Fråga en Biolog

Märklig insekt på fönstret

Harlekinnyckelpigan, *Harmonia axyridis*, hör ursprungligen hemma i Sydostasien. Den har i modern tid introducerats på många platser runt om i världen för biologisk bekämpning av bladlöss. Det visade sig senare att harlekinnyckelpigan är mycket invasiv. I Götaland har harlekinpigan under det senaste årtiondet blivit en av de allra vanligaste nyckelpigorna. I stadsmiljö kan den vara helt dominerande. Bilden är tagen av Magnus Ulvnäs.

Vad är detta för larv eller insekt? Den var 10 till 15 millimeter lång och satt på en trädgårdsstol i Nyköping. Kanske en larv som skall förpuppas?

Det är en litet tillknycklad larv av den invasiva harlekinpigan, Harmonia axyridis. Från början är den här nyckelpigan asiatisk, men den har planterats in i nästan hela världen för bladlusbekämpning. Mycket effektivt, men harlekinpigan spred sig snart utanför åkerlapparna och började konkurrera med inhemska nyckelpigor, dels i fråga om bladlöss men också genom direkt predation av inhemska arters larver. I Sverige upptäcktes harlekinpigan för första gången i Malmö 2006. På den relativt korta tid som förflutit sedan dess har harlekinpigan kommit att bli den i särklass vanligaste nyckelpigan i stadsmiljö i hela Götaland.

– Andreas Nord

juli 9, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem åt sitt byte på min balkong?

Vinge från en slagen fågel på vår frågeställares balkong.

Jag överraskade en stor, svart fågel som nästan ätit upp sitt byte på min balkong. Kvar låg en del av en ganska stor vinge, kanske av en ung mås, samt några avgnagda små kotor. Fågeln som gav sig av såg ut att vara en svart kråka, men jag undrar om de kan ta så stora byten? Jag har försökt med olika typer av fågelskrämmor men de blåser bara bort, jag bor överst på tolfte våningen på Slussplan i Malmö så det blåser mycket.

Jag har lite svårt att avgöra vilken fågel vingen kommer ifrån, men däremot är jag tämligen säker på att det inte var en kråka du såg. Kråkor är förvisso stora och kraftiga, och kan alltså utan problem hacka ihjäl en måsunge om den får en stund på sig. Däremot kan kråkan inte flyga iväg med sitt byte eftersom den inte har klor som är skickade att bära med. Jag tror därför att det var antingen en sparvhökshona, stor som en liten kråka och nog så mörk på ryggen, eller en mörkt färgad ormvråk, som åt middag på din balkong. Sparvhöken är vanlig i Malmö, och ormvråk är inte heller någon sällsynthet även om den saknar lämpliga platser att bygga bo på.

Spillningen på den andra bilden tycker jag ser ut att komma från en ringduva, så den har nog inget med det här fallet att göra.

– Andreas Nord

juli 4, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Plågad av trips i Östergötland

Tripsar är en egen insektsgrupp (ordningen Thysanoptera) med omrking 150 kända svenska arter. De känns lättast igen på den blygsamma storleken, någon millimeter bara, och karakteristiskt fjäderformade vingar. De allra flesta tripsar lever genom att suga vätska ur olika växter. Under rätt förhållanden, till exempel i lantbrukets monokulturer, kan tripsarna förekomma i oerhörda mängder. När de svärmar, vilket ofta sker i varmt och fuktigt väder, kan den stora mängden insekter som landar och kryper runt i ögon och ansikte vara nog så besvärande. Bilden är tagen av Alandmason.

Vi bor på landsbygden utanför Linköping och och har de senaste somrarna haft stora problem med trips så fort det blir varmt ute. Jag jobbar med maskinservice utomhus och får problem eftersom tripsarna kryper in i elskåp och elektronikutrustning i tusental. Det blir mycket extra jobb. Dessutom kryper de in i ögon och öron. Allt det här leder till att tripsarna verkligen gör det svårt att arbeta. När det är som värst går det överhuvudtaget inte att vara ute. Var kommer tripsarna ifrån och var bor de? Finns det något sätt att utrota dem?

De flesta tripsar lever på växter, där de vuxna suger vätska ur blad, blommor och frukter och ger mycket karakteristika ”silverfärgade” blad. Egentligen är det en optisk illusion, som beror på att tripsarna suger ut vätskan och lämnar ett luftfyllt hålrum kvar.

Trips kan vara mycket allvarliga växtskadegörare och förekomma i stor mängd, inte minst i monokulturer i jordbruket. Jag gissar att ’dina’ tripsar härstammar från någon närliggande åkermark. Dessvärre finns det inte mycket du kan göra själv, mer än att försöka finna tröst i att de flesta tripsar svärmar under några sommarveckor innan besvären avklingar igen. Tripsar dras i och för sig gärna till gula eller vita färger, så om du kan sätta ut ett gulfärgat tråg med vatten och litet diskmedel, kan du med lite tur åtminstone mildra dina tripsbesvär. Problemet med den här metoden är dock att du också kommer att ta kål på massor av andra insekter som liksom tripsarna dras till den gula färgen i hopp om att ha funnit en blomma. Hit hör vilda bin, tambin, fjärilar, och flera andra kryp som av olika anledningar är hotade i det moderna jordbrukslandskapet. Använd därför denna metod endast i yttersta nödfall och med stor försiktighet.

– Andreas Nord

juli 2, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Glad sommar!

Kära följare,

Nu tar Fråga en Biolog sommarlov. Det innebär att aktiviteten på bloggen är lite lägre än den brukar, och det att det kommer ta lite längre tid än vanligt att få svar på din fråga. Vi är tillbaka i full skala i slutet av augusti. Men det går givetvis precis lika bra som vanligt att skicka in frågor och bilder via bloggen, e-post, Facebook, Bluesky (och X). Följ eller gilla oss gärna i våra sociala medier för att få dagliga uppdateringar utanför bloggen!

Glada sommarhälsningar från Expertpanelen!

juli 1, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Svärmare vid stugknuten i Ångermanland

Poppelsvärmare, *Laothoe populi*, är en stor och säregen nattfjäril som förekommer allmänt norrut ungefär till Dalälven och ytterligare ett stycke norrut längs kusten. Den utvecklas särskilt på asp, men larven kan också leva på flera olika videarter. I Findland förekommer sällsynt och lokalt systerarten aspsvärmare, *Laothoe amurensis*, som aldrig har hittats i Sverige. Den saknar poppelsvärmarens röda ’armhålor’ och har inte heller tydligt markerad vit fläck på framvingarna. Bilden är tagen av Jan Söderlind.

Jag upptäckte den här svärmaren vid stugknuten i norra Ångermanland. När jag bildgooglande fick jag aspsvärmare som svar, men den har ju inte rapporterats i Sverige tidigare. Jag kan dock inte se några roströda fläckar som släktingen poppelsvärmare ska ha. Så, vad är det?

Det är en poppelsvärmare! De röda fläckarna har fjärilen i ’armhålan’ på bakvingarna, och på din bild så täcker framvingarna just detta område. Poppelsvärmaren har också en tydligt markerad vit fläck på framvingen, som aspsvärmaren saknar. Poppelsvärmare är vanlig i hela Götaland, men förekommer också längs nästan hela Norrlandskusten.

– Andreas Nord

Tack för detta supersnabba svar!

juni 30, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för larv som byggt bo i prästkragen?

En prästkrage hör sommaren till! Det tycker också många av landets småfjärilar, som utnyttjar olika delar av prästkragen som larver. Just vilken av dem som slagit sig ner hos vår frågeställare, vågar vi dock inte gissa på. Bilden är tagen av Tommy Garting.

I vår trädgård hittade vi en prästkrage där några av kronbladen var ihopvikta till ett litet tält. När vi öppnade ett av dem såg vi en liten larv som verkade hålla på att göra ett bo. Vad är det för någon insekt som lever så i en blomma?

Det finns flera arter som kan ha prästkrage som värdväxt. Några är lever de flera olika slags växter (de är ’polyfaga’) medan andra lever bara på prästkrage (de är ’monofaga’). Det är nog svårt att säga vilken art det är utan att ha sett larven. Men tanke på tiden på året så borde man kunna utesluta sådana, som snart ska ha utkläckta fjärilar.

Tre olika kronmalar (Bucculatrix) i Norden lever på prästkrage, men de gör inte sådana ingrepp utan minerar i bladen. Andra arter som lever på bland annat prästkrage är brun grundvecklare Celypha rufana, prästkragsrotvecklare Dichrorampha alpinana, spetsvingad rotvecklare D. acuminatana, svartstreckad rotvecklare D. aeratana och prästkragsstjälkvecklare D. consortana, men larven lever på annat sätt än i blomman.

Således kan det vara en av de polyfaga arterna. Jag avstår dock från att gissa vilken utan att ha sett larven. Det bästa i sådana här fall är alltid att försöka kläcka fram fjärilen.

– Bengt Åke Bengtsson, gästexpert

juni 27, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan jag hjälpa den sjuka kopparödlan?

Kopparödla, *Anguis fragilis*, är den enda benlösa ödlan i Sverige. Det gör den vid en hastig anblick kan lik en orm. Tidigare kallades den därför både kopparorm eller ormslå. Kopparödlan är vanlig i stora delar av Sverige, också helt nära människor som i komposter och trädgårdar. Där lever den ibland ett farligt liv, och många kopparödlor skadas eller dör. Just vad som hänt vår frågeställares kopparödla kan vi inte svara på, men viktigt att minnas är att döden är precis lika självklar som livet i naturens kretslopp. Bilden är tagen av Marek_bydg.

Jag hittade en liten kopparödla i gräset häromdagen. Den kunde inte riktigt slingra sig så jag la undan den i en av rabatterna. Tyvärr är det samma fortfarande, flera dagar efter att jag hittade den. Den lever, men verkar inte kunna sträcka ut sitt huvud eller den övre delen av kroppen utan slingrar sig bara runt och runt. Vad har hänt? Och vad kan man göra för att hjälpa den?

Det är omöjligt att svara på vad som hänt kopparödlan utan en grundlig inspektion. Den kan såklart ha blivit sjuk, eller så har den skadats av ett rovdjur (katter och fåglar, till exempel, kan ta kopparödlor i människans närhet), blivit påcyklad, eller drabbats av någon slags parasit.

Tyvärr finns det inte mycket du kan göra för att hjälpa djuret, utan här är det bästa att naturen får ha sin gång. När kopparödlan väl dör – och mycket talar väl för det – kommer den i sin tur utgöra föda för många olika insekter, bakterier och svampar. Liksom födsel, är döden en lika viktig del i naturens kretslopp.

– Andreas Nord

juni 26, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Grod- och kräldjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spöklika träd i skogen

Larverna fjärilar i gruppen spinnmalar (*Yponomeuta*) spinner in blad och stam i ett nät vari de lever medan de förser sig av grönskan. Är det många larvkolonier kan trädets tillväxt och fruktsättning påverkas negativt, men det brukar hämta sig nästa säsong. Det finns många olika spinnmalar och de flesta lever bara på ett slags träd. Så hittas till exempel häggspinnmal på hägg och slånspinnmal på slån. Bilden är tagen av Adam Nasser.

En kväll stötte jag på nästan helt kritvita träd som saknade löv och såg döda ut, allt annat runt omkring dessa tre träd såg levande ut. När jag gick närmare träden för att ta närmare titt såg jag att det var täckta med ett vitt nät som påminde om spindelnät, om än tjockare och starkare. På flera platser på träden fanns det larver i buntar som levde inne i nätet. Vad är detta för insekt som gör sådär och klarar de av att döda trädet?

Det här är orsakat av en liten fjäril som kallas för spinnmal på svenska. Det vetenskapliga namnet är Yponomeuta. Det finns många olika arter av spinnmalar i Sverige. Var och en lever på ett speciellt träd eller buske. Till exempel lever häggspinnmal på hägg, slånspinnmal på slån, och äppelspinnmal på aplar. Silket är ett utmärkt skydd för larverna, inte minst eftersom det är båda tjockt och segt som du själv märkt.

Träden överlever angrepp av spinnmalar. Det ser hemskt ut när alla blad är uppätna, men året därpå brukar ett angripet träd vara vid full vigör igen. Vissa år finns det oerhört många spinnmalar, med utbredda angrepp som du har sett. Andra år är det färre, och då är kanske bara en eller ett par grenar inspunna.

– Andreas Nord

juni 25, 2025

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för spindel på köksbordet?

Hane av blomkrabbspindel, *Misumenia vatia*. Krabbspindlarna gör verkligen skäl för namnet, eftersom de inte är alldeles olika krabbor när de sitter och rör sig. Vanligtvis hittar man krabbspindlar i olika blommor, där de smälter i bra tack vare sin skarpa färg. Här väntar spindeln på ett intet ont anande flygfä som den överrumplar och konsumerar. Bilden är tagen av Fredrik Angervall.

Vad är detta för spindel? Den kröp häromdagen på mitt köksbord i Bottna, Bohuslän.

Du har hittat en blomkrabbspindel (Misumena vatia) och det här är en hane. De ser lite annorlunda ut än honorna, som är större och enfärgade i oftast gult, vitt eller grönt. Blomkrabbspindeln tillhör familjen krabbspindlar (Thomisidae) och de spenderar mesta delen av sitt liv att sitta och vänta på byten, i olika blommor. Där är de tack vare sin skarpa färg ganska väl kamouflerade. Dessutom kan blomkrabbspindlar ändra färg beroende på vilken blomma de sitter i. Honan är ganska olik hanen, med kraftigare bakkropp och skarpt ljus färg. På den här länken finns flera bilder på dem.

– Ellen Sandström