Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Vad är detta för växt som plötsligt, på bara två-tre veckor helt tagit över min mammas grav? Och hur får jag bäst bort den?
Det är ullkardborre, Arctium tomentosum. Det är bara att dra eller gräva upp om du inte vill ha den där.
– Torbjörn Tyler
Efter att ha tittat på flera videoklipp och föreläsningar om mikrobiologi har i synnerhet ett klipp blivit kvar, där vita blodceller jagar en bakterie. Jag vet att det inte finns några vedertagna definitioner av liv inom biologin – eller att det beror på från vilken vinkel man tar sig an saken –, men när man ser dessa blodceller just ”jaga” bakterien måste man ändå fråga sig vad det är som ”styr” dem? Finns det något slags, vad ska man kalla det, biologiska drifter även nere på denna låga nivå? Och vad är de i så fall, eller hur skiljer de sig mot biologiska drifter i ”högre” arter?
klippet som refereras till är (från 12 sek in och vidare): https://www.youtube.com/watch?v=U9AUnTHArCU
Visst är det spännande att se hur en enskild cell kan bete sig på till ett tillsynes målmedvetet sätt! Men vita blodkroppar fungerar på ett fundamentalt likartat sätt som andra celler i kroppen. I princip alla celler skickar signaler fram och tillbaka till sina grannar för att samordna sitt beteende – i form av rörelser hos t.ex. muskelceller, eller tillverkning av olika ämnen hos t.ex. levercellerna. Det betyder att även andra celler som rör sig friare och behöver vara mer ”självständiga” (som vita blodkroppar eller spermier) har en massa receptorer på ytan för att ta emot viktig information. Denna information används för att styra cellernas rörelser, framförallt att de ska röra sig mot rätt sorts signal (eller bort från fel signal). Det finns ingen egen intelligens som styr dessa rörelser. Cellens ”drifter” är sprungna ur dess funktion i kroppen, och inte cellens egen överlevnad och reproduktion. Det är den stora skillnaden kontra frilevande encelliga varelser som amöbor.
– Jessica Abbott
Vet ni vilket träd frukten på bilden kommer ifrån? Det växer i villaträdgårdar i Malmö.
Bilden visar början till en magnoliafrukt. Vilken art eller sort går inte att uttala sig säkert om.
– Sofie Olofsson
Jag har ”fått in” trädödarlarver i min trädgård. De har angripit två björkar så att vi har blivit tvungna att fälla dem. De har nu gett sig på en tredje! Hur bekämpar vi dem? Vi vill ju har träden kvar!
Jag har letat efter bekämpningsmetoder, men det ser dystert ut och ett angripet träd kommer med all sannolikhet att dö förr eller senare. Det finns feromonbeten för arten, men de fungerar bara för inventering/övervakning.
– Olle Anderbrant
Jag har en skatunge i trädgården. Idag är det tredje dagen den springer omkring på marken. Den verkar inte kunna flyga. Första och andra dagen var mamman där men idag har jag inte sett dom. Vad kan jag göra? Jag har lyft upp den i ett träd eftersom mina katter gärna vill ha den.
Skator och andra kråkfåglar lämnar ofta boet innan ungarna är riktigt flygdugliga. Föräldrarna finns i närheten och håller koll på sina ungar, och matar dem vid behov. Det finns inget behov av att flytta runt på ungarna, och oftast inte heller att stödmata dem. Det klarar föräldrarna bra själva, och de finns oftast där i närheten även om de inte ger sig tillkänna.
Det kan ju såklart hända att en eller båda av föräldrarna förolyckas, och då är hoppet ute för ungen om den inte kommer till ett viltskadecenter som kan ta hand om den på rätt sätt. I närheten av bebyggelse är särskilt utekatter och kanske i viss mån trafik stora problem för fåglar. Du kommer själv in på det i din fråga, när du nämner att din katt vill åt skatungen. Faktum är att beräkningarna visar att katter dödar någonstans mellan 10 och 17 miljoner (17 000 000) fåglar i Sverige – varje år!! På andra håll i världen har katter orsakat kollaps av hela fågelpopulationer, t.ex. på öar.
Det bästa är därför att skydda katten från naturen genom att helt hålla den inomhus eller rasta den utomhus i koppel. Att skydda naturen från katten går inte, och därför bör en aldrig släppa ut lösspringande rovdjur utan uppsikt.
– Andreas Nord
Jag tror att en fladdermus har råkat bli instängd i en vägg i min sommarstuga. Sedan några kvällar hör jag ett intensivt kratsande/gnagande ovanför innertaket i en vägg där stugan har blivit tillbyggd och där det därför kanske finns större mellanrum. Ovanför innertaket finns lite isolering och sedan lösa brädor, ingen riktig ”vind”, men det går att krypa in där från en lucka i gaveln. Ljudet hörs på samma ställe varje kväll. Det håller på till ca. 24:00, med korta vilopauser. Tror ni att det är en fladdermus, och att den faktiskt är instängd? Skulle den kunna gnaga sig ut? Hur länge kan den leva om den inte lyckas ta sig ut?
Varför inte en vanlig mus?
– Mats Hansson
Det kan mycket väl vara fladdermöss, som sällan lever ensamma, snarare i mindre kolonier. Fladdermöss är fridlysta i Sverige. Vill ni ha hjälp med att bli av med dem bör ni kontakta närmsta djurskyddsförening. De går att hitta på nätet.
– Lars Lundqvist
Både fladdermöss och ”riktiga” möss är gräsligt bra på att ta sig in genom små öppningar, så det är väl inte säkert att det är någon som försöker ta sig ut. Är det en fladdermus så gnager den i alla fall inte.
– Bodil Enoksson
Krokodilen har levt i flera tusen år. Hur många ungefär och vad är det som bestämmer könet på en krokodil?
De tidigaste krokodilerna utvecklades för över 200 miljoner år sedan, så det är en ganska gammal grupp. Krokodilers och alligatorers kön bestäms av temperaturen under fosterutvecklingen – höga och låga temperaturer producerar hanar, och honor produceras vid mellanliggande temperaturer. De flesta kullar blir till en blandning av hanar och honor under naturliga temperatursvängningar. En enskild individ kan leva i upp till 35-75 år beroende på art. Krokodiler växer under hela livstiden (dock snabbast före könsmognaden), och åldern kan därmed bestämmas genom ”tillväxtringar” i benen, precis som man gör med träd.
– Jessica Abbott
Jag var ute och fiskade krabbor med barnen när vi såg denna under bryggan i Kullavik, strax söder om Göteborg. Det var i början av juni (10/6), 24 grader i luften och ca. 16 grader i vattnet. Ungefär 50 cm lång och rörde sig som en orm längs med botten. Har fått tips att det kan vara en större kantnål, men jag tycker inte att huvudformen stämmer ihop med denna.
Vad tror ni det kan vara?
Jag kontaktade sakkunskapen om vattendjur och det är nog en större kantnål i alla fall. Se svaret från Ingrid Ahnesjö vid Uppsala universitet nedan.
– Bodil Enoksson
”Jodå, det ser ut som en större kantnål. Kroppshållning och rörelsemönster stämmer väl med Syngnathus acus. Nu ser man tyvärr inte själva nosröret och huvudet på bilden, men även ”randigheten” är vanlig med ljusare och mörkare partier (sök bilder på nätet så syns det ofta). S. acus kan bli ganska långa, ca. 50 cm, och man överskattar ofta längd och storlek i vatten.”
Det landade en ljusgrön mygga i min dotters hår. Den misshandlades tyvärr till döds innan vi trasslade loss den. Har aldrig sett en så grön mygga förr. Vad är det för sort? Den hittades 2 mil nordväst om Norrtälje.
Det här ser ut som en litet tillknycklad fjädermygga (myggfamiljen Chironomidae). Det är en stor grupp i Sverige, med knappt 560 olika arter. Vissa är vackert smaragdgröna som ditt djur. Många arter är aktiva ganska tidigt på våren och försommaren, och kan t.ex. ibland ses svärma i stora moln över trädkronorna i kvällningen. Just vilken art detta är kan åtminstone inte jag avgöra. För det behövs detaljstudier i mikroskop.
– Andreas Nord
Vad är det här för träd? Det sprider sig med rotskott och står bland vilda körsbär i norra Kalmar län i zon 3-4. Jag minns inte om det blommade, men det kan ha blommat med vita blommor.
Det ser ut som plommon/krikon, Prunus domestica.
– Torbjörn Tyler
Kommentarer