Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Snigelägg eller svamp?

Trots att en snigel också fanns i balkonglådan, är det inte några snigelägg vi ser på bilden. Det är istället äggkokonger från någon slags daggmask. Masken lägger inte ägg såsom vi ofta tänker oss att äggläggning går till. Istället formar den en tjock slemring på utsidan av kroppen, ringlar sig sedan ur den och fyller under tiden ringen med ägg och spermier. Till slut har masken ringlat sig färdigt, och ringen glider av huvudet. I samband med att den knoppas av, formas den utdragna spetsen som syns på äggkokongen alldeles under pantersnigeln. Bilden skickades in av Birgitta Andersson.

Vad är detta som jag hittade i en halvtömd balkonglåda Är det ägg från en daggmask, någon snigel, eller är det kanske någon nedbrytarsvamp? Min pantersnigel till vänster i bild är jag rädd om!

Det är inga snigelägg, och det är inget svamp. Min första känsla var att det handlar som så kallade ”näringskulor”. Det är en slags långtidsverkande granulerat gödsel som ofta blandas i olika jordblandningar man kan köpa i affären. Snigelägg har samma form och liknande storlek, men är vita eller svagt genomskinliga. Gödselkulor är dock ganska likartade i storlek, och hårt vaxartade. Dina kulor ser inte ut så.

När jag studerar bilden närmare, vill jag istället ge medhåll på att detta rör sig om äggkokonger efter någon slags daggmask. Det syns särskilt tydligt alldeles under pantersnigeln – kokongen är svagt oval och har en avnupen spets. 

Daggmaskarnas äggkokonger formas på ett lite speciellt vis: Den tjocka ringen i maskens huvudände, som kallas för clitellum, utsöndrar först en tjock slemring. Masken ringlar sig baklänges ut ur den här ringen, så att själva ringen rör sig längs med maskens kropp. På det här sättet glider ringen över maskens könsporer, så att ägg och spermier hamnar inuti den. När ringen till slut knoppas av längst fram på maskens huvud sluts den och hårdnar till sin läderartade struktur. Det är den här avknoppningen som förklarar varför kokongen har den utdragna spets som syns på din bild.  

– Andreas Nord

december 5, 2025

Inlägget postades i

Djur Ryggradslösa djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför har trädstammen blivit spiralvriden?

Spiralvridna stammar beror ofta på att trädet i unga år har försvarat sig mot någon slingerväxt, ofta vildkaprifol (Lonicera periclymenum), som börjar klättra upp för stammen. Trädet tjocknar då asymmetriskt för att försöka knäcka den spirande slingerväxten. Bilden är tagen av Håkan Bång.

I början av december var vi på promenad i kustområdet utanför Korsanäs i Ronneby kommun, Blekinge län och såg en spiralvriden trädstam. Senare upptäckte jag flera unga träd med samma slags stam. Träden är 2 till 3 meter höga med en stamdiameter på 5 till 12 centimeter. Jag vet inte vad det är för slags träd, men gissar på asp eftersom det låg asp-, bok- och eklöv på marken. Jag har aldrig sett något liknande förut, så det hade varit kul att få en förklaring på vad som har hänt!

Sådär kan träd se ut om en annan växt har slingrat sig runt det. Det bör vara en vedartad klättrande växt, till exempel vildkaprifol. Kaprifolen hindrar trädet från att växa fritt i tjocklek och formar på så vis trädet med tiden. Man kan se på bilden att det är en spiral som vrider åt höger, vilket tyder på att det just är vildkaprifol.

– Sofie Olofsson

Någon slingerväxt, troligast vildkaprifol, har slingrat kring stammen när trädet var yngre och trädet har då försvarat sig på detta sätt.

– Torbjörn Tyler

Det påminner on klätterväxtskador, till exempel från kaprifol. Trädet tjocknar asymmetriskt för att försöka knäcka den omslingrande stammen.

– Allan Rasmusson

Tack för ett intressant svar! Det verkar sannolikt eftersom det växer mycket vildkaprifol i området.

december 4, 2025

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför slickade snäckan på sitt skal? Trodde den att den var en katt?

Trädgårdssnäcka, Cepaea hortensis, liksom många andra landsnäckor är noga med att hålla skalet rent. På samma sätt som katter slickar pälsen ren, kan snäckorna äta upp avlagringar eller imperfektioner på skalet. Det är ett effektivt sätt att återvinna viktiga resurser som kalcium. Bilden är tagen av Anita Gould.

I somras såg jag en trädgårdssnäcka som förde runt sin mun på sitt skal. Jag såg att munnen rörde sig. Associerade till en katt som slickar sin päls ren. Vad gjorde snäckan egentligen?

Dina associationer är med stor sannolikhet alldeles riktiga: det är känt att flera olika arter landsnäckor, säkert de flesta, håller sitt skal rent. Det verkar som att de ofta fokuserar på själva mynningen och skalområdet närmast det.

Genom att putsa till skalet kan snäckorna bland annat återvinna lite kalcium som är nödvändigt för att bygga nytt skal och växa. På liknande sätt bryter vi människor regelbundet ned vårt skelett – om inte i sådan omfattning att vi märker det – när vi har brist på kalcium i andra delar av kroppen.

– Andreas Nord

december 3, 2025

Inlägget postades i

Djur Ryggradslösa djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Har kvinnor verkligen sämre lokalsinne än män?

Vilka skillnader mellan män och kvinnor är genetiskt betingade? Har män verkligen blivit bättre på att hitta rätt på grund av naturlig selektion? Vi reder ut begreppen!

Finns det några biologiska belägg för att förmågan till lokalsinne är olika mellan män och kvinnor? Jag har själv gjort ett antagande, enligt Pareto-principen, att 80% av alla män och 20% av alla kvinnor är utrustade med (bra) lokalsinne. Kanske fullständigt ogrundat och ett vansinnigt antagande, men om jag tillåts utveckla det, så kunde man säga som följer: Männen måste ha haft (utvecklat) ett bra lokalsinne för att hitta hem på savannen efter att ha varit ute och jagat. Det behövde inte kvinnorna. Jag vill gärna ta del av vad forskningen säger på området.

Det finns belägg för att män presterar lite bättre än kvinnor på olika typer av navigationsuppgifter, men det är oklart hur mycket av detta som kan förklaras av biologiska effekter. Studier av djur tyder på att det kanske snarare är könshormonet testosteron som sådant som förklarar skillnaden. Det finns till exempel studier som har hittat belägg för att hanar presterar oftare lite bättre än honor när det gäller att hitta igenom en labyrint, oavsett vilket kön det är som har större territorier (exempel 1, exempel 2).

Det tyder på att kopplingen mellan könsskillnader i navigering och naturlig selektion kanske inte är så stark som man skulle kunna tro. Det finns också forskning som tydligt visar att kulturella faktorer bidrar till de observerade skillnaderna mellan könen hos människan. Skillnaden i prestation mellan könen minskar eller försvinner om män och kvinnor är lika motiverade att hitta rätt, eller när de har fått en uppväxt som ger mer likartade förutsättningar att träna på navigeringsuppgifter. Här och här finns exempelstudier som styrker detta.

En del ny forskning tyder också på att uppdelningen av uppgifter mellan män och kvinnor under människans evolution kanske inte var så stor som man tidigare har trott, se till exempel här och här.

Det skulle också göra det mindre sannolikt att en stor skillnad i navigeringsförmåga mellan könen skulle ha uppstått på grund av naturlig selektion. Summa summarum: ja, män presterar i genomsnitt bättre, men det finns förmodligen en ganska stor del av skillnaden som förklaras av andra faktorer än evolutionär anpassning till könsroller.

– Jessica Abbott

 

december 2, 2025

Inlägget postades i

Människor

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spillning i Värmlandsskogen

Vi tror att det är ett vildsvin som lämnat den här spillning utanför Degerfors i södra Värmland. För att bli helt säkra, hade vi dock föredragit en bild där spillningen syns litet bättre.

Jag var ute i skogen utanför Degerfors i södra Värmland i våras och hittade djurbajs som jag är jättenyfiken på vad det kan vara. Jag har googlat som en tok, men blir inte klok på vad det kan tänkas vara för djur som har lämnat spillningen. Bilderna är inte superbra, men jag tog en bild med min hand så man får ett hum om storleken.

Bilderna är litet svåra, och spillningen är gammal. Jag tycker dock mest att det här ser ut som spillning efter ett vildsvin. Alternativt skulle det kunna röra sig om en gammal sommarspillning från en älg eller annan större hjort, men jag tycker att spillningen är alltför långsmal för det.

– Andreas Nord

december 1, 2025

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för skalbagge?

Öronvivlar är växtätare. Många tycker särskilt bra om olika prydnadsbuskar som syren, liguster och snöbär. De vuxna djuren gnager på bladen, medan larverna äter på växternas rötter. Vissa arter kan också utvecklas i blomkrukor, bland annat växthusöronviveln (Otiorhynchus sulcatus), som är en av våra vanligaste öronvivlar. Bilden är tagen av Kristina Öhrn.

Vi undrar vad det är för skalbagge vi hittat hemma hos oss? Är den farlig på något sätt?

Det här är en växthusöronvivel, Otiorhynchus sulcatus. Öronvivlar lever mestadels utomhus, där larverna gnager på olika växtrötter medan de vuxna djuren gör mycket karakteristiska gnagskador på träd och buskar. När du ser en syrenbuske med ’naggade kanter’ är det öronvivlar som varit i farten.

Just växthusöronvivel kan också leva inomhus i blomkrukor, vilket sannolikt förklarar var just er vivel kommer ifrån. Vi har skrivit om växthusöronvivel vid flera tidigare tillfällen. Kolla in den här länken.

– Andreas Nord

november 27, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för skalbagge jag hittade hemma?

Skalbaggar i familjen ängrar (Dermestidae) lever dels utomhus, dels inomhus som skadedjur. Flera olika arter lever av dött organiskt material i våra hem där de kan ställa till oreda i bland annat pälsverk och ullprodukter. Just den här skalbaggen ser ut att vara en museiänger, Anthrenus museorum. Bilden är tagen av Joline Gustafsson.

Jag hittade den här skalbaggen inomhus på toaletten och undrar vad det är för någon. Den är väldigt liten, bara några millimeter lång, mattsvart med lite bruna prickar här och där. Jag är väldigt paranoid av mig när det kommer till kryp och är rädd att den är en pälsänger.

Någon pälsänger är det inte, men däremot en museiänger Anthrenus museorum. Liksom pälsängrarna lever dem inomhus av allehanda organiskt material. Mest fungerar de som renhållare vars larver äter hårstrån, hudflagor, och liknande, men vid stora angrepp kan de göra betydande skada. Att ni hittar en museiänger inomhus är i sig inget konstigt. Den kan ha flugit in utifrån, men i de allra flesta äldre hus och flerfamiljsbostäder finns det stabila, små populationer av olika insekter som lever sitt liv utan att störa oss så mycket.

Det kan ändå vara bra att inspektera pälsverk, ullfiltar och liknande efter angrepp. Hittar ni skalbaggar eller de karakteristiskt håriga larverna, räcker det i allmänhet med att frysa den angripna produkten i en hushållsfrys i ett par dagar.

Vi har skrivit om museiänger tidigare. Här hittar du inläggen.

– Andreas Nord

november 26, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har bajsat här?

Spillning från ett vildsvin i en villaträdgård i Ljungsbro nordväst om Linköping.

Detta bajs hittade jag idag 23 november under fågelmataren i Ljungsbro i Östergötland. Vem kan ha lämnat det?

Av vad jag kan se är detta spillning efter ett vildsvin.

– Andreas Nord

november 25, 2025

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Insekt av något slag i min klisterfälla – men vad är det?

Tjuvbaggar hör till skalbaggsfamiljen trägnagare (Anobiidae) och är ganska vanliga i äldre hus och hem, tillsammans med andra inomhusskalbaggar som till exempel ängrar. Oftast fungerar tjuvbaggar som renhållare, med förkärlek för dött organiskt material som intorkade flugor, hudflagor och annat gott. Bilden är tagen av Susanne L.

Jag får inget bra svar när jag bildsöker, så jag vänder mig till experterna. Vad kan det vara som har fastnat i min klisterfälla för silverfiskar? Det sitter 2 okända insekter på den, omkring 5 millimeter långa. Fällan ligger vid listen under TV-bänken.

Bilden visar en så kallad ’tjuvbagge’, som är en slags trägnagare (skalbaggsfamiljen Anobiidae) i släktet Ptinus. Ditt djur hör till arten ’vanlig tjuvbagge’, som heter Ptinus fur på vetenskap. Det är honor, vilket man ser på den runda kroppen och vita hårbanden. Hanen har långsmal, bärnstensfärgad, kropp.

Tjuvbaggar hör till den grupp av skalbaggar som gärna lever inomhus där de livnär sig på torrt organiskt avfall. Ofta är det rena nyttodjur som äter upp döda insekter, hudflagor och annat smågott, men det kan också hända att de äter av skafferivaror. Normal renhållning och en inspektion av din torrskaffning kan vara bra, men hittar du bara enstaka djur hade jag inte varit orolig.

– Andreas Nord

Tack för snabbt svar, är nyinflyttad, lämnade förra lägenheten då jag blev trött på min sambo pälsängern. Jag har gjort allt jag kan för att inte få med mig några ängrar och all mat samt textilier är ’skyddade’ sedan många år. Jag är ganska trött på insekter i bostaden, så det är trist att stöta på nya. Jag får göra en ordentlig dammsugning och hoppas på det bästa!

november 25, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för insekt som följde med hem?

Kortvingar är Sveriges artrikaste skalbaggsfamilj. Det finns fler än 1200 olika i landet! Djuret på bilden ser ut att vara rakkindad storkortvinge, Ocypus nitens; ett glupskt rovdjur som är vanligast i Skåne och Mälardalen. Bilden skickades in av Fredrik Gustafsson.

Denna insekt kom krypande i hallen efter att vi varit ute på scoutmöte i skogen utanför Uppsala. Vi har väl förmodligen fått den med oss hem. Jag har bildgooglat mig fram till att det kan vara någon sorts kortvinge, men skulle vilja ha hjälp med exakt bestämning.

Det är mycket riktigt en kortvinge – en artrik grupp med omkring 1300 svenska arter. Det betyder att drygt var fjärde svensk skalbagge är en kortvinge!

Att bestämma kortvingar från bild är ofta svårt, och kräver i allmänhet skarpa bilder tagna ur flera vinklar. Av vad jag kan se, bör ditt djur dock röra sig om arten Ocypus nitens, som på svenska kallas för ’rakkindad storkortvinge’. Arten har en splittrad utbredning i Sverige, med sina starkaste fästen i Skåne och Mälardalen.

– Andreas Nord

november 20, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Äldre inlägg