckt i år och har flugit ut för några veckor sedan. Att den varit ute några veckor syns på den långa stjärten – den är betydligt kortare när de lämnar boet.

Nu kommer ungen snart att börja rugga till sin vinterdräkt, som liknar honans, och därefter flytta söderut, till Sahelområdet förbi Sahara. Första gången den häckar blir nästa år.

– Andreas Nord

augusti 29, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Möt våra experter – Carin Jarl Sunesson

Under sommaren får ni följare möta alla de experter som hjälper till att svara på era frågor. Nu har turen kommit till Carin Jarl Sunesson, som säger såhär om sig själv:

Jag jobbade över 13 år på växtförädlings- och bioteknikföretag innan jag återvände till universitetet. Jag kan ganska mycket om växtförädling, genetiskt modifierade organismer (GMO), växtgenetik och växtfysiologi. Jag har en man, tre barn och en trädgård med för mycket ogräs.

Läs mer om Carin och hennes arbete här.

augusti 28, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar