Jag undrar vad det här är för sorts träd.
Tuja (Thuja occidentalis) eller jättetuja (Thuja plicata).
-Torbjörn Tyler
Tuja
Honungsskivling i trädgården
Jag har ett köksland på 100 kvadrat (kolonilott) som honungsskivlingens rhizomorfer invaderat ordentligt i år. Landet är en ettårig nyodling på tidigare gräsmark där också en del vinbärsbuskar växte. Hur ska jag förhålla mig till detta? Har läst en artikel i VäxtEko om att honungsskivling kan angripa även ”bär- och prydnadsbuskar av alla slag, potatis, morötter, jordgubbar, rabarber, narcisser m.fl.” … Vad kan göra för att få bort rhizomorfer? Vad säger senaste rön? Kan det hjälpa att använda Trichodermasvamp som motåtgärd?
Honungsskivling Armillaria spp. (det är mycket svårt att avgöra exakt vilken art) parasiterar på många växtarter, allt från äpple och björk till rosor och jordgubbar. De är viktiga för nedbrytningen av död ved i skogen men problematiska i trädgårdar. Trots att ek är relativt resistent har jag angrepp på en av mina och använde Trichoderma i söndags runt alla träd jag ville skydda. Det har gjorts en hel del studier där Trichoderma av olika arter har visat positiv effekt men det kan troligtvis inte “bota” en redan angripen växt.
Honungsskivlingen gör rhizomorfer för att transportera näring från murknande stubbar och rötter till nya växter och därmed kunna göra ett kraftigt angrepp. Tar du och dina grannar bort gamla stubbar och rötter (inom 15-20 meter) så har svampen mindre näring för att angripa friska växter. Skär man av rhizomorferna motverkas också näringstransporten och angreppen. Därför används ibland djupkultivator i fruktodlingar för att hindra spridning mellan bestånd. Du skulle kunna sätta en barriär av beständig plast, från 5 cm ovan jord och en halvmeter ner i marken, runt din koloniträdgård. I övrigt skall man se till att växterna inte är stressade av insekter, sjukdomar eller näringsbrist, för stressade växter angrips lättare.
-Allan Rasmusson
Mjölksyrabakterier
Överlever mjölksyrebakterierna frysning? Om man tar bibröd från pollenramarna , är det bättre att äta det färskt ? Vad är det för nytta med pollen för mig, om jag tar lite varje dag ? Har samlat i pollenfälla hos mina samhällen.
Mjölksyrabakterier tål visst frysning. Men vad gäller bibröd från pollenramarna så ska man veta att mjölksyrabakterierna är i gång endast några dagar efter det att pollencellen täckts av honung. Sedan dör de, men deras ”nyttiga” produkter finns kvar. Förutom det så är ett resultat av deras närvaro att de ganska hårda pollenskalen luckras upp, så att proteinet i spermierna inuti blir lättare tillgängligt för bilarverna. Annars utnyttjas bara en liten del av proteinet.
Samma sak gäller om du äter lite pollen varje dag. Det är inte mycket av det proteinet som man kan tillgodogöra sig ifrån sådant insamlat pollen som inte fått pollenskalen uppluckrade. Viss nytta lär det vara trots allt, sägs det.
Men du ska alltså inte tro att mjöksyrabakterierna lever i det bibröd du plockar fram (ev. slungar fram) från pollenramarna om det inte är väldigt färska pollenramar.
-Bengt Nihlgård
Energi ur fett och protein
Fett och proteiner kan ju användas som energi av kroppen. Men hur utvinner kroppen energin? Kolhydrater bryts ju ned till druvsocker som sedan förbränns i cellandningen, men hur fungerar det med fetter och proteiner?
Nedbrytningen av glukos/druvsocker till koldioxid sker i flera steg: glykolysen, pyruvat dehydrogenas och citronsyracykeln och energin utvinns i flera delsteg av dessa steg. Proteiner bryts ner till aminosyror som sedan via olika reaktioner levereras till olika delsteg, olika vägar för var och en av de tjugo olika aminosyrorna. Fetter bryts i en separat process ner till 2-kol-föreningar som sedan bryts ner i citronsyracykeln.
-Allan Rasmusson
Det är riktigt att kolhydrater som socker och stärkelse klipps sönder till glukos (druvsocker) som bryts ner via många steg till vatten och koldioxid i de ämnesomsättande ”motorvägar” som heter glykolysen, citronsyracykeln och andningskedjan. Med steg menar jag att en biokemisk reaktion där ämne A ombildas till ämne B av ett enzym och där A och B egentligen är ganska lika varandra. Exempelvis i första steget i glykolysen omvandlas glukos till glukos-6-fosfat av enzymet hexokinas. Glukos skiljer sig alltså bara från glukos-6-fosfat genom att en fosfatgrupp sätt på kol nummer 6 på glukosmolekylen.
Alla andra ämnen som bryts ner kommer in till dessa motorvägar via diverse småvägar. Du nämner fett som består av en glycerol-molekyl och tre fettsyremolekyler. Fettet bryts ner till dessa ämnen och glycerolen ansluter direkt till mitten av glykolysens motorväg och fettsyrorna tuggas ner till acetyl-CoA som går direkt in i citronsyracykeln.
Ett protein består av en kedja av aminosyror. Det finns 20 olika. Först bryts aminosyrorna loss från proteinet. Varje aminosyra har sedan sin egen småväg som kopplar till glykolysen eller citronsyracykeln. Vissa aminosyror som alanin, asparatat och glutamat behöver bara ett steg för att sedan direkt vara inne på en av motorvägarna. Andra behöver mer än 10 omvandlingssteg.
Andra ämnen som DNA, RNA, etc ansluter också till motorvägarna via småvägar.
-Mats Hansson
Djurögon
Jag är mycket ute och går i skogen med min hund. När det är mörkt och jag har ficklampa med ser jag ofta djurögon som lyser i mörkret. En del ögon lyser silvervitt, en del orange eller gulgrönaktigt. Hur är det med djurögon – kan jag genom färgen gissa mig till vad det är för djur? Har varje art en speciell färg eller är det individuellt? Har t ex noterat att rådjursögon i mörker lyser just silvervitt.
Djurögon lyser tillbaka på grund av ett reflekterande lager i ögats botten. Lagret kallas tapetum lucidum. Det är framför allt nattaktiva djur som har ett sådan lager, och dess funktion är att låta det ljus som är kvar efter en första passage genom ögats ljuskänsliga celler skall få en ny chans att stimulera syncellerna på vägen tillbaka genom näthinnan. Det förbättrar förmågan att se i svagt ljus.
De flesta hovdjur och rovdjur som hund och katt har ett tapetumlager i ögat. Även många fiskar, spindlar och insekter har ett reflekterande lager. Färgen på det ljus som kommer tillbaka om man lyser in i ögat beror dels på det reflekternade skiktet och dels på vilka färger som tas upp mest effektivt av syncellerna. Även om ljuset ser tydligt färgat ut är det inga mättade färger, utan bara en liten övervikt av en viss färg, t.ex. gulorange (vanligt hos hovdjur) eller blågrönt (Katter). Olika arter skiljer sig åt i färg, men det är även så att olika delar av ögonbotten har lite olika färg på reflexen, och då kan färgen skifta när djuret ändrar den riktning det tittar i.
Ljus som skickas in i ett öga kommer ut i huvudsak tillbaka i precis motsatt riktning som det kom in. Den mest intensiva reflexen går därmed rakt tillbak in i ficklampan. För att man skall se reflexen så bra som möjligt bör man därför hålla ficklampan så nära sitt eget öga som möjligt.
-Dan Nilsson
Min röde hankatt reflekterar gult, de andra katterna blågrönt. Är det fel på honom?
-Allan Rasmusson
Jag har också noterat en viss variation bland katter. Oklart om det är naturlig variation eller en konsekvens av reducerad selektion.
-Dan Nilsson
Kloning
Jag och Filip har läst mycket om fåret Dolly och hur hon blev klonad. Som jag förstår det så behövs 3 olika får 1st äggcell(tom), 1 st cellkärna + 1 får där man stoppar in dessa. Varför räcker det inte med 1 får? Om det nu räcker med 1 får kan man även göra så med människa?
Bilden ovan (som kommer från Wikipedias sida om Dolly) illustrerar varför flera olika individer användes. Ett får donerar ett ägg, cellkärnan tas bort och byts ut mot cellkärnan från en annan vuxen individ. Fosterutveckling aktiveras med ström, och sätts in i en annan hona som bär fostret fram till födseln. DNA-sekvensering var betydligt dyrare när Dolly klonades, så man använde olika raser av får till kloningen jämfört med äggdonationatorn och surrogatmamman. Det var ett enkelt sätt att kontrollera att man verkligen hade fått DNA från det klonade fåret, för att om DNAt hade kommit från donatorn eller surrogatmamman skulle ungen ha varit svart i ansiktet.
I teorin skulle man kunna klona en människa utan att behöva använda sig av andra individer, men det skulle kräva att kvinnan som vill klona sig själv agerar också som äggdonator och ”surrogatmamma”. Vill man klona en man behövs det åtminstone en kvinna som ställer upp som donator och surrogatmamma.
-Jessica Abbott
Poppel
Har sett ett träd som jag inte hittat på nätet? Jag undrar vad det är för träd? Det är Cirka 7-8 m högt växer på Åland, Finland.
En poppel av något slag, kanske balsampoppel Populus balsamifera, men svårt att säga säkert utifrån denna bild.
-Torbjörn Tyler
Blyga havsörnar
Varför är havsörn så pass skygga jämfört med exempelvis vråkar, kråkor och andra fåglar. De har ju inga direkt naturliga fiender och har ju heller inga tillfällen att ”lära sig” att människor är farliga.
Havsörnar har inte många naturliga fiender, förutom människan. Men det är mer än nog. Havsörnen har under lång tid (de senaste många hundra åren) blivit förföljd av människan. De har blivit beskjutna, fångade och ihjälslagna, och fått bona plundrade eller förstörda. Detta har gjort att bara de mest försiktiga och tillbakadragna kunnat sprida sina gener vidare. Därför är örnarna än i dag mycket skygga. Det är dock min övertygelse att detta långsamt håller på att svänga. I takt med att förföljelsen minskar, minskar skyggheten. Därtill, i takt med att arten blir vanligare så, ”tvingas” de att bli mindre skygga för att kunna hitta boplatser och jaktmarker.
-Åke Lindström
Tallens barr
Jag har som skolarbete gjort en studie på vilka faktorer som påverkar längden på tallens barr, och jag har kommit fram till att jordens tjocklek är den mest betydande faktorn. Vet ni vad det kan bero på? Jag har svårt att hitta information om frågan. I skolan har jag bara lärt mig om jordmån och hur det påverkar växtligheten, men inte om jordens tjocklek. Jag skulle kunna tänka mig att det kan ha något med tallens rötter att göra, fast rötterna kan ju även ligga ovanpå marken, som sett i hällmarker. Har ni några förslag på hur jordens tjocklek skulle påverka de tre förutsättningarna för liv eller liknande?
Att det bara är jordens tjocklek som styr barrlängden hos tall är att förenkla det hela. Många faktorer gör att träd anpassar sig efter miljön. Jordens tjocklek är mindre viktig än jordens näringsinnehåll och vattenhållande förmåga; en sandjord kan t ex vara diger/tjock men näringsfattig och torr och det gynnar inte barrlängden. Men andra faktorer verkar i större perspektiv vara viktigare. T ex klimatet, fr a temperaturen, samt den genetiska anpassningen till klimatet. En gammal studie av Nils Sylvén tydligt visar detta. Hans resultat har ytterligare konfirmerats av en ännu mer detaljerad studie gjord i sen tid (Jankowski et al 2017. Cold adaptation drives variability in needle structure and anatomy in Pinus sylvestris L. along a 1,900 km temperate–boreal transect. Functional Ecology 2017:1-12).
-Bengt Nihlgård
Varför har laktosfri mjölk längre hållbarhet?
Jag är kemilärare på Aranäsgymnasiet i Kungsbacka och har elever som gör sitt gymnasiearbete om hållbarhet i mjölk. De undersöker varför laktosfri mjölk har längre hållbarhet än vanlig mjölk. Varför mjölk som innehåller laktos surnar har vi koll på, men vad är det som avgör hållbarheten hos laktosfri mjölk? Bildar glukos och galaktos någon syra, och i så fall vilken? Pyruvat? Går det snabbare för laktos att brytas ned till mjölksyra? Är den surare?
Det är mycket mikrobiologi i mjölkprodukter – ett helt ekosystem. Mycobakterier finns hos nötboskap och kan ge tuberkulos. Det var därför man började pastörisera mjölken. Då blir man också av med Salmonella och Listeria bakterier. Den man inte blir av med är framförallt Bacillus cereus som finns i jorden som en sporbildande bakterie som tål värme bra och därför klarar pastöriseringen. Kommer jord med in i höet, så kan korna få Bacillus cereus i sig, de kommer ut med tarmen, sprider sig till juvret och sedan till mjölken. Det är efter Bacillus cereus som hållbarheten på mjölken sätts. Om just Bacillus cereus gör mjölksyra vet jag inte. Olika bakterier gör nämligen olika jäsningsprodukter (som ibland luktar fasanfullt eller ibland ännu värre). Men det är helt riktigt att mjölksyra (laktat) är den klassiska fermenteringsprodukten som gör att opastöriserad mjölk blir filmjölk. Lactococcer och lactobaciller finns nämligen i mjölk som inte pastöriserats och när de börjar föröka sig bildas mjölksyra, det sänkta pH-värdet gör att proteinerna börjar koagulera och filmjölken får sin filmjölkskonsistens. Men luktar filmjölk? Den gamla sura mjölk som du och dina elever tänker på och som glömts lite för länge längst in i kylskåpet luktar hemskt. Den bakterien (Bacillus cereus?) som gör den mjölken dålig bildar inte mjölksyra. Kanske den påverkar fetterna och härsket fett luktar illa.
Vad gäller laktos så är det en disackarid som klyvs till monosackariderna glukos och galaktos av enzymet laktas. Glukos bryts ner i glykolysen. Första omvandlingen är till glukos-6-fosfat. I sista steget bildas pyruvat som omvandlas till mjölksyra av Lactococcer och Lactobaciller (och i våra muskler när vi jobbar hårdare än vad vår syreupptagningsförmåga klarar av). Galaktos omvandlas också till glukos-6-fosfat, dvs den trillar också in i glykolysen och kan omvandlas till pyruvat och mjölksyra.
Laktosfri mjölk är laktosfri för att man tillsatt laktas och därför omvandlat laktosen till glukos och galaktos. De som är laktosintoleranta saknar detta enzym. Hållbarheten är helt enkelt längre för att man pastöriserar laktosfri mjölk vid en högre temperatur. Varför vet jag inte. Det kanske är av försäljningstekniska och ekonomiska skäl, dvs. att omsättningen av denna sorts mjölk är lägre i butikerna och/eller att den bara tillverkas på ett fåtal mejerier och då måste transporteras längre. Jag föreslår att ni ringer Arla och frågar. Jag tror inte det ligger någon spännande biologi eller kemi bakom just det svaret men det finns mycket annat kul med mjölk, särskilt mikrobiologin. Lycka till.
-Mats Hansson
Kommentarer