Visa rutor

Tjusig växt med ett speciellt trick

Skatnävan, Erodium cicutarium, är en vanlig växt på marker med stora inslag av sand i Götaland. Den är lätt att skilja från andra nävor, eftersom den som enda näva har blad med flikar som sitter i par. Det roligaste med skatnävan är dock sättet som den sprider sina fröer på. Titta på den långa näbben. Det är en del av fruktkapseln som omsluter fröet. När det kommer i kontakt med blöt jord händer något spännande. Läs mer och se videos i texten nedan. Bilden är tagen av David Kornhall.

Kan ni med ledning av dessa bilder avgöra vad det är för blomma på bilden?

Det är en skatnäva, Erodium cicutarium, som växer på ganska lucker mark, gärna med mycket sand. Liksom många andra nävor har den rosaaktiga kronblad, men till skillnad från våra andra arter har skatnävan parflikiga blad. På engelska heter den ”storksbill” (storknäbb) – titta på fruktämnena i nederkant på din bild så förstår du varför!

Skatnävan är en spännande växt eftersom den har en speciell metod att sprida sina frön. När fröna är mogna har själva frökapseln som omger dem (det är frökapseln som bildar ”näbben”) börjat torka ihop. När näbbarna är tillräckligt torra ändrar de form från att vara raka till att bli spiralformade. Det frigörs så mycket energi den här processen så att fröet med omgivande frökapsel katapulteras iväg.

När fröet kommer i kontakt med den fuktiga marken rätar spiralformen ut sig igen. Varför är det häftigt? Jo, för att när det sker blir hela fröämnet som en liten borr som borrar ned fröet i marken. Nedan ser du två videos på fenomenet:

– Andreas Nord

maj 27, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Olika spindlar på besök i lägenheten

Jag hittade dessa två spindlar inomhus i min lägenhet och jag undrar om ni skulle kunna hjälpa mig med att identifiera dem?

Det ser ut att vara någon plattbukspindel (spindelfamiljen Gnaphosidae) och större skuggspindel (Nuctenea umbratica). 

– Andreas Nord

Jag håller med – en plattbukspindel av något slag, och större skuggspindel.

– Ellen Sandström

Toppen, tack så mycket för hjälpen! Vet ni hur vanliga dessa spindlar är?

Det är svårt att säga med plattbuksspindeln, eftersom det inte går att säga vilken art det är. Men flera av dem är allmänna. Större skuggspindel är en vanlig spindel i södra Sverige. Här är en utbredningskarta.

– Andreas Nord

maj 25, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En orange skalbagge bland ogräset!

Lökbaggen, Lilioceris merdigera, är kusin till den i trädgårdssammanhang ganska välkända liljebaggen, men det går att skilja på dem eftersom lökbaggen har röda ben och liljebaggen svarta. Lökbaggen finns över nästa hela Sverige och utnyttjar ibland olika odlade löksorter. Den finns också i skogen, där den särskilt lever på olika ramsar (växtsläktet Polygonatum) och liljekonvalj. Bilden är tagen av Joakim Karlsson.

Jag önskar få fastställt vad det är för skalbagge som dök upp i en av våra rabatter när vi rensade ogräs. Jag har googlat men inte lyckats hitta vad det är för något. Är den skadlig?

Bilden visar en lökbagge, Lilioceris merdigera. Den är kusin till den vanligare liljebaggen, Lilioceris lilii, men lever som namnet antyder bland annat på olika lökar i släktet Allium (dit bland annat vitlök hör) och därför kan den ibland förekomma i trädgårdar. Lökbaggen brukar dock inte vara ett väldigt allvarligt skadedjur i trädgårdsodlingar. Den hittas kanske oftare i skogen där den lever på bland annat liljekonvalj och olika ramsar (släktet Polygonatum).

Från liljebaggen skiljer lökbaggen sig genom att ha röda ben. Liljebaggen har helt svarta ben och lever på olika liljeväxter, där den kan göra en hel del skada. 

Här kan du läsa mer om lökbaggen och se var den har hittats.

– Andreas Nord

maj 23, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför har växterna mer vatten på natten än på dagen?

Vad är egentligen vackrare än en bokskog på vårkanten, när bladen ännu är tunna och skira? På våren, liksom under alla andra delar av perioden med gröna blad, är vattentrycket i trädet som högst precis innan soluppgången. Det beror på att det nästan inte sker någon avdunstning från bladen under natten, samtidigt som roten fortsätter att ta upp vatten. Precis hur det fungerar reder vår expert ut här nedanför!

Varför stiger vattentrycket i växten nattetid? Jag har kollat på nätet och i olika tryckta källor, men det står inte mycket om just denna frågan.

Vattenströmmen upp i en växt drivs av ett “sug” som genereras av avdunstningen från bladen. Dagtid går detta snabbare än roten hinner ta upp vatten. Alltså sjunker vattenbalansen. Under natten sker nästan ingen avdunstning från bladen medan roten fortsätter ta upp vatten. Vattenhalten är därför som högst precis vid soluppgången. Figuren här nedanför visar detta på ett utmärkt sätt.

– Allan Rasmusson

maj 20, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är det en konstig geting, eller vad?

Nej, någon geting är det inte. Det är istället en av de stora och vackra växtsteklarna i familjen klubbhornssteklar (ser ni klubborna längst ut på antennerna?). Inga växtsteklar har den typiska ”getingmidjan” utan istället en jämntjock bakkropp. Just den här klubbhornsstekeln ser ut att vara arten Cimbex femoratus, som saknar svenskt namn. Dess larver lever på björk och insekten förekommer över i stort sett hela landet. Bilden är tagen av Helène Bergström.

Vad är detta? En geting? Den var omkring 2 centimeter lång.

Nej, någon geting är det inte. Det är istället en annan slags stekel, närmare bestämt en växtstekel i familjen klubbhornssteklar, Cimbicidae. Precis som alla växtsteklar, men till skillnad från bland annat bin och getingar, så har växtsteklarna ingen midja utan istället en jämntjock bakkropp. De gör verkligen skäl för epitetet ”klubbhorn”, eftersom de kraftigt förtjockade yttre lederna på antennerna faktiskt ser ut som en slags klubba.

Ditt djur tycker jag ser ut som arten Cimbex femoratus, som saknar svenskt namn. Det är en av de mer allmänna och mest utbredda arterna i släktet. Larverna påminner litegrann om fjärilslarver, och de lever på vårt- och glasbjörk.

Här finns lite mer information och en utbredningskarta.

– Andreas Nord

maj 18, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har lämnat spillning i skogen?

Jag har en fråga om spillning och vilket djur det här kan vara.  Storleken var likt en korv från en något större hund. Det är mycket päls i spillningen och jag kunde ana smått vitt grus som jag antar är benbitar.  
Innan vi hittade spillningen fann vi en del av vad som såg ut som benet på ett rådjur. Omkring 100 till 150 meter därifrån såg vi en pälshög där någon såg ut att ha ”fått smaka moset” så att säga. Hoppas ni kan hjälpa oss med detta mysterium!

Att det är spillning från något rovdjur som ätit något med mycket päls. Enligt mitt förmenande är det inget som tydligt avviker från rådjurspäls i spillningen.

Det är svårt utan referensmaterial, men angivelsen ”som från en större hund” gör kanske varg mer sannolikt än räv. Rävens spillning brukar också vara smalare och tydligt skruvad när den är såhär torr. Se dock detta som ett förslag. Djurspår av olika slag är alltid svårt och helst vill en själv se, lukta och känna på spåren och omgivningarna!

– Andreas Nord

maj 16, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sommarskalbagge i Norra Skåne

Taggbock, Prionus coriarius, är en stor långhorning som utvecklas i tall och olika ädellövträd. Hos oss förekommer arten i den sydliga delen av landet, men den är aldrig särskilt vanlig. Bilden är tagen av Ulrica Kjell.

Jag såg den här skalbaggen i Sösdala i Norra Skåne i början av augusti. Den hade en liten gul rand på huvudet och var omkring 4 centimeter lång. Vad är det för något?

Din vackra skalbagge är medlem i skalbaggsfamiljen långhorningar (Cerambycidae på vetenskap), som vi har omkring 120 olika av i Sverige. Det här är en av de största och pampigaste arterna. Den kallas för taggbock på svenska (titta på taggarna på mellankroppen) och Prionus coriarius på vetenskap. Det är en ganska sällsynt skalbagge som finns i södra delen av landet. Här lever den i död, hård ved från både löv- och barrträd. Larverna tycker mycket om grova tallar. Eftersom just död ved är en typ av livsmiljö som är på stark retur i hela landet är taggbocken upptagen som ”Nära Hotad” (NT) på den nationella rödlistan.  Här kan du läsa mer om taggbocken. Vi har också skrivit om arten tidigare. Här finns de inläggen.

– Andreas Nord

Jätteintressant. Vi har en stor tall nära där jag fotograferade, så kanske finns det larver där.

Det gör det alldeles säkert! Taggbockarna kläcker i juli och augusti, så håll utkik!

– Andreas Nord

maj 13, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Dramatisk scen i södra Dalarna

Idag, i mitten av april, gick vi i skogen i södra Dalarna. Vi såg ett stycke avsliten päls och många olika djurspår i anslutning. Det var nästan lite läskigt. Vad har hänt här? 

Pälsen får mig närmast att tänka på älg, men jag undrar också vad som har hänt. Hudkanten på bilden är såpass rak att den närmast ser avskuren ut istället för avsliten. Kanske är det rester efter en jakt?

Spåren är också svårtolkade eftersom de är tämligen utsmälta och därför otydliga. De runda spåren kan jag inte riktigt tolka, men det skulle kanske kunna vara efter en räv. Spåret med tre ganska spetsiga, framåtriktade tår tror jag är från något hjortdjur som satt fötterna på samma plats så att klövarna både från fram- och bakfot syns. Längst bak i den spårstämpeln syns två små avtryck som jag menar kommer från lättklövarna som hjortdjur har, alltså de små klövarna som sitter ett stycke upp på foten. Vildsvin har också spår med tydliga avtryck av bakklövar, men hos grisarna brukar de bakre klövarna peka mycket tydligare utåt än på din bild.

Det större avtrycket med er hand som storleksreferens menar jag dock är spår efter en järv. Ett roligt fynd av ett ännu sällsynt, men ökande djur. Järvar äter gärna kadaver på vintern, men de kan också slå stora bytesdjur som älgar och renar.

– Andreas Nord

maj 11, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem eller vad är det som krafsat i gräsmattan?

Igår, den 24 april, upptäckte jag att något djur varit och krafsat hål i gräsmattan. Vad kan det vara?

Även om bilderna är ganska suddiga tror jag att det är vildsvin som varit framme och bökat.

– Jörgen Ripa

maj 9, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gröna bollar under vattenytan

De fotosyntetiserande blågröna bakterierna (cyanobakterierna) i släktet Nostoc bildar karakteristiska kolonier i flera olika typer av sötvatten, i detta fallet i Deromesjön i Halland. Vi tycker att det ser ut som den art som kallas för sjöplommon, Nostoc pruniforme, eller närstående. Bilden är tagen av Anna-Maria Särnhult.

Dessa kulor uppstår i mars och försvinner i juni. De är helt sfäriska i vattnet och som slajm ovanför vattenytan. Stora som pingisbollar (jämför med diskborsten i bilden). Nu är de helt gröna, men mot sommaren blir de mer brungula. Dessa finns i Deromesjön Halland utanför vår brygga. Kan det vara sjöplommon, Nostoc pruniforme, eller kanske någon Ophrydium-art? De har funnits de senaste fem åren.

Jag tycker att det ser ut som någon av de blågröna bakterierna i släktet Nostoc, kanske sjöplommon (Nostoc pruniforme) eller någon närstående art. 

– Andreas Nord

Jag håller med om att det ser ut som Nostoc.

– Anders Nilsson 

maj 6, 2022

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Äldre inlägg